AIK tog stark poäng mot mästarna: ”Står upp bra hela matchen”

,

Annandagsbandy med hela 4 271 personer på läktarna i Sparbanken Lidköping arena. Och nykomlingen AIK grejade 3–3 mot mästarlaget Villa.
— Jag tycker att vi förtjänade poängen, säger Magnus Muhrén till Bandyfeber, som gjorde första matchen som ny assisterande tränare i AIK.

Det blev en härlig publikfest när elitserienykomlingen AIK drabbade samman mot regerande mästaren Villa på torsdagskvällen.

Stockholmslaget kunde också sträcka på sig efter annandagens böljande tillställning då laget bärgade ett oavgjort resultat.
Sett till hur matchen utvecklade sig var det rättvist.

— Jag tycker att vi förtjänade poängen. Vi står upp bra hela matchen. Skapar en hel del chanser och driver ett eget spel matchen igenom, säger Magnus Muhrén, som gjorde första matchen som ny assisterande tränare i AIK men har ett förflutet i Villa där han var en hyllad tränare.

AIK tog tidigt ledningen på hörna via Sebastian Ytterell. Villa kvitterade i 14:e minuten men AIK stod upp mer än väl.
Gjorde det svårt för hemmalaget och gästerna var lika bra som Villa första 45 om inte lite vassare.

— Vi åkte hit med målsättningen att vinna och då måste man våga spela. Det är i stort sett omöjligt att bara försvara sig i 90 minuter mot ett lag som Villa så vi ville ha ett eget spel. Det tycker jag att vi lyckades ganska bra med, säger Muhrén.

Även om Villa steppade upp ett snäpp i andra halvlek vek AIK inte ned sig.
Och det blev tyst i arenan när Emil Juhlén pangade in 2–1 efter en fin servering av Pavel Ryazantcev.

Men AIK hamnade likväl i ett 2–3-underläge med dryga kvarten kvar.

— Ja, Villa spelade lite rakare i andra halvlek och det gjorde att matchen öppnade upp sig. Jag tycker att vi hade bra koll tills vi gör misstaget som Villa gör 2–2 på. 2–3 sker också efter ett bolltapp, säger Muhrén och fortsätter:

— Vi hade en period runt de målen där vi blev lite passiva i vårt spel och satte oss i för svåra situationer.

Följden blev en timeout för att försöka vända på underläget.

— Efter vår timeout tycker jag att vi kom tillbaka och när vi gör 3–3 så är vi nog så bra som Villa. Oavgjort känns som ett rättvist resultat sett till hela matchen tycker jag, säger Muhrén.

Visst, Villa tappade boll på mitten i den 80:e minuten och Jimmy Jansson kunde från högerkanten sätta kvitteringsmålet mellan benen på Jesper Thimfors.
Vilket inte kändes ologiskt.

På slutet chanser åt båda hållen i en högst sevärd annandagsfajt.

Vad tar ni med er främst från mötet?

— Vi gör en hel del bra saker i den här matchen som stärker oss framöver. Inte minst var det psykologiskt viktigt att ta poäng borta mot ett så bra lag. Det har varit några hedersamma förluster tidigare, så det här var skönt.

Mattias Bladh

Villa-AIK 3–3 (1–1)

Målen: 0-1 (2) Sebastian Ytterell, hörna, 1-1 (14) Johan Löfstedt, 1-2 (57) Emil Juhlén, 2-2 (70) Johan Esplund, 3-2 (74) Johan Löfstedt, 3-3 (80) Jimmy Jansson.
Hörnor: 10-11.
Utv, Villa: – AIK: –
Domare: Christoffer Aidesjö.
Publik: 4 271.

Så gick det i övriga matcher på annandagen

Åby/Tjureda-Vetlanda 1–3 (0–2)

Mål, Åby: Andreas Lysell.
VBK: Pontus Nordström, Tobias Nyberg, Emil Fedorov.
Publik: 2 000.

Frillesås–Vänersborg 5–4 (1–1)

Mål, Frillesås: Fredrik Johansson 2, Adam Rudell 2, Fredrik Brandin.
Vänersborg: Johan Koch 2, Joakim Hedqvist 2.
Publik: 1 705.

Sandviken–Broberg 7–5 (2–2)

Mål, SAIK: Oscar Stadin, Erik Säfström, Hannes Edlund, Albin Airisniemi, Lucas Widman, Rasmus Forslund, Linus Forslund.
Broberg: Martin Söderberg 2, Erik Jonsson 2, Marcus Wikman.
Publik: 2 559.

Edsbyn–Bollnäs 5–4 (3–3)

Mål, Edsbyn: Tuomas Määttä 2, Marcus Persson, Jonas Edling, Oscar Wikblad.
Bollnäs: Per Hellmyrs 2, Samuli Helavuori, Christian Mickelsson.
Publik: 4 109.

Motala–Västerås 2–4 (2–4)

Mål, IFK: Philip Florén, Viktor Hulthammar.
VSK: Magnus Joneby, Oscar Gröhn, Joel Engström, Martin Landström.
Publik: 2 134.

Hammarby–Sirius 5–3 (4–1)

Mål, Hammarby: Jakob Bucht 2, Ted Bergström, David Pizzoni, David Thoren.
Sirius: Victor Lundberg, Jimi Heinonen, Kalle Mårtensson.
Publik: 6 498.

Anderstedt: Sicken annandag det blev

, ,

KRÖNIKA Detta får vi uppleva när bandy är som mest publikfriande och har alla möjliga ingredienser. Sicken Annandag det blev!
Dramatik, ett par skrällar, massor av mål, publikfester och de 48 målen spreds på hela 45 olika målskyttar.

Bandyn har nuförtiden svårt att locka de stora åskådarmassorna till arenorna, men om en hyfsad andel av annandagspubliken kommer tillbaka så får publiksnittet sig ett rejält lyft.

Jag som korstittade på flertalet av matcherna på TV tycker det vore konstigt om inte många i publiken blev frälsta av det de såg. Den här omgången hade allt man kan önska sig.
Men vi kan ta matcherna i tur och ordning.

Åby/Tjureda-Vetlanda 1–3

Matchstarten försenades för att supporterbussarna från Vetlanda var aningen sena. Snyggt gjort och ett positivt problem att det var många supportrar som ville se matchen.

Vetlanda tog en förväntad och stabil seger men Åby/Tjureda stretade emot ordentligt ända in i mitten av andra halvlek. Publik 2 000 och fullsatt.

Frillesås-IFK Vänersborg 5–4

Omgångens rejäla skräll. Båda lagen ligger på kvalplats men alla väntar på att Vänersborg ska börja röra sig uppåt i tabellen. Men laget har förtvivlat svårt att vinna. Vänersborg har nu dessutom fått stryk av Frillesås två gånger, både hemma och borta. Men Frillesås spelade en pigg bandy och var välförtjänta av vinsten. Publik: 1 705.

Sandviken-Broberg 7–5

Målrikt och så spännande som det ofta är mellan de här lagen. Matchutvecklingen liknade i mångt och mycket förra mötet uppe i Söderhamn som slutade 6–6. Sandviken dominerade matchbilden men i sista ordinarie matchminuten gick Broberg upp till 6–5 innan hemmalaget kunde slå in spiken med 7–5 i fjärde övertidsminuten.
Tio olika målskyttar var extra trevligt.

En publiken på 2 559 som verkligen borde komma tillbaka när svartvitt nu har elva matcher utan förlust..

Edsbyn-Bollnäs 5–4

Ett häsingederby som var helt i den stora publikens smak. Lagen gick till ledning målmässigt två gånger vardera innan alla trodde att Edsbyn slog spiken i kistan med 5–3 och bara sex minuter kvar.

Men Bollnäs gav sig inte och stred till sista minuten och gjorde också 5–4 på övertid men hemmalaget höll undan. Sådana här matcher unnar man alla att få uppleva litet då och då, rena propagandan för den läckraste vintersporten. Publik: 4 109.

IFK Motala-Västerås 2–4

Motala är svårspelat hemma och var också i ledningen två gånger innan VSK kunde gå ifrån innan paus. Efter en målrik första halvlek så blev vi mäkta förvånade över att andra halvleken blev mållös. VSK har precis som de flesta trott nu börjat röra sig upp mot lagets mera normala tabellplaceringar, det vill säga upp mot slutspelsplatserna. Publik: 2 134.

Hammarby-Sirius 5–3

Äntligen kom publiken till ”Zinken”. Det har varit skralt med publikstödet för Hammarby hittills, med tiondeplatsen i tabellen lockar man inga horder av stockholmare.
Det krävdes annandagsbandy för att de skulle lockas.
Jätteroligt!

För även bortalagen älskar ju att spela på Södermalm när det är liv i luckan. Hammarby släckte matchen redan efter 22 minuter när man hade 4–0 mot ett stabbigt Sirius. Trodde alla. Men Sirius är ett lag som aldrig ger sig.

Fick 4–1 innan paus och hade riktig medvind i andra och gick upp till 4–3 innan Bajen slog in spiken i sista ordinarie spelminuten.
Publik: 6 498 (!)

Det här var kanske den marknadsföring som Hammarby behövde för att publiksiffrorna skall bli litet mera normala i fortsättningen.

Villa-AIK 3–3

AIK gör en synnerligen stark insats och tar poäng av mästarna. En första halvlek där Villa inte riktigt stod att känna igen som det stabila hemmalag vi vant oss vid. AIK spelar frejdigt utan respekt. Men sammantaget var det en ganska dålig match med hafsigt spel åt båda håll. Inte ens Villa fick någon riktig ordning på sitt spel och det är synnerligen ovanligt i hemmahallen. Publik: 4 271.

Tre lag har nu gått loss i toppen, Villa, Edsbyn och Sandviken. Det skiljer sex poäng från tredjeplacerade Sandviken till fjärdeplacerade Motala. Men mittenskiktet i tabellen är desto jämnare. Det skiljer bara två poäng mellan Motala på fjärde platsen och Broberg på tionde. Det blir nog strid på kniven under resterande seriespel.

Tabellen kommer, precis som tippat innan, att bli kanonhård och förutsättningslös.

Tror förresten att man nästan kan sluta använda begreppet skrällar. Den här elitserievintern kommer lagen att slå varandra om vartannat, oavsett om de är favoritlag eller förlusttippade.
23 276 personer bevistade de sju matcherna, ett snitt på 3 325 personer.

Tänk om det kunde fortsätta så.
Redan på lördag är det ny full omgång med ett flertal spännande matcher och med ett nytt hälsingederby, Bollnäs-Broberg den här gången.

Kjell Anderstedt

Wikström: Annandagsbandyn — denna svensk bandys heliga graal

, ,

KRÖNIKA Julen kryper inpå.
Snart står den för dörren och vi tar oss inte ut.
Eller in.
Julklappar ska köpas.
Skinkan ska griljeras.
Julgranen barrar.
Ögon som tindrar.
Räven raskar över isen.
Och bandy ska spelas på isar runt om i landet.

Annandagsbandyn.
Denna svensk bandys heliga graal.
Vår högtidsdag på året.
Det hör till julen lika väl som tomte, gran och Janssons frestelse.
Och visst tusan är det häftigt med fulla läktare och heta matcher mot de onda från grannbyn.

Man kan förlora vilken match som helst under säsongen men INTE denna.
Inte under några omständigheter.
Blir tungt att möta en granne med vinnande färg på halsduken nästa gång du besöker närmsta köpcentra.

Jag som kalixsupporter är inte så van med annandagsderbyn.
Å andra sidan tycker jag det inte spelar någon större teater vilka man möter denna dag.
Huvudsaken är att jag får se bandy.
En annandag utan bandy är ingen riktig annandag.
Bara en helt vanlig annandag.
En annan dag.

Jag har sett annandagsderbyn mot såväl Sirius, Villa, Hammarby som Vetlanda.
Vetlanda.
131 mil bort.
131 mil hem.
Var går gränsen för vad man kallar lokalderby?
I år kommer IK Tellus upp till min plats.
Ett fint lag med skägg.
Från Stockholm.
Närmare än Vetlanda.

När inlandsisen höll oss i stadigt grepp mötte vi Karlsborg.
Ofta gick jag hem i moll.
Och dagen efter gick jag bakom maskinerna i pappersbruket.
Bakom PM2 hör ingen dig skrika.

Vad bjuder då denna bandyns högtidsdag på i övrigt?
Vad får vi julmatsfyllda bandyvänner ta del av för läckerheter?
Det fanns en gång en man i min bygd som blev tidningarnas favorit inför sommar och vinter då han spådde framtidens väder i abborrens fenor och inälvor.

Nu har jag inte tillgång till någon fisk och sätta mig ute på ”Svartsjön” i vår skärgård och pimpla är inte min grej så jag siar om annandagen lite på chans.
Skjuter från höften.
Med bindel för ögonen.

I Haparanda.
Division 1 Öfvre Norrland.
Serieledande Haparanda SKT tar emot Karlsborg BK.
I klassiska HSKT-färgerna gult och blått står hemmalaget som favoriter.
Vi minns HSKT på gamla griskalla Gränsvallen.
Alltid kallare än i din värsta mardröm.
Även på sommaren.
Nu står där sedan länge, länge hyreshus.
Jag brukar undra om hyresgästerna där fryser.
Resultatet blir 5–3.

I paradvåningen.
Elitserien.
Bubbel och snittar.
Frack och långklänning.

I Småland.
I en ny och fin hall med träsarg runt isen.
Åby/Tjureda tar emot Vetlanda.
Ett Åby som har det tungt.
Motvind, motsol och punktering på bakdäcket.
Framdäcket sviker även det en smula.

Vetlandas målvakt, David Borvall, har låtit måla en bild på ”Snoddas” på sin mask och därför får hans lag gälla som favoriter.
2–7.

I skogen i Halland.
Sjöaremossen.
Låt det smälta på tungan.
Sjöaremossen.
I tävlingen ”Snyggaste namn på arenan” vinner Frillesås överlägset.
Det doftar bandyromantik runt det namnet.

Dit kommer IFK Vänersborg i sin buss.
Ett IFK som grenslat port efter port i Elitseriens krokiga pist denna vinter.
Tolfte plats efter halva serien hade nog ingen riktigt trott.
Kan de hängande läpparna åka en bit uppåt?
Kan de tappade hakorna återfinnas?
Jag tror det.
Men det kan bli en obehagligt svår nöt att knäcka.
Siffror?
4–6.

I Sandviken.
Tungt möte där.
Många säger att hemmalaget Saik har gått bättre än väntat.
Jag vet inte jag.
Förvisso utan målskytt Edlund och motor Mossberg.

Men det finns ju för bövelen en viss kunskap hos de övriga också.
Målrikt och kryss senast.
Svårtippat.
Får klia mitt gråa en stund.
En jämn match som slutar 5–4.

I Lidköping.
Många var de i Liköping med omnejd som höjde sina ögonbryn då serieschemat lades fram.
Den givna motståndaren är förstås Väners … nähä, inte det.
Det bidde AIK.

Nykomlingen AIK får resa ner till Lisch och ta sig an laget med mästarbältet.
Vår vän från Kalix, Christian Frohm, och hans gulsvarta kamrater får där en knepig uppgift.
Även om de har spottat i nävarna, kavlat upp ärmarna på arbetarskjortan i de senaste matcherna så blir nog detta dem övermäktigt.
Tipset får bli 7–3.

Nere vid Zinkensdamm.
Dock inte en junikväll.
En kväll i jul.
Förväntad folkfest.
Hög stämning, sång och fest.
Bland höghusen på Söder.
Hemmahjältarna Hammarby gästas av IK Sirius.

Ett Sirius som ligger sexa.
Ett Hammarby som ligger tia.
Men poängskillnaden är två.
Nu blir det svårt att sia.
Tänk om jag haft en abborre.
Men ett tips måste fram så…
3–4.

Vid Göta Kanal.
Motala.
Nere vid kaj ligger ”Kung Sverker”.
Uppe på bandyplanen spelar stadens IFK mot Västerås SK.
Vinterns överraskning blåvita IFK Motala.

Jag vill minnas nån som tippade IFK på kvalplats framåt vårkanten.
*Hostar förläget*
Laget ligger just nu på fjärde plats och får, utan tvekan, priset som vinterns glada överraskning.
Hatten av.

Alltid lika kul när ”de lite mindre” klubbarna lyckas.
Denna dag blir det ett kryss.
5–5.

Hett i Hälsingland.
Någongång i början på 2000-talet.
Runt Sävstaås stod dryga åtta tusen (!) hälsingar med olika färger på hjärtan och halsdukar.
Men åtta tusen!
Svårt att ta in.
Där hade jag gärna stått.

I år går den hetaste matchen av dem alla i Edsbyn och eftersom där är väggar och tak som begränsar publiktillströmningen så blir det inte några åtta tusen.
Men dramatiken och det häftiga i detta ligger kvar som en dimma över de tre milen mellan orterna.

På nåt sätt kan jag tycka det här är en av grundpelarna i annandagens skimmer.
Glödhett derby i Hälsingland.
Hoppas att Bollnäs drivrem Per Hellmyrs är fri från sin skakande hjärna och kan delta.
I år vinner Edsbyn.
I proppfull bandykyrka.
6–3.

En våning nedanför.
Allsvenskan.
Arbetarserien.
På en is i Kalix.
Kanske inte lika proppfullt på Fomab Arena i Kalix som i Edsbyns hemmahall.
Publikrekordet på fyratusen femhundra lär stå kvar.

Kan bara hoppas att folket lämnar julbordet för att ta en två timmars rast för att andas frisk luft och betitta fin bandy.
Ska vårt rödvita, skadeskjutna lag ta poäng av ett gulklätt lag från Stockholm som börjar få igång sitt maskineri efter en inledning där inte alla cylindrar varit med?
Svår uppgift.
Men alls icke omöjlig.
Jag tror alltid.
5–4.

Och jag slår ihop mina händer varje kväll fram till dagen är annan och mumlar: må alla rödvita skavanker vara över till dess.

Och utanför mitt fönster har snön äntligen lagt sig.
Det var svårt denna genomvåta höst.
Men nu har vi någon centimeter.
Snö på gran och fur.
Tomten på Båtön tar på vinterskorna.
Tassar tyst omkring i julenatten.

GOD JUL till er alla!
Ta hand om er och era nära och kära.
Och masa er ut på annandagen och titta på en bandymatch.
Det är världens vackraste sport.
Utan tvekan.
Punkt.

Stefan Wikström

Anderstedt: Annandagen gick man och laddade för minst lika mycket som inför julafton

, ,

KRÖNIKA Under min uppväxt hade jag alltid två julaftnar varje år som jag längtade till lika mycket. När en del kompisar hade fått julklapparna och sett Kalle Anka. Då var julen över.
Men vi som levde med bandylaget hade ju en julafton igen.
Annandagen gick man och laddade för minst lika mycket som inför julafton.

Jag säger inte att allt var bättre förr. Men minnena är starka och värmer i hjärtat fortfarande. Mamma Ingeborg lagade söndagsmiddagarna tidigare än vanligt. Ja, på den tiden sa vi middag och inte lunch mitt på dan. Eftersom det nästan alltid var solsken och några minusgrader på Annandagarna på den tiden så blev det standardutrustningen som åkte på.

Varma skor, långkalsingar, tröja, täckjacka åsså den svartvita sjalen och vinterluvan. Även om man som krönikör ser bandylivet ur opartiska ögon så finns det ju en källa nånstans där allt började.

Det har vi bandyälskare med oss allihopa, laget i hjärtat har gett var och en av oss en kärlek som inget resultat eller motgång kan ändra på. Med tiden så breddar man blicken och kan se kvaliteter i alla lag och typer av spelare.

I mitt fall har nog den långa yrkeskarriären i Sveriges Radio gjort mig ”yrkesskadad” vad gäller opartiskhet, det blir på nåt ett sätt att leva — att alltid vidga blicken.
Nåväl, annandagsbandyn i tonåren gav mig ingen opartiskhet, där var det kärlek till laget hela vägen.

Efter att ha blivit fullt utrustad så begav jag mig iväg för att vara på plats en halvtimme innan så att alla intryck hanns inandas innan avslag. För min del var det bara en promenad på 75 meter.

Jag har alltid uppskattat min far för hans placeringsförmåga av hemmet.
Norra IP var mitt hem under vinterhalvåret.
All ledig tillbringade man där, morsan var inte ens orolig när kvällarna blev sena när vi lirade matcher tills ingen såg bollen.
Hon hade den bästa barnpiga man kunde ha.

Det bästa med annandagsmatcherna var att jag redan på förstukvisten hörde rösterna och när jag avverkat halva sträckan med det härliga knarret under fötterna så började glöggdoften kännas i näsan. Mötte kompisarna utanför entrén och sen blev allt en enda lång njutning.

Spelet, snacket, jublet, korven å glöggen i paus och sen görandet i andra halvlek. Annandagen var inte som andra dagar.

Gick matchen borta på Annandagen, ja, det hände såklart lika ofta som dom spelade hemma. Då fixade morsan lussekatter å kaffe innan man satte på transistorn prick 14.00 så att man efter nyheterna fick njuta av radiosportens fantastiska signatur.

Har aldrig funnits en bättre signatur, varken förr eller senare. Alla matcherna gick samtidigt på den klassiska tiden 13.15 och radiosportens bandysportextra började när det var paus i alla matcher.

Att få vara med på alla arenor i ett händelserikt tempo var alltid en upplevelse. För att inte tala om de skräckfyllda minuterna under 15-Ekot när matcherna var inne i slutfasen och man riskerade att missa nåt.

Annandagsmatcherna var på nåt sätt alltid derbymatcher och började alltid 13.15. På den tiden skulle inget ha kunnat ändra på det. Det var heligt. Bempa, Dallas, Knatten, Dala, Boive… ja till och med Snoddas hann jag se i väldigt unga år.

Går vi tillbaka i annandagshistorien så spelade Rödtomtarna och Blåtomtarna ett antal klassiska annandagsderbyn redan på 30-talet. Rödtomtarna var Karlstad-Göta och Blåtomtarna var Slottsbron.
6 687 åskådare som bäst!

Annandag Jul användes annars länge som genrepsdag för lagen i högsta serien. Sen var det seriepremiär först på Nyårsdagen eller Trettondagen.
Svenska Kyrkan såg inte med blida ögon att man ägnade sig åt något så syndigt som bandy på Annandag Jul och var emot spektaklet.

Från 1957 blev dock Annandag Jul premiärdag för den allsvenska bandyn, samtidigt som serien utökades till tio lag i båda grupperna, norra och södra. Men från 1963 så gjordes spelprogrammet om att börja i december, men redan från 1966 premiärspelade man redan i november.

Annandagsbandyn har alltid dragit stora publikskaror. Annandagsbandyn och SM-finalerna är klassiker som övriga idrottssverige sett på med avundsjuka.
De allra flesta omgångar på Annandagen har lockat mellan 25 000 och 30 000 åskådare. Som mest var det julen 2001 då hela 30 800 tittade på de 8 matcherna, ett snitt på 3 850 per match!

Största enskilda publiksiffra uppnåddes redan 1957 då 9 519 personer såg Västerås SK-Örebro SK.

Vad ska vi då tro om årets Annandagsbandy? Nu spelas matcherna tyvärr på olika tider utspridda över dagen. Det är trist. Inte undra på att Radiosporten bara speglar tre matcher som ligger på bästa sändningstid: SAIK-Broberg, Edsbyn-Bollnäs och Motala-VSK, sen dominerar hockeyn etern, förstås.

En idé till nästa år kunde vara att lägga alla matcherna samtidigt, naturligtvis klockan 13.15 och ta ett snack med Radiosporten för en nysatsning med Bandysportextra.
Chefen där är Siriussupporter, så det borde inte vara omöjligt.

Årets omgång då?
13.15 Åby/Tjureda-Vetlanda — här blir det en klar bortaseger. Inget annat att vänta.
14.00 Frillesås-Vänersborg — det lär inte bli annat än tvåa här heller, men en liten varning.
14.00 Sandvikens AIK-Broberg — annandagsklassiker! Hemmafavör, men passopp!
15.00 Edsbyn-Bollnäs — Annandagsderbynas annandagsderby! Hemmatips, men…
15.00 IFK Motala-Västerås SK — helt öppet!
15.00 Hammarby-Sirius — hemmatips, men Sirius sexa och Hammarby tia i tabellen.
19.00 Villa Lidköping-AIK — kan inte bli annat än etta.

Och skulle du inte ha möjlighet att uppleva ett elitseriederby så finns det en hel omgång i Bandyallsvenskan att välja på också.

Kjell Anderstedt

Sverige avslutade 4-nationsturneringen med förlust

Sverige förlorade med uddamålet, 3–4, vid söndagens möte mot Finland i 4-nationsturneringen i Åby.

Sverige hade ändå ledningen i halvtid i mötet med Finland i Eriksson Arena i Åby.
Victor Lundberg gjorde sitt första landslagsmål fram till 1–0 för Sverige och Robin Öhrlund ökade på till 2–0. Jimi Heinonen reducerade för Finland innan paus.

I andra akten gjorde Eetu Peuhkuri två mål på kort tid innan Martin Landström kvitterade till 3–3 för Sverige.
Jimi Heinonen, till vardags i Sirius, blev dock matchhjälte då han prickade in 4–3 för Finland med två minuter kvar.

Ryssland tog hem segern i 4-nationsturneringen efter tre raka vinster.

Bladh: Magnus Muhrén blir en injektion för AIK

, ,

KRÖNIKA Det slog ned som en bomb i bandy-Sverige på tisdagen.
I alla fall för mig.
Ingen mindre än Magnus Muhrén, en av tidernas bästa bandyspelare, är klar som assisterande tränare i AIK Bandy.
Det är bara gratulera klubben — han kan ta stockholmsklubben till nya höjder.

Det är inte per automatik som före detta storspelare — oavsett sport — gör succé i en tränarstab.
Verkligen inte.
Men här finns det förutsättningar för det.

AIK får in ytterligare en vinnarskalle förutom spelande tränaren Andreas Bergwall.
Få har en aura bara med sin närvaro inom bandyn som just Magnus Muhrén.
Han kommer bli en injektion för elitserienykomlingen.

SAIK-legendaren har redan visat att han har goda ledaregenskaper även utanför isen. Inför säsongen 2015/16 blev han players manager i Villa och var kvar i två år.

Tillsammans med Johan Sixtensson, som alltjämt är kvar som tränare i Villa, kom en riktig vinnare in i en guldsuktande förening där han även hoppade in som spelare (!) när laget hade skadebekymmer.
De båda hade ett fint samarbete och spelarna höjde sig.
Det arbete han utförde i Villa lever kvar och har utvecklats ytterligare.

I Muhrén fick Villaspelarna en stor röst utifrån som vet hur man vinner.
Hur Villa skulle ta det där sista steget.

Till slut kom också första SM-guldet för Villa i fjol och en del av den äran ska tillfalla Muhrén.
Inget snack om saken.

Jag har inte hört ett enda negativt ord om Muhrén efter hans tid i Villa.
Och varför skulle det vara något sådant?
Det vore bara befängt.
Alla de Villasupportrar jag varit i kontakt med i dagarna hade velat ha honom kvar.

Efter sejouren i Villa tog han Sandviken hela vägen till SM-finalen i mars 2018.
Där blev det förlust och sedan dess blev han dessvärre ”Murren” sjukskriven för utbrändhet och depression.

Men nu är han äntligen tillbaka i offentlighetens ljus inom bandyn.
Där han hör hemma.
Och det blir i AIK.

Ska bli oerhört intressant att se vad spelande tränaren Andreas Bergwall, Anders Östling och Muhrén kan ”koka ihop” på sikt med klubben.
Det har varit upp och ner för AIK i elitserien denna säsong där det blivit fler förluster än vinster.
Efter halva serien ligger laget på elfte plats.
Spelat har stundtals hackat betänkligt.

Det var kanske inte oväntat då man värvat ihop i stort sett ett helt lag med flertalet stjärnryssar, finnar och svenskar för att etablera sig i elitserien.

Spelare med fina individuella kvaliteter men där spelet inte stämt till hundra procent hittills.
Taktiskt sett finns det att jobba på.
Men det tar tid att få ihop ett vinnande koncept på isen med konkreta riktlinjer.

Blir ”Murren” kvar i 2-3 år så tror jag AIK kan lyfta rejält.
Jag hoppas han blir det och att hans kropp och själ får ro nu.
För vi vill se Magnus Muhrén i offentlighetens ljus inom bandyn.
En stor profil som också kan ge rubriker och det är något bandyn behöver mer än någonsin.

Mattias Bladh

Muhrén ny assisterande tränare i AIK

,

En av de bästa spelarna inom svensk bandy i modern tid, Magnus Muhrén, är klar som assisterande tränare hos elitserienykomlingen AIK.

Magnus Muhrén har inte haft några tränaruppdrag sedan SM-finalen 2018 med Sandviken. Tidigare har Muhrén varit assisterande tränare i Villa där han även ett tag hoppade in som spelare.

Nu blir nästa uppdrag AIK, vilket klubben kommunicerade ut på sociala medier under tisdagsmorgonen. 45-åringen kommer i AIK agera assisterande tränare till Andreas Bergwall. Sedan tidigare har klubben också en assisterande i Anders Östling.

Magnus Muhrén har bland annat fem SM-guld som spelare i SAIK och blivit utsedd till Årets man i svensk bandy fyra år i följd (2002, 2003, 2004, 2005). Något som ingen annan spelare har överträffat.

View this post on Instagram

Magnus Muhrén ny assisterande i AIK! En av de största i svenska bandy – Magnus ”Murren” Muhrén – ansluter till AIK Bandy som assisterande tränare åt Andreas Bergwall. Han gör således Anders Östling sällskap i den rollen och AIK utökar tränarduon till en trio. ”Murren” har haft ett uppehåll i tränarkarriären sedan SM-finalen 2018 då han coachade SAIK. Tidigare har han varit individuell tränare i Villa-Lidköping och varit delaktig i pusslandet som har gjort Villa-Lidköping till ett mästarlag. Uppehållet har gjort ”Murren” gott och suget efter bandyn har växt undan för undan och nu är han alltså med i hetluften igen. I AIK, såklart. För de som inte är bekanta med ”Murrens” som spelare meriter kommer här ett axplock. – VM guld U17 – VM guld U19 – Årets junior – 3 x VM guld – 5 x SM guld – 2 x World Cup – vinnare – 4 x Årets man i svensk bandy – 2 x Världens bäste spelare – 2 x Skytteligavinnare i Elitserien – 736 mål i Elitserien Lägg på ett antal segrar i poängligan, assister, landskamper och landslagsmål så förstår alla vilken kompetens AIK tillförs. Ännu en vinnarskalle kan adderas till de som redan finns i klubben. Grattis alla gnagare! #AIK #AIKBandy

A post shared by AIK Bandy (@aikbandy) on

Anderstedt: Kan jag dra några slutsatser av nuvarande elitserietabell? Ja, ett är säkert…

, ,

KRÖNIKA Halvtidsvila i Elitserien. Tänk ändå vad fort det gått. 13 av 26 omgångar avverkade. Ikväll kan jag tänka mig att det är lite festläge bland elitseriespelarna.

Förmodligen den enda helgen som de kan unna sig nöje tillsammans efter att ha tagit sig igenom första halvan av grundserien och samtidigt ha två hela veckor till nästa match.

Slutomgången innan julvilan var skrällfri och bjöd inte på annat än ganska förväntade eller åtminstone logiska resultat, bortsett då från Edsbyns fullständiga utskåpning av Vänersborg men lika mycket Vänersborgs totala genomklappning.

Därför tänkte jag lyfta blicken en aning. Vad har överraskat oss så här långt och hur ser läget ut om man jämför hur elitserien utvecklade sig under förra säsongen och vad vi kan dra för slutsatser av det.

Under förra säsongen hände inte mycket alls från jultabellen till sluttabellen i mars. Lagen bytte bara lite platser inom ungefär samma del av tabellen.

De sex lag som intog direktplatserna till slutspelet var 1 Västerås, 2 Villa, 3 Sandviken, 4 Bollnäs, 5 Edsbyn och 6 Hammarby.

Det enda som hände under andra halvan av serien var bara att Västerås och Villa bytte plats i toppen och Edsbyn och Bollnäs skiftade plats 4 och 5.
På samma sätt var det i mellanskiktet på platserna som fick kvala till kvartsfinalerna. Vänersborg sjua, Broberg åtta, Motala nia och Vetlanda tia efter 14 omgångar som var spelade till jul.

I sluttabellen bytte sen bara Vetlanda och Broberg plats. I bottenskiktet var lagen placerade vid juluppehållet exakt på samma sätt som när elitserien avslutades; 11 Sirius, 12 Falun, 13 Frillesås och 14 Tellus.

Kan jag dra några slutsatser av det när man ser nuvarande elitserietabell inför julvilan?
Ja, ett är då säkert.
Elitserien kommer inte att vara lika oförändrad. Det är jag extremt övertygad om.

Ett eller kanske två av de sex lag som just nu abonnerar på direktplatserna till slutspelet kommer att falla bort. Västerås och Hammarby har haft en ganska skral första halva av serien, men åtminstone VSK kommer att peta ner något lag i den ledande sextetten.

Sirius är nog det mest hotade laget av dessa sex, om Bollnäs får mer ordning på grejerna än vad fallet är just nu annars hänger dom löst också.
Annars är Motala och Sirius de två lag som förbättrat tabellpositionerna mest sedan i fjol.

Sirius slutade elva och ligger nu på sjätte plats och Motala som slutade nia är nu fyra i tabellen. Sirius, Motala, Vetlanda och Sandviken är de fyra lag som imponerat mest utifrån förväntningarna i höstas.

Sirius och Motala är starkast på de egna utearenorna. Vetlanda har åderlåtits på storspelare de senaste säsongerna, men får alltid till lagskapandet ändå. Patrik Johansson har en fingertoppskänslig förmåga att forma lag, oavsett spelarförändringar.

Sandviken släppte storspelarna Mossberg och Edlund som en besparingsåtgärd i den ekonomiska saneringen och hela bygden oroades. Men när Berlin och Säfström visade ansvar och lojalitet och stannade i klubben så vändes oro till nytt hopp. Och nu går man till julfirande med 10 raka matcher utan förlust!

Villa motsvarar förväntningarna vad gäller tabellplaceringen. Men ett flertal lag har haft mästarna i gungning. Mästarna behöver ordinarie lag för att ha ordning på grejerna.

Drabbas laget av nya skador framöver så kan oron växa, ja inte för att missa den givna slutspelsplatsen förstås, men kanske oron för att missa seriesegern.
Men med ordinarie lag kan det aldrig bli något annat än serieseger. Förmodligen med Edsbyn som förste utmanare.

I botten då? Förra säsongen låg bottenlagen alltså kvar på samma platser i sluttabellen som de hade under juluppehållet. Det bör vara en varning till AIK, Vänersborg, Frillesås och Åby/Tjureda som i nuläget utgör detta hotfulla bottenskikt.

Brobergs Martin Söderberg ligger i skyttetoppen med 21 mål och han följs av Christian Mickelsson, Bollnäs, på 19 och Oscar Wikblad, Edsbyn, med 18.
Relativt nya namn som ersatt de senaste årens skyttekungar.

Apropå skyttekungar så är det intressant att snegla lite på ryska Superleague nu efter Micke Carlssons landslagsuttagning. I ryska ligan har man hunnit med 11 omgångar och toppen är stenhård mellan SKA Neftyanik och Jenisej. Båda lagen har 31 poäng, vilket är sex mer än Dynamo Moskva.

I skytteligan har Erik Pettersson och Christoffer Edlund satt sig i rejäl respekt hos ryssarna inför VM i Irkutsk. Erik i Neftyanik toppar skytteligan på 28 mål före Christoffer på 25 i Jenisej.
Ha nu en riktigt God Jul så ser vi fram emot vår klassiker, Annandagsbandyn!

Kjell Anderstedt

Broberg nära knäcka serieledaren

,

Broberg tog en tidig tvåmålsledning mot serieledande Villa och hade initiativet i början av andra halvlek. Söderhamnslaget fick ändå åka hem från Lidköping med en svidande uddamålsförlust.
— Det kändes som att vi skulle nypa en pinne med de lägen vi hade där på slutet, säger Brobergsförsvaren Magnus Fryklund till Bandyfeber efter 4–5-nederlaget.

Merparten av de 2 724 åskådarna på läktarna i Sparbanken Lidköping Arena hade nog räknat med en enklare resa för serieledande Villa när Broberg kom på besök på onsdagskvällen.

Men det blev en riktig rysare i slutändan och Broberg var nära att radera ut den negativa sviten borta mot Villa, som nu är uppe på tretton raka nederlag.

— Ja, men det känns som vi gjorde en bra match och följde planen i nästan 90 minuter, säger Brobergsförsvararen Magnus Fryklund.

Och tillägger:

— Sen slarvade vi några gånger och blev straffade direkt. Men det var väldigt tyst i arenan vid några tillfällen och det är ju ett bra tecken för oss.

Jo, det blev tyst vid ett antal tillfällen…

Tar vi det från början så pangade Jonas Engström in ledningsmålet ur vänstervinkel efter sex minuter.
Och när vi närmade oss tjugo minuter på klockan kom även 2–0 till Broberg när Fryklund nöp till på en hörna.
Inte den bästa träffen, men alla mål räknas som bekant.

— Nja, inget man ringer hem och skryter om. Mellan benen på Thimfors (Jesper), men det är mål i alla fall, säger Brobergs nummer 84.

Och ledningen var inte orättvis på något sätt. Broberg spelade respektlöst och stack upp frekvent när lägen gavs med flertalet spelare.

— Ja, vi vill spela vårt spel och göra det mot alla lag och det innebär att vi vill försöka driva spelet med mycket boll och komma så samlat som det går i anfallen.

Villa åt sig in i matchen och kunde så småningom gå upp till 3–2 med lite flyt på vägen.
Att Vadim Arkhipkin fick in 3–3 på hörna innan halvtid får nog sägas vara högst rättvist.

I andra akten tog Broberg åter ledningen via Jonas Nygren som nog får anses vara en ”målvaktstavla” av Jesper Thimfors.

Hemmalaget ökade efter det trycket, fick in 4–4 och när Joakim Andersson tog ned ett lyft i minut 71 mellan två Brobergsförsvarare och överlistade Henrik Rehnvall var gästerna plötsligt i ett 4–5-underläge.

— De hade ju mycket boll i den perioden, men jag visste ju att håller vi tätt så kommer vi få några chanser på slutet, säger Fryklund.

Precis så blev det. Även om Villa hade flera lägen att utöka ledningen så hade Broberg också vassa chanser. Bästa läget till kvittering hade Vadim Arkhipkin i slutsekunderna. Arkhipkin tog sig förbi flera Villaspelare på vänsterkanten och vek in — men avslutet gick precis utanför stolpen.

Trodde du att kvitteringen skulle sitta där?

— Ja, det kändes som att vi skulle nypa en pinne med de lägen vi hade där på slutet.

Som själv, förstås, är glad över att lira bandy igen. 35-åringen, som är inne på sin 19:e (!) raka säsong i klubben, opererade höften för några år sedan och har sedan dess haft problem till och från med höft och ljumske.
Men har nu spelat de senaste fyra matcherna.

— Klart att kroppen inte är i toppskick, men jag krigar på och försöker få ut så mycket det bara går av den i alla fall.

Trots förlusten känns det som att tabellnian Broberg är inne i en bra period. Inför mötet med Villa vann laget som bekant mot Bollnäs med 8–4.
På lördagen tar laget emot Frillesås.

— Tycker vi har haft en stigande form länge och vi fortsätter gnugga på, så kommer poängen trilla in, säger Fryklund.

Mattias Bladh

Villa–Broberg 5–4 (3–3)

Målen: 0-1 (6) Jonas Engström, 0-2 (18) Magnus Fryklund, hörna, 1-2 (28) Johan Löfstedt, 2-2 (32) Joakim Andersson, 3-2 (38) Joakim Andersson, 3-3 (45) Vadim Arkhipkin, hörna, 3-4 (51) Jonas Nygren, 4-4 (55) William Arvidsson, 5-4 (71) Joakim Andersson.
Hörnor: 8-9.
Utv, Villa: – Broberg: 1×10 min.
Domare: Jacob Liljegren.
Publik: 2 724.

Otäck skada när Frillesås föll på nytt

,

Frillesås förlorade för fjärde matchen i rad när laget föll hemma mot Sandviken. Samtidigt fick Anton Lööf en skridskoskena över munnen i matchen och började blöda ymnigt.
— Han är just nu på sjukhuset. Mer vet jag inte, säger Frillesås Fredrik Brandin till Bandyfeber sent på tisdagskvällen.

Sedan skalpen i Vänersborg i slutet av november (3–1) har Frillesås haft det tungt i elitserien.
Tisdagskvällens 0–4-förlust på Sjöaremossen mot Sandviken var hallänningarnas fjärde raka nederlag.

— Ja, den var tung. Tycker i och för sig att vi gjorde en bra match rent defensivt, men vi fick inte till det riktigt i offensiven, tyvärr, säger Frillesås Fredrik Brandin.

Hemmalaget låg under med 0–2 i halvtid och när SAIK pangade in en hörna i den 65:e minuten såg det, om inte kört ut, i alla fall besvärligt ut för Frillesås.

— Kört kändes det väl inte men de fick lite lugn i sitt spel efter att vi pressat dem ett tag. De gjorde psykologiska mål. Då är det tungt, säger Brandin.

Och någon comeback blev det inte för Frillesås utan SAIK höll undan och gjorde även ett fjärde mål.

Ska också nämnas att väderförhållandena inte bjöd på de bästa förutsättningarna i mötet.

— De yttre förhållandena är som oftast här; dålig is och blåst. Var kanonväder hela dagen fram till matchstart och då blåste det upp och blev varmt så isen höll väl 15 minuter i varje halvlek.

Notervärt är att Anton Lööf skadade sig i matchen. Detta efter en kollision där han fick en skridskoskena över munnen vilket medförde att han blödde tämligen rejält.

– Han är just nu på sjukhuset men mer vet jag inte, säger Brandin.

Frillesås är nu efter tolv spelade matcher näst sist i elitserietabellen på fem poäng.

Vad behöver ni göra för att vända på den negativa trenden?

— Vi behöver bara jobba på och hitta lite kombinationer i vårt offensiva spel, så ska det allt kunna bli lite poäng. Hoppas redan på lördag borta mot Broberg.

Mattias Bladh

Frillesås–Sandviken 0–4 (0–2)

Målen: 0–1 (15) Edvin Isaksson, 0–2 (42) David Brodén, 0–3 (65) Dennis Henriksen, hörna, 0–4 (78) Hannes Edlund.
Hörnor: 10–7
Utv, Frillesås: 2×10 min. SAIK: –
Domare: Christoffer Aidesjö.
Publik: 371.