Klart: Inget bandy-VM för Sverige

Svenska herrlandslaget kommer inte att medverka i årets bandy-VM i ryska Irkutsk 3-10 oktober.

Om det blir ett VM överhuvudtaget i sviterna av coronapandemin har ännu inte fastställts av det Internationella bandyförbundet.
Det står ändå klart att Sverige inte kommer att delta.

Svenska bandyförbundet kommer att följa Utrikesdepartementets rekommendationer om avrådan för resor utanför EU fram till 15 november.

Frillesås träningsmatchar mot Villa: ”Riktigt kul att komma ut på stor is”

,

På onsdagen spelar Frillesås första träningsmatchen denna säsong borta mot Villa.
Ett välkommet avbrott i försäsongsträningen på rink.
— Det ska bli riktigt kul att komma ut på stor is och försöka hitta känslan för ytorna som vi faktiskt har i bandy, säger Frillesåsmittfältaren Adrian Emretsson till Bandyfeber.

Det är högst ovissa tider för Frillesås och övriga klubbar i elitserien. Hallänningarnas seriepremiär är borta mot Sandviken 23 oktober, men den rådande pandemin kan komma att sätta stopp för det.
I dagsläget vet vi inte om det blir någon match och om det blir match, så kommer någon publik att kunna se premiären?
Frågor som det väntas ett beslut om i slutet av veckan.

Frillesås Adrian Emretsson har förstås tänkt både en och två gånger kring alla oklarheter inför onsdagens träningsmatch mot Villa i Sparbanken Lidköping arena.
Men det har inte satt några större ”griller i huvudena” hos spelarna, menar Frillesåsmittfältaren.

— Jag skulle säga att det inte påverkar oss spelare så mycket än. Vi har fått instruktioner från styrelsen att vi kör på nästan som vanligt med träningsschemat och med siktet inställt på premiären och skulle det ändras, först då förändras planerna för oss spelare, säger Emretsson.

Och tillägger:

— Men däremot så förstår jag klubbarna i stort att det är ett gissel att försöka sätta en budget för kommande säsong med tanke på att man inte vet när serien ska starta. Om det blir publik eller ej och att sponsorer börjar fundera om det blir spel eller ej. Men jag och vi tränar för att premiären kommer bli av tills dess att något annat blir bestämt.

Bestämt är det i vart fall att det blir match borta mot Villa på onsdagen.
Ett välkommet avbrott för Frillesås, som tränar för fullt på rink.

— Ja, precis. Ska bli riktigt kul att komma ut på stor is och försöka hitta känslan för ytorna som vi faktiskt har i bandy vilket är riktigt svårt att jämföra eller träna på i en rink. Tråkigt såklart att det är tomma läktare, även om det inte brukar vara jätte mycket publik så här på försäsongen så blir det trots allt en annan atmosfär att spela inför publik.

Känslan annars inför säsongen?

— Känslan är bra. Vi har tappat några bra spelare men samtidigt fyllt de hålen i truppen på ett utmärkt sätt med spelare som jag tycker passar väldigt bra in i vår ”goa” grupp. Jag tror vi blir bättre som lag i år än föregående säsong, så det känns bra. Det märks mycket väl att klubben växer in i elitseriekostymen mer och mer och gör ett kanonjobb för att leverera så bra förutsättningar för oss som möjligt för att vi ska kunna prestera.

Emretsson, som nu är inne på sin sjätte säsong i Frillesås, tror att årets elitserie kan bli en mer jämbördig historia. Förra säsongen tog Frillesås elva poäng totalt i seriespelet och lyckades säkra nytt kontrakt via kvalspel.

— Jag har en känsla av att elitserien kan bli jämnare i år under topplagen. Vilket är riktigt roligt. Sen hoppas jag verkligen att coronaskiten lättar mer och mer så publiken kan få komma tillbaka så det blir härliga evenemang och matcher i vinter. Men det är nog bäst att inte hoppas på allt för mycket.

Mattias Bladh

Frillesås välkomsthälsning till ryske anfallaren — bäddar upp med personligt bäddset

,

Under måndagen ansluter Frillesås ryske nyförvärv Sergey Pochkunov till laget.
Klubben hälsar honom välkommen på Instagram — med att bädda hans förmodade säng på ett högst personligt vis.

Att sömn är viktigt råder det nog stor enighet om.
Det är i alla fall något som Frillesås vill understryka.

Inför ryske anfallaren Sergey ”Pocha” Pochkunovs ankomst på måndagen har klubben publicerat en video på Instagram där en säng prepareras för just Pochkunov.

”Pocha” är avbildad på såväl pås- och underlakanet i klubbens matchställ. Och givetvis ett örngott med ryssen i aktion vid ett möte mot Edsbyn i vintras.

View this post on Instagram

Imorgon måndag landar äntligen ryssen @pochkun71 på Frillesås airport..!✈️🇯🇲 Vi bäddar därför upp med ett personligt bäddset för att hälsa honom välkommen tillbaka i huset med havsutsikt, alldeles vid havet..👍🏼🇯🇲 #frillesåsbk #bandyfamiljen #somtarhandomsinaegna P.S vem vill inte ligga med en bandyspelare i Frillesås BK..??😍 Därför kommer det självklart finnas personliga bäddset att köpa på samtliga seniorspelare i truppen! Förutom Fredrik Brandin, vars sambo har hört av sig att hon inte tillåter någon annan att ligga med våran stjärna i laget..😢 (Det har marknadsgruppen fått acceptera och därför inte sytt upp något bäddset på just Brandin…👍🏼) #bättrenattsömn #närensupporter #fårsovanärasinbandyspelare

A post shared by Frillesås Bandy (@frillesasbk) on

37-åringen har ett förflutet i FBK då han värvades till hallänningarna i januari den gångna säsongen.
Det blev succé och nu blir det alltså ett nytt äventyr i Frillesås kommande säsong.

Och han vet redan nu att han inte behöver införskaffa något bäddset i Sverige.
Det har Frillesås redan tagit hand om.

Mattias Bladh

Bilder på bandyhallen i Gubbängen

, ,

I över tio år har bandyklubbar kämpat för en bandyhall i Stockholm. I måndags slog drömmen in när Gubbängens skridsko- och bandyhall invigdes.

Stockholm har äntligen fått sin första inomhushall för skridsko och bandy på Gubbängens IP.
Med pompa och ståt invigdes bygget, som kostat 157 miljoner kronor, i måndags.

Hallen tar in uppemot 2 000 stående åskådare och kommer att användas av AIK, Tellus samt G/T 76 som hemmaplan.
Hammarby kommer fortsättningsvis spela sina hemmamatcher på Zinkensdamms IP men träna i den nya hallen.

Broberg föll med flaggan i topp: ”Bra första match”

, ,

Broberg förlorade träningsmatchen hemma mot Edsbyn med 5–6 (1–3).
Men spelmässigt fanns det en hel del positivt att hämta.
— Vi kommer till en hel del målchanser och fick ihop defensiven bra i andra halvlek, säger tvåmålsskytten Martin Söderberg till Bandyfeber.

Ett något skadeskjutet Broberg gav regerande svenska mästarna en rejäl fajt i tisdagens träningsmatch i Helsingehus arena.
Efter mötet var Broberganfallaren Martin Söderberg nöjd med hur hälsingelaget agerade över 90 minuter.

— Tycker vi gjorde en bra match, framförallt andra halvlek som vi gick vinnande ur med 4–3.

Broberg saknade, bland annat, skadade Jonas Nygren och veteranen Magnus Fryklund. Till mötet hade Anders Erikanders lånats in från allsvenska IFK Rättvik.

Och visst; efter 1–3 i halvtid fick vi se ett Broberg som spelade upp sig.
Vadim Arkhipkin svarade bland annat för två mål och en assist.
Martin Söderberg var också på spelhumör och nätade två gånger om.

En uddamålsförlust i slutändan spelade förstås mindre roll vid den här tidpunkten på försäsongen.

— Bra första match att bygga vidare från. Massor med bra saker att ta med oss. Vi kommer till en hel del målchanser och fick ihop defensiven bra i andra halvlek, säger Martin Söderberg.

Edsbyns veteranmålvakt Anders Svensson:

— Kul och spela match men det märktes att vi inte varit speciellt mycket på is. Ganska bra linjer i första halvlek. Andra halvlek blev mycket köra in i skiten. En helt okej första match, säger han.

Mattias Bladh

Broberg–Edsbyn 5–6 (1–3)

Målen: 0–1 (21) Robin Öhrlund, 0–2 (25) Martin Frid, 1–2 (32) Vadim Arkhipkin (Jonas Engström), 1–3 (44) Daniel Burvall Jonsson, hörna, 1–4 (49) Jonas Edling, 2–4 (52) Martin Söderberg (Rasmus Linder), 2–5 (58) Jonas Edling, hörna, 2–6 (68) Jesper Öhrlund, 3–6 (74) Martin Söderberg, 4–6 (83) Vadim Arkhipkin, 5–6 (86) Fritiof Hagberg (Vadim Arkhipkin).
Hörnor: 9—5.
Utv, Broberg: -Edsbyn: –
Domare: Pavel Silinski.

Wikström: Den vackraste sporten av alla börjar ta fart

, ,

Jag flyger över ett land.

Ett land som går mot höst.
När väckarklockan jagat upp mig ur skön säng vid pass 05:15 har solen inte orkat upp över taket hos grannen på andra sidan vägen.
Den tidiga morgonen känns ännu tidigare.
Solen gör tecken på höstens ankomst.

Ett land där dofter från tusentals öppnade surströmmingsburkar ligger som ett dis över altaner, terrasser och allehanda uteplatser runt om i landet.

Ett land där den vackraste sporten av alla börjar ta fart.
”Vi är alla glada bandybarn,
Bollfest, bollfest hela da´n.
Slå på stort det har vi alltid gjort,
så det är bollfest, bollfest hela da´n”

De flesta lag gnuggar på små isar med alldeles för hög sarg.
Nya skridskor ska formas med skavsår och svullna fötter som följd.
Träningsmatcher i ståtliga byggnader medan andra lag kanske tappar sina isytor på sin ort.
Kommuner ska spara en peng.
Stänger de konstfrusna isarna.
Sparar på de små.
Orättvisan slår hårt mot de små.
Bandyn som en gång var är inte längre.
De små orterna har inte en chans längre.
Jag känner sorg för det.

Jag ser ett elakt virus sätta sin prägel på samtiden.
Alla frågar sig, hur ska det bli?
Hur ska framtiden te sig?
Vem vet, inte du.
Vem vet, inte jag.
Vi vet ingenting nu.
Vi vet inget idag.

Föreningslivet vill veta.
Bandysport utan publik?
Med begränsad publik?
Femtio?
Sjuttiotvå?
Hundra?

Och just nu diskuteras bara arenor med sittplats.
Hallå!
Vi äro många med enbart ståplats.
Än så länge i alla fall.

Beslut är taget.
Vi kör!
Bandy ska spelas även denna vinter.
Med eller utan eller några få åskådare.
Ingen vet.
Vi kör!

I min värld ett klokt beslut.
Känner att vår lilla sport riskerar försvinna totalt i bruset om serier tystnar.
Men jag känner också all sympati för de klubbar som tappar stora påsar med sedlar i uteblivna publikintäkter.

Frågorna ställer sig i kö inför denna ovissa framtid.
Förutom pengar och publik kommer frågorna om det sportsliga i skymundan.
Får ta till armbågarna för att ta sig fram.

Vilka vinner guld?
För damer.
För herrar.

AIK.
Flipp?
Flopp?

Hur bra är regerande mästarna Edsbyn utan Tuomas Määttä?
Fullständigt överlägsna senaste vintern.
Nu?

Hur ska det gå för Tanja Illarionova i Skutskär?
Målskytt av högsta kaliber i Kalix i Allsvenskan.
Nu steppar hon upp.
Jag är fullständigt övertygad om framgång.
Fullständigt var ordet.

Vem vinner herrarnas Allsvenska?
Hur går det för Kalix?
Orkar jag en helvetesvandring genom vintern ännu en säsong?

Fråga Lund.
Fråga en uggla.
Ingen vet.

Jag ser, tyvärr, att det stormar på toppen.
På den topp där de som bestämmer över vår sport huserar.
Paj kastas.
Personligen har jag lika lite insikt som en kolgruvearbetare har utsikt.
Noll.
Ger mig därför inte in på vem som har rätt eller vem som har fel.
Jag kan bara tycka allt känns så onödigt.
Vår sport behöver inte all denna negativa reklam.
Inte nu.
Inte sen.
Aldrig.
Sånt här skär djupa sår.
Släpp prestige och lägg alla kort i leken på bordet.
Från bägge parter.
Ärlighet.
Sen går vi vidare.
Och vänder blad.
Innan det totala kaoset infinner sig.

Och förresten har jag åkt i samma hiss som nuvarande ordförande.
På Hotell Malmen i Stockholm.
Han var bra på att åka hiss.

Apropå Stockholm.
Bandyhall minsann.
På tiden kan jag tycka.
Måndagen 24 augusti, dagen då Bartolomeus har namnsdag och jultomten bara har fyra månader kvar på sin semester.
Den dagen blir för evigt inpräntad i stockholmarnas bandyhistoria.
En ståtlig pjäs som snickrats på under två år stod färdig för invigning.
I Gubbängen.

Denna Gubbäng som Stockholms stad år 1908 köpte av lantbrukaren Albin Arvidsson, men det dröjde fram till 1940-talet innan man kom igång med stadsplanering och byggande.
Och nu långt senare stoltserar man med huvudstadens första hall för skridsko- och bandysport.
Men det lär bli trångt där.
Många vill in.
AIK, Tellus, Hammarby, GT76 och säkert några till.
Vuxna, ungdomar och små pysar.
Alla vill in.
Jag tror inte jag vill vara den som ska planera tider för alla spekulanter.
Jag håller mig till min lilla fabrik.

Från min plats där ovan ser jag en bomb brisera.
Legendaren Mikhail Sveshnikov, som en gång kastade sin klubba i en soptunna på arenan i Kalix och några år senare gör sitt sista mål i karriären på samma arena, lämnade Ljusdal i våras och flyttade 662 mil österut.
Långt, långt bort i Chabarovsk skulle träna den lilla kvartersklubben Neftyanik.
Och i detta nu meddelas att han vänder hem igen.
River sitt kontrakt, tar sin trunk och drar hem till Hälsingland igen.
Fortsättning lär följa.

Han är snart äldre än Grekland, men jag är övertygad om att han kan roa (eller föralldel oroa) oss med andra färger än gulgrönt på hjärtat.
Jag tumlar väl inte baklänges av förvåning om jag ser en tröja #66 åka omkring på Fomab Arena i Kalix lördagen den sjunde november.
Kanske kastar han sin klubba i frustration.
Kanske gör han ännu ett mål trots att han gjort sitt sista.

Jag flyger över att land.
Ett land som står redo.
Redo för världens, i särklass, vackraste sport..
….BANDY!

Håll ut så ses vi snart runt isen.

Stefan ”Sargis” Wikström

Bandyns historia, del 9: Boltic — 1980-talets dominant

,

IF Boltic prenumererade på SM-guld och finaler under 1980-talet. Karlstadlaget hade en storhetstid utan motstycke inom svensk bandy. Och svenska herrlandslaget fick äntligen smaka på hur det känns att ta VM-guld. 

Dynasti. Storhetstid. Kalla det vad ni vill. Men IF Boltics entré i svensk elitbandy var inget annat än en stor sportslig succé. Karlstadlaget, vars föreningsnamn anspelar på fotbollslagen Bolton och Celtic, vann inte mindre än sju SM-guld (!) på 1980-talet (1980, 1981, 1982, 1983, 1984, 1985, 1988) och var även i SM-final 1986 samt 1987.

Faktum är att den osannolika resan startades med SM-guldet 1979, som sedan följdes av en guldsvit utan dess like.

Det låter nästan för bra för att vara sant.
Inom professionell lagidrott är det få lag som mäktat med en sådan prestation.
Förutom alla SM-guld så vann Boltic även World cup fyra gånger under 1980-talet (1980, 1981, 1985, 1986) och Europacupen vid fem tillfällen (1981, 1982, 1984, 1985).

Bengt "Pinnen" Ramström, Boltic

Foto: Nya Wermlands-Tidningen. En vanlig syn på 1980-talet. Bengt ”Pinnen” Ramström kysser bucklan efter tredje raka SM-guldet 1981.

Även Boltics damlag blev svenska mästare hela sex gånger under 1980-talet (1982, 1984, 1985, 1986, 1987, 1989).
Det var alltså en hegemoni på såväl herr- och damsidan vid den här tiden (reds. anm. dambandyns historia kommer behandlas separat efter herrbandyns historia).

Men hur var det möjligt för Boltics herrlag att bli en så stor maktfaktor under hela 1980-talet?
Tidigare spelande tränaren Lars ”Snöret” Berg var en av arkitekterna och när han tog över som ordförande 1974 hände det saker för Karlstadlaget som då harvade i division 2.

Hela Boltics organisation blev mer professionell än tidigare och planen var på sikt given: vinna SM-guld.
1975 lockades rivige förbundskaptenen Curt Einarsson — även kallad ”Bandyprofessorn” — till Boltic och under hans sex år i klubben gick laget från bandyns ”bakgård” till att bli ledande i bandy-Sverige.
I samma veva som Einarsson anslöt värvades storstjärnan och Falu BS-sonen Bernt ”Bempa” Ericsson, Kjell-Göran ”Fille” Broström och superlöftet Pelle Togner (Nässjö).

Bernt "Bempa" Ericsson, Boltic, Falu BS

Foto: Nya Wermlands-Tidningen. Ikonen och en av bandyns allra största, Bernt ”Bempa” Ericsson, gick till Boltic 1975. Här ses ”Bempa” fira efter att Boltic säkrat finalplatsen 1979.

Det blev inte oväntat avancemang till division 1 (då högsta serien) direkt och debuten i högsta serien säsongen 1976/77 blev lyckosam.
Slutade med serieseger i division 1 södra och sedermera uttåg i kvartsfinalen mot Broberg.

Det var alltså en nykomling att räkna med.
Milt uttryckt.
Tränaren Curt Einarsson hade skyhöga krav på sina spelare. Träningsdosen trappades upp rejält och nu var det dessutom träning året runt som gällde — ett då helt nytt grepp inom svensk bandy. De många teoripassen icke att förglömma i sammanhanget.

Säsongen 1977/78, med nyförvärvet Bengt ”Pinnen” Ramström i laget, slutade Boltic trea i division 1 södra bakom Västerås och Örebro.
Laget tog sig ända till semifinal där det emellertid tog stopp mot Västerås.

Nu var Boltic inget okänt gäng i bandy-Sverige.
Karlstadlaget var redan etablerat och en framgångsvåg utan dess like skulle utspela sig många år framöver.
Från 1979 och tio år framåt blev det SM-final varje säsong varav åtta av dem slutade med guld. Mycket tack vare alla värvningar av stora talanger som Kjell Kruse, Anders Bridholm, Kenth Hultqvist, Peter Olsson med flera. Lägg därtill, bland annat, landslagsspelare i Ola Johansson, Björn-Olle Forsberg och Stefan Karlsson.

Det första historiska SM-guldet 1979 tillkom via 7–4  mot Broberg på Söderstadion. I halvtid låg Boltic under med 1–3 men sopade banan med hälsingelaget (där stjärnliberon Stefan Karlsson huserade, som blev klar för Boltic på banketten efteråt) i andra akten.
Det blev dessutom legendaren Bernt ”Bempa” Ericssons sista framträdande på den stora scenen. Falu BS-sonen gjorde två mål i finalen och fick alltså avsluta karriären på elitnivå på bästa sätt.

Bernt "Bempa" Ericsson, Boltic, Falu BS

Foto: Nya Wermlands-Tidningen. Bernt ”Bempa” Ericsson avslutade spelarkarriären på elitnivå med ett SM-guld.

Efter denna triumf fanns det inget som kunde stoppa Boltics framfart. I alla fall inte om vi ser till vilket lag som i slutändan stod överst på prispallen. Föreningen hade fina sponsorintäkter och ekonomiska resurser att fortsatt värva vassa spelare från andra klubbar i landet.
Men de pengar som Boltic förde in i svensk bandy var knappast populärt överallt i bandy-Sverige.

Ett redan starkt Boltic blev nu ännu starkare när laget snudd på prenumererade på SM-gulden under första halvan av 1980:

• 1980 — seger med 5–3 i finalen mot Sandviken.
• 1981 — seger mot Selånger med 4–3.
• 1982 — seger mot Edsbyn med 3–2.
• 1983 — seger mot Villa med 5–0 (0–0 efter ordinarie tid).
• 1984 — ny seger mot Edsbyn med 2–0.
• 1985 — seger mot Motala med 4–3.
• 1988 — seger mot Vetlanda med 5–2.

Bengt "Pinnen" Ramström, Boltic

Foto: Nya Wermlands-Tidningen. Storstjärnan Bengt ”Pinnen” Ramström sträcker armarna i skyn efter andra raka SM-guldet 1980.

Boltic, IF Boltic, SM-guld, 1983

Foto: Nya Wermlands-Tidningen. Jubel på tränarbänken. Från vänster: Peder Emanuelsson, Lennart ”Kinna” Kindstedt och Leif Odhe.

Bengt Carlsson, Boltic

Foto: Nya Wermlands-Tidningen. Bengt Carlsson lyfter bucklan i skyn efter sjätte (!) raka SM-guldet är bärgat 1984.

Hängde ni med i svängarna?

All framgång till trots — Boltic blev aldrig en stor publikdragare hemma i Karlstad även om det givetvis funnits hängivna supportrar hela vägen.
Den egna klacken överglänstes också rejält av samtliga motståndares motsvarigheter vid klubbens alla SM-finaler.

Boltic, IF Boltic, SM-guld, 1984

Foto: Nya Wermlands-Tidningen. Bolticanhängarna var inte många men visst fanns det hängivna supportrar. Här jublar fansen efter sjätte raka SM-guldet 1984.

Vad det beror på är det nog ingen som säkert kan säga.
Konkurrensen med Färjestad och ishockeyn? Travet?

Vi låter det vara osagt men visst kan avsaknaden av en lokal prägel på laget vara en del av förklaringen. Något som alltid har varit ett viktigt signum för bandyklubbar och supportrar har varit att få fram och odla egna produkter. Alla värvningar utifrån som inte hade någon koppling till Karlstad gjorde möjligen att många Karlstadsbor inte kunde identifiera sig med Boltic.
Detta till skillnad mot traditionsrika och klassiska bandyföreningen IF Göta, bildat 1904, från Karlstad som sedermera hette IF Karlstad-Göta från år 1979. Den anrika föreningen slogs ihop med Boltic år 2000 (BS Boltic Göta, men är numera upplöst).

Det var inte enbart Boltic-show under 1980-talet.
Såväl 1986 och 1987 fick Karlstadlaget ”bara” nöja sig med SM-silver efter finalförluster mot Vetlanda respektive Motala.

Vetlanda lirade inte mindre än sju SM-finaler mellan 1986-1995.
Resultatet av ett gediget arbete sedan mitten av 1970-talet, ett decennium som präglades av ett VBK som pendlade mellan division 1 och division 2.
Men när Lars Forsell tillträdde som ordförande 1975 påbörjades ett systematiskt arbete för att etablera Vetlanda i högsta serien. Kommunen och näringslivet stöttade satsningen. Företaget Sapa, tillverkaren av aluminumprofiler, på orten var också med på tåget. På företaget jobbade även många inom VBK.

Lars Forsell hade många järn i elden och hade vidare en stor del i att Tjustkulle IP:s konstfrusna bandyanläggning kunde invigas den 21 november 1976.
Sedan gick det framåt för VBK även om det skulle dröja till säsongen 1981/1982 innan smålänningarna etablerade sig i Allsvenskan (högsta serien bytte namn till Allsvenskan denna säsong).

Ett stort lyckodrag var att VBK lyckades locka över mästartränaren Curt Einarsson till klubben. Einarsson hade tidigare lett Boltic till tre raka SM-guld (1979,1980, 1981) och bildade tillsammans med tränare Hasse Ekman och lagledaren Ulf Bernström en succéfylld tränartrojka.
Precis som i Boltic lämnades inget åt slumpen med ”bandyprofessorn” Curt Einarsson vid rodret. Träningarna blev inte oväntat tuffare och betydligt fler till antalet.
Spelarna fick ta ett större ansvar än tidigare; på och utanför isen.
En högre professionalitet med målet att sluta halka ned i seriesystemet i tid och otid.

Säsongen 1982/83 var en genombrottssäsong för VBK där laget tog sig ända till kvartsfinal men där det tog stopp mot Sirius. Med spelare som Jonny Ljung, Leo Segerman, Ulf Sainio, Dag Klingborg, Per Lennartsson och inte minst målsprutan Patrik ”Putte” Johansson såg framtiden ljus ut.

Och visst blev det än ljusare när landslagsliberon Stefan Karlsson skrev på för VBK samt Per Togner (spelade bara en säsong i VBK). Lägg därtill Thomas Fransson och Kenth Hultqvist till ett guldsatsande Vetlanda.

1985 värvades Kent Edlund från IFK Motala på vänsterhalven och vasse målskytten Lars Johansson från Nässjö.
Det var bara en tidsfråga innan laget skulle ta den där SM-finalplatsen och 1986 var smålänningarna i en för klubben historisk första SM-final.
Och föga överraskande stod Boltic för motståndet.

VBK segrade med 2–1 och de många tillresta supportrarna — uppskattningsvis sex tusen med gulsvarta sympatier på läktarna — var i sjunde himlen.
Patrik ”Putte” Johanssons 2–0-mål i slutet av första halvlek, efter lysande förarbete av Per Lennartsson, blev avgörande. Närmre än en reducering kom inte Boltic i andra halvlek och VBK-målvakten Pontus Sundelius ingav en stor trygghet i sitt spel när det brände till.

Vetlanda BK, VBK, SM-guld, 1986

Foto: Vetlanda-Posten. Från vänster: lagledaren Ulf Bernström, Stefan Karlsson och Curt Einarsson efter SM-guldet 1986.

1988 var Vetlanda ånyo i final, under nye tränaren Johnny Petersson, och återigen mot Boltic. Nu blev det emellertid förlust med 2–5 på en is som knappast var värdig en SM-final. VBK kunde ändå trösta sig denna säsong med en World cup-seger.
Året därpå, 1989, var de gulsvarta åter i final — mot Västerås.
VBK, med unga stjärnskottet Jonas Claesson som för övrigt svarade för två mål i finalen, förlorade matchen med 3–7.
Ett grönvitt som skulle komma att växla upp rejält under 1990-talet.

VSK, Västerås, VSK, SM-guld, 1989

Källa: Youtube. VSK avslutade 1980-talet med en klar seger över Vetlanda. VSK firade stora triumfer när 1990-talet tog vid.

Boltic var tveklöst 1980-talets starkaste lag men sammantaget växte Vetlanda ut till en svår nöt för Boltic att knäcka en bit in på decenniet. Mötena lagen emellan blev inte sällan lite fula med slag och bentacklingar.

Från Boltic och Vetlanda till IFK Motala. Östgötarnas triumf mot självaste Boltic i 1987 års SM-final är något som det med rätta pratas om än idag på orten. Ett nervkittlande möte som gick till sudden death. Efter sju minuter tilldömdes Motala ett straffslag.
Håkan Rohlén hade under hela säsongen varit en pålitlig straffskytt. Men nu var han trött och utmattad efter en tuff match när han skrinnade från avbytarbänken till straffpunkten.
Skulle han missa? Nej, bollen satt fint i nätmaskorna bakom bakom stjärnmålvakten Anders Bridholm och vilt IFK-jubel utbröt efteråt.

IFK Motala, 1987, SM-guld

Foto: Östgöta Correspondenten. 1987 års svenska mästare, IFK Motala, på podiet.

IFK Motala, 1987, SM-guld, Pär Höckert, Tommy Svensson

Foto: Östgöta Correspondenten. IFK-ledarna Tommy Svensson och Pär Höckert omfamnar varandra efter SM-guldet.

SM-guldet var inte ologiskt även om IFK Motala var nederlagstippade inför finalen. Två år innan hade IFK varit i final mot Boltic (förlust med 3–4) och hade hela tiden sedan debuten i högsta serien, säsongen 1979/80, gått framåt på flera fronter.
IFK drog storpublik på Motala isstadion och hade ett imponerande bortafölje.
Klubbens ekonomi visade gröna siffror.
Defensiven var IFK:s stora signum när laget etablerade sig i bandyns finrum — hela vägen till guldet.

Så småningom värvade klubben spelare som Ulf Spångberg, Robert Jonsson, Frank Nordlund och Urban Andersson. Laget spetsades sedan med talangen Håkan Rohlén från Skogås i Stockholm.
Sista pusselbiten för det blivande mästarlaget var måltjuven Mikael Arvidsson, som värvades från Villa.

***

Efter elva VM-turneringar utan att kunna rubba Sovjetunionen kunde Sverige äntligen fira sitt första guld på tolfte försöket i Chabarovsk 7-15 februari 1981.
En enastående bragd och för alltid en milstolpe i svensk bandyhistoria.

Foto: Ove Arthursson. Sören Boström höjer VM-bucklan mot skyn. Till vänster en nedslagen rysk lagkapten, Plavunov, och till höger finske lagkaptenen Vartiainen.

Sverige, lett av förbundskaptenen Håkan Sundin, lade grunden till VM-guldet genom att besegra Sovjet med makalösa 6–1 i inledningsomgången. Eftersom bandy-VM vid den här tidpunkten avgjordes som en dubbelserie mellan fyra nationer (Finland och Norge övriga länder men hade inget att sätta emot) var mäktiga Sovjet i brygga i slutomgången mot Sverige.

Foto: Ove Arthursson. Sovjet fick se sig besegrade i ett bandy-VM för första gången 1981. Här syns storstjärnan Sergej Lomanov intill stolpen vid en svensk hörna.

Visserligen vann sedan Sovjet med 3–1 och hade en bättre målskillnad (+ 30 gentemot Sveriges + 28) när allt summerades
Detta spelade ingen roll då inbördes möten gällde om två lag hamnade på samma poäng.

En snabb återblick på den klassiska 6–1-matchen på Leninstadion ser ut så här:

• 1–0 (17) Mats Carlsson klipper till på ett frislag. Lazarev chanslös i målet.
• 2–0 (26) Bengt ”Pinnen” Ramström lurar Lazarev åt ”fel håll” och lägger enkelt in bollen.
• 3–0 (28) Mikael Arvidsson pangar in bollen, med ryggen vänd mot mål. Lazarev får kapitulera.
• 4–0 (31) Per Togner, styrning.
• 5–0 (38) Mats Carlsson på hörna.
• 6–0 (48) Håkan Karlsson på ett påpassligt vis.
• 6–1 (76) ”Tröstmål” via Valerij Eichvald på en kontring.

Foto: Ove Arthursson. Håkan Karlsson jublar efter sitt 6–0-mål. Storsegern mot Sovjet bäddade för VM-titeln.

När det stod klart att Sverige vunnit bandy-VM för första gången var det en salig blandning av glädjetårar, lättnad och alla tänkbara känslor i det svenska lägret.

Foto: Ove Arthursson. En tårfylld Thomas Fransson på väg från Leninstadion när VM-guldet var i hamn.

Mattias Bladh

Elitseriernas säsongsstarter nalkas

Det dröjer fortfarande ett par veckor innan den svenska bandysäsongen drar igång. Först ut är herrarna och två veckor senare startar damerna. Både på herr- och damsidan vilar det stora förväntningar på de regerande mästarna. Ska de lyckas behålla sina titlar eller kommer de andra klubbarna att se till att det blir ett tronskifte?

Edsbyns IF jagar egen andraplats

Edsbyns IF hade en fantastisk föregående säsong. När de vann finalen och blev svenska mästare var det deras tjugoandra raka matchseger. SM-guldet är klubbens tolfte och det tar dem till en delad andraplats, med IFK Uppsala, i tabellen över antalet vunna titlar. Västerås SK leder tabellen med tjugo titlar. Edsbyn har gjort få ändringar i A-truppen under sommaren. Redan efter SM-guldet förlängde klubben med Stefan Asikainen (lagledare), Klas Elvinsson (materialförvaltare) och Bengt Ryhed (fysioterapeut). Däremot valde den assisterande tränaren, Oscar Jonsson, att tacka för sig efter två år. Han kommer inte att gå till en annan klubb utan har valt att lägga tränarkarriären på hyllan, för tillfället. Oscar ersätts av Mats Hammarström, som själv har spelat 323 matcher för klubben.

Herrarnas elitserie startar den 23 oktober, varav Edsbyns kommer att möta Motala på hemmaplan. Rättigheterna för att visa Elitserien innehas av Viasat och Sportbladet. Finalerna kommer däremot att fortsätta att visas av SVT. William Hill har spelen på odds online och uppdaterar sin sportlista allt eftersom seriestarter och matcher närmar sig. Oddsen är tillgängliga från flera enheter, vilket innebär att bettare kan spela på odds direkt från Studenternas IP, där bandyfinalerna spelas, eller hemma från tv-soffan.

Fler matcher i damernas serie

Damernas elitserie börjar några dagar efter herrarna. Den 7 november ställs de åtta lagen mot varandra och grundserien kommer att ha ett helt nytt upplägg. Istället för att grundserien består av 14 matcher kommer 17 matcher att spelas. De åtta lagen är indelade i två grupper. Alla lag möter varandra på hemmaplan och bortaplan, men lagen i respektive grupp kommer också att möta varandra i ytterligare en match. Det här är på begäran av klubbarna, som vill se fler matcher och öka spänningen.

Höga förväntningar vilar på de regerande mästarinnorna Västerås SK. Med ett superår bakom sig, då de utsågs till världens bästa bandylag efter sin seger i World Cup, hoppas de kunna ta sitt tredje raka SM-guld. VSK kommer att börja säsongen på bortaplan och ställs mot Skirö AIK.

Nya regler 20/21

Som tidigare år har ett antal nya regler införts. Bland annat har klubbornas maxmått ökat med 3 cm (till 130 cm) och mål- samt utkast måste tas emot utanför straffområdet. Den största ändring är att en förlängning kommer att spelas om ställningen efter ordinarietid är oavgjord. Sju mot sju spelare kommer att mötas i en match på 10 minuter där det första laget att göra mål vinner. Det här har fått kritik från några klubbar, eftersom det innebär att det inte längre går att få poäng vid oavgjort. Ändringen gäller både herr- och dambandyn.

Hög press, nya regler och längre klubbor. Säsongen 20/21 kommer förhoppningsvis att bjuda på extraordinär bandy och det återstår att se om mästarlagen kan behålla sina titlar.

Elitserien spelas i vinter — med eller utan åskådare

Beslutet är taget. Det blir en elitseriesäsong 2020/21. Det meddelade Föreningen Svensk Elitbandy och elitklubbarna på torsdagskvällen.

Det blir en elitseriesäsong i vinter.
Alldeles oavsett hur situationen med Coronapandemin utvecklar sig under hösten och vintern.
Det beslutade elitklubbarna och Föreningen Svensk Elitbandy under ett digitalt möte på torsdagskvällen.

Hur mycket publik som kommer tillåtas att släppas in på arenorna kommande säsong är i dagsläget omöjligt att svara på.
Men även om det blir inför tomma läktare så blir det alltså en elitseriesäsong.

Elitseriepremiären är satt till den 23 oktober. Men det kan komma att senareläggas baserat på Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer, som väntas komma i slutet av augusti.

Föreningen Svensk Elitbandy kommer därefter ta ett beslut på årsmötet den 4 september för att sedan fastställas av Svenska bandyförbundets tävlingskommitté.

Segui ny klubbchef i AIK Bandy: ”Ett hedersuppdrag”

,

Johan Segui blir ny klubbchef i AIK Bandy. Det meddelade Stockholmslaget under lördagen.
— Det ska bli fantastiskt roligt, säger Segui i ett uttalande på klubbens Instagram.

Johan Segui har tidigare, bland annat, varit mångårig styrelseledamot i AIK Fotboll där han också verkat som ordförande. Segui har även haft förtroendeuppdrag i AIK Ishockey.
Nu väntar en ny utmaning som klubbchef i storsatsande AIK Bandy.

— Att få möjligheten att vara med på AIK Bandys resa mot mästerskapstitlar är ett hedersuppdrag som jag med stolthet tar mig an. Att verka i Allmänna Idrottsklubbens namn är ett stort ansvar och oerhört inspirerande, säger Johan Segui i ett uttalande på klubbens Instagram.

— Det ska bli fantastiskt roligt. Förhoppningsvis med publik när vi inviger vår nya hemmaplan. Väl mött till första avslag på AIK Arena där jag kommer arbeta stenhårt för att få alla AIK:are att trivas. Med våra två fina elitlag finns det inte en chans att någon kommer att bli besviken.

Mattias Bladh