Anderstedt: Två chanser till revansch — men bara Vänersborg stod pall

, ,
Kjell Anderstedt, Vänersborg, VSK, Västerås, Sandviken, Hammarby, kvartsfinaler, semifinal, kvartsfinalen

Ojojoj, vilken dramatik den här slutspelskvällen bjöd på. Och jag pratar självklart om mötet mellan Vänersborg och Västerås.
Den andra kvartsfinalen mellan Hammarby och Sandviken blev tyvärr inte alls samma gastkramning.

Men vilken vilja, fokusering och djävlaranamma Vänersborg visade i den andra kvartsfinalen mot Mesta mästarna. Trots att VSK knappade in från 4-1 till 4-3 när bara drygt 10 minuter var kvar så gjorde Vänersborg 5-3 och skaffade en ledning vi, som såg matchen, trodde var ointagligt.

Men den match där VSK viker ner sig finns inte. De grönvita gör 5-4 med bara halvannan minut kvar av ordinarie tid.
Å med en straff på 5 minuters övertid kvitterar VSK.

Här trodde åtminstone jag att det grönvita laget med så många vinnarskallar skulle avgöra i sudden.

Men det här härliga laget från Vänersborg blir inte att leka med i den här kvartsfinalen.
Juho Liukkonen klipper in en hörna i sudden death för Vänersborg, å glädjen är fullständig.

Men blir det här en tillfällig glädje för Vänersborg? Kommer Västerås att återställa ordningen och vinna med 4-1 i matcher genom en retur hemma och en säker bortaseger efter det?

Nej, jag är inte alls säker på det. Vänersborg genomförde den här matchen på ett mycket imponerande sätt. Höll spelet väl uppe, satsade framåt och jobbade som illrar i försvaret.

Jag tror det är helt öppet. Erfarenheten av tuffa slutspelsmatcher har förstås betydelse och det kan mycket väl bli VSK som avancerar till semifinal.

Men här blir det fajt ända in i kaklet. Ari Holopainen är en finne med rötterna i Varkaus. Dom ger sig aldrig utan att kriga till slutet. Oj så spännande det blir, och helt öppet.

Den andra kvartsfinalen fick en utveckling som nu pekar mot att Hammarby bryter Sandvikens fantastiska semifinalsvit. I år har SAIK chansen att nå 25 år till minst semifinal, det är ett helt otroligt rekord. Om det nu kan bli verklighet.

Men just nu är det svartvita laget en bit ifrån att lyckas med det. Tidigare har vi varit med om matchväxlingar mellan de här båda lagen där det senast förlorande laget växer som ett nytt lag till nästa match.

Det skedde inte i det här mötet på Zinken. Hammarby spelade stabilt och var inte direkt i gungning, inte ens när Sandviken kvitterade två gånger till 1-1 och 2-2. SAIK kommer inte upp i nivå. Tappar boll flera gånger på mittplan och har en obefintlig markering i försvaret vid ett par baklängesmål. Å Hammarby uppträder tryggt och säkert både framåt och bakåt.

Det här SAIK-laget har tidigare presterat på ett sätt som fått supportrarna till eufori. Men nu är laget i brygga och det krävs att de stora spelarna kliver in och tar ansvar på riktigt i ett avgörande läge.

Daniel Berlin, Christoffer Edlund, Erik Säfström, Joel Othén, Daniel Mossberg och Linus Pettersson, landslagsspelarna, behöver ta ansvar på hemmaplan på måndag.

Annars stannar semifinalrekordet vid 24 säsonger, å misslyckandet mot Hammarby blir tyvärr signifikativt med den ekonomiska fajten klubben nu är mitt uppe i.

Kjell Anderstedt