Anderstedt: Premiären lovande — men kan Bergwall få ihop rysk, finsk och svensk bandykultur?

, , ,
AIK, Kjell Anderstedt, krönika, elitserien, nykomlingen

KRÖNIKA Det är naturligtvis tveksamt att ge omdömen på elitserielagens första träningsmatch. Att dessutom dra långtgående slutsatser vore direkt oseriöst. Men mot bakgrund av allt hemlighetsmakeri med truppen och de ekonomiska ryktena kring nykomlingen AIK var naturligtvis intresset kring första matchen stort.

Ungefär som skådespelarna på Dramaten låter ridån gå upp för premiären av en ny pjäs. Man vet inte hur det kommer att se ut. Man vet bara att det är ett gäng individuella stjärnor som ska prestera som ett team.

Det är 55 år sedan AIK spelade i högsta serien. Det här blir någonting nytt också för de svarta fansen. De flesta nyförvärven var på plats i Rocklundahallen igår kväll när det första träningsmotståndet var förra säsongens SM-finalist Västerås SK.

Av nyförvärven i AIK spelade alla utom Patrik Nilsson och Ilari Moisala.
Det såg litet stabbigt och osäkert ut i försvarsspelet, åtminstone under första halvlek. Det är AIK-försvaret som kommer att sättas på prov i vinter. Framåt är stjärnorna så stora att alla övriga elitserielag får det jobbigt med att ta ner jättarna Pavel Ryazantsev (195 cm) och Patrik Nilsson (192 cm).

Men en sak slog mig när andra halvlek kom igång. Det här är en nykomling som direkt kommer att kunna mäta sig med de etablerade elitserielagen.
Det har diskuterats, åtminstone på sociala medier, om utökningen av World Cup till 20 lag istället för 16 är bra eller dåligt. En del har nämnt ord som idioti och utarmning när tre svenska lag plockades med i elfte timmen. Lag som normalt inte skulle fått delta.

Men att tillföra turneringen Jenisej och AIK kommer bara att göra den ännu bättre, bortsett ifrån att inget av lagen var kvalificerat från början. Det här blir utan tvekan den bästa World Cup-turneringen någonsin. Alla svenska kvartsfinallag är på plats och hela sex ryska topplag vilket är fler än någonsin tidigare.

Av de sex ryska lagen så gick två till final i det ryska slutspelet i våras, Neftyanik och Dynamo Moskva. Två till semifinal i Ural Trubnik och Baikal Energy och två till kvartsfinal i Jenisej och Vodnik.
Att ett par svenska lag ses som utfyllnad påverkar inte turneringen alls. Massor av kanonmatcher kommer att spelas redan i gruppspelet och när slutspelet drar igång så är det förmodligen bara världslag i Göransson Arena.

Västerås SK får finna sig i att hamna i skuggan i den här krönikan. Allt intresse var på hur AIK skulle få ihop det och hur laget skulle bete sig. VSK kommer att bli ett topplag som vanligt, allt annat är otänkbart. Relativt snart när elitseriesäsongen dragit igång ser vi också om Andreas Bergwall kommer att lyckas med det som flera tränare tidigare misslyckats med. Att koka ihop den svenska, ryska och finska bandykulturen till något riktigt bra.

Vi minns IFK Vänersborgs ryska satsning som inte blev en framgång för några år sedan och Alan Dzhusoev som gjorde en väldigt blek figur i Sandviken. Det är såklart Bergwalls största utmaning att en mix av ryskt, finskt och svenskt formas till ett sammanhållet lag. Individualisterna finns där, men kommer laget att fungera? Det återstår att se.

Men segermatchen mot VSK igår var i alla fall en intressant start.
En än större värdemätare har AIK skaffat sig på onsdag — Villa-Lidköping borta!

Kjell Anderstedt

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Vill du delta i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.