Anderstedt: Nu är bränderna släckta — men svåraste arbetet kvarstår

, ,

KRÖNIKA Den gångna våren har inneburit ett intensivt släckningsarbete på ett antal platser i landet. Hur skulle katastrofala ekonomier räddas? Vilka skulle klara det? Vilka skulle gå i konkurs?

Oroshärdarna i ett flertal etablerade och legendariska bandyklubbar var många. Skulle Västerås, Sandviken, Hammarby och Vänersborg överleva? Skulle Elitserien överleva? Skulle vi få ett lag till från Stockholm eller skulle det ekonomiska repet dras för AIK och erbjudandet gå till Falun?

Om de tre största av dessa klubbar, Västerås, Sandviken och Hammarby skulle försvinna från Elitserien — skulle vi ha någon elitserie värt namnet då?

Ja, frågorna var många när säsongen avslutades med SM-finalen i mars. Hela bandysveriges blickar riktades nu istället mot ekonomiska nyheter och rapporter från årsmötena.
I skrivande stund har de flesta elitserieklubbar haft sina årsmöten. Kvarstår gör AIK, Bollnäs, Broberg, Frillesås och Edsbyn, dessa väntas ha årsmöten efter sommaren.

Hur har det gått då? Jo, alla överlevde. Alla lag erövrade Elitlicensen för den kommande säsongen. Det finns kvarstående osäkerhet kring IFK Vänersborg. Allt avgörs i Tingsrätten där klubbens ackordsuppgörelse skall godkännas eller avslås — avgörandet står den 8 juli!

Inför den så har IFK Vänersborg ett minus i resultatet på 4,6 miljoner för det gångna året och ett underskott i eget kapital på 4,5 miljoner.

Tittar vi på de tre stora så är det litet svårt att jämföra klubbarna då deras resultat på årsmötena presenterades på olika sätt. VSK redovisade en förlust med 1,9 miljoner och Hammarby en förlust på 651 000 kronor. SAIK redovisade en vinst på 2,3 miljoner för det gångna året, men då är ”livräddningens” miljoner med i det resultatet.

När det gäller eget kapital har VSK ett minus på 1,4 miljoner medan Hammarby och SAIK har positiva egna kapital på 144 000 kronor respektive 106 000 kronor efter räddningspengarna.

SM-vinnaren Villa-Lidköping har ett resultat för den gångna säsongen på 474 000 kronor och ett eget kapital på drygt 2 miljoner. Åby/Tjureda har ändå de unikt bästa finanserna av alla svenska elitlag. Trots en liten förlust på 200 000 kronor har klubben ett eget kapital på hela 5,9 miljoner (!).

MEN…MEN…MEN…
Det är nu jobbet börjar. Bränderna är släckta, men nu skall det byggas på nytt, med helt nya ekonomiska villkor. Skall det lyckas så är det mycket som skall klaras av. Framför allt tror jag att glädjekalkylerna måste bort och likaså att kasta pengar på snabba framgångar. Det kommer inte att funka framöver.

Trovärdighet, ansvarstagande och klokskap måste styra. Många klubbar har rejält vikande publiksiffror. Styrelserna måste börja förvärva sin ansvarsfrihet på riktigt, inte genom slentrianbeslut på årsmötet.

Det är lätt att budgetera med en publikökning, men den fråga man tyvärr ofta missar att svara på är HUR? Det är en sak att sätta mål, men det är hur:et som är det avgörande. Publiksiffror och sponsorsintäkter måste öka, det säger alla. För att komma fram till hur så måste man tillåta sig att tänka nytt och gärna utanför den traditionella boxen.

För publiken är en bandymatch på högsta nivå en helhetsupplevelse där allt måste vara tilltalande. Man måste känna sig välkommen från det att man kliver av bussen, ur tunnelbanan eller ur bilen på parkeringen. Det är viktigt att de som nu gnuggar sina geniknölar kan se ur publikperspektivet och se på bandyupplevelsen utifrån besökaren.

Allt har betydelse för den. Parkeringen, biljett- och entréhanteringen, kiosker och restauranger, prisnivåer, speakerns tilltal, hur vi tar hand om våra medlemmar och säsongsgäster, en musik i arenan som motsvarar medelbesökarens smak och så vidare och så vidare.

Och självklart behöver en snabb och offensiv bandy också finnas där.
Nya idéer till samarbeten med sponsorer och finansiärer kanske måste till. Att utveckla utbytet till att vara mera än en reklamtext på matchtröjan eller skylt i hallen är jätteviktigt.

Det finns mycket höga kompetenser i klubbarna nu. Ett flertal klubbar har projekt för ungdomsutveckling, demokrati- och mångfald, lagbygge och ledarskap. Att erbjuda sponsorerna att få ta del av det klubbens egna kompetenser på dessa områden genom t.ex. föreläsningar på företaget kan vara en bättre betalning för en sponsor än bara en reklamskylt.

Det viktigaste av allt tror jag är att våga tänka nytt och att hitta möten för klubbarna att dela med sig mellan varandra av goda idéer, lyckosamma projekt och bra erfarenheter.
Den kommande säsongen blir därför intressant och spännande både på och utanför isen.

Kjell Anderstedt