ANNONS: Pelle Fosshaug – en av bandysveriges största profiler

Pelle Fosshaug – en av bandysveriges största profiler

Född i Ljusdal och uppvuxen i Borlänge var det inte oväntat för Per ”Pelle” Fosshaug att börja med bandy. Tur var väl det kan vi säga då Fosshaug skulle visa sig att bli en av Sveriges största bandyspelare genom tiderna. Med meriter som sex SM-guld och fem VM-guld är det svårt att överträffa hans storhet. Efter att ha spelat i ett antal olika klubbar hittade han till slut hem i Västerås-klubben VSK och det är också i den staden som han valde att fortsätta sin karriär som tränare efter att tiden som proffsspelare var över. Hans senaste uppdrag är dock att träna AIK Bandy i Solna.

Bandy populär sport i Sverige

Bandy är en av Sveriges största sporter. Mycket av populariteten kommer så klart från att vi har en lång vinter i detta land och då passar det att utöva sporter på is. Den har också anor tillbaka till det förra sekelskiftet. Det finns bilder som visar hur bandy spelades på naturis till en början. Idag spelas bandy över hela landet. Även om många klubbar idag har byggt inomhusarenor så har en del klubbar fortfarande behållit traditionen med att spela utomhus.

Viktigt med rätt mindset

Precis som i alla sporter är det viktigt att bygga upp rätt strategi innan matchen. Tränaren behöver placera ut sina spelare på rätt positioner utifrån deras egenskaper. Spelarna måste vara fokuserade på spelet, både på sin egen insats men även gentemot de andra medlemmarna i laget. Stora spelare som Pelle Fosshaug har alla den där speciella förmågan att kunna balansera på den tunna linjen mellan att vara en bra individuell spelare men fortfarande kunna interagera med de andra lagmedlemmarna. Ibland är den linjen lite väl tunn och en del idrottsutövare föredrar individuella spel eller sporter. Som till exempel friidrott eller poker. Dessa spelare behöver bara vara fokuserade på sin egen prestation och på att fatta rätt beslut. Så för att kunna bli bra på alltifrån bandy till poker så krävs det att ha rätt mindset, vilket Pelle Fosshaug uppenbarligen har.

Förknippad med VSK

Även om Pelle Fosshaug mest är förknippad med klubben VSK så har han faktiskt spelat i flera andra klubbar. Efter att ha spelat med sin hemstads lag i Borlänge kunde han 1986 gå upp i Elitserien när han fick börja spela med Falun BS. Efter ett tag i Falun gick han vidare till IFK Vänersborg för att sen till säsongen 1992/93 landa hos Västerås SK som blev hans mesta klubb. Första säsongen i Västerås var Fosshaug med och tog sitt första SM-guld efter att de vann finalen mot Boltic. Efter många år och framgångar i VSK spelade han ett par år i Sandviken innan han avslutade sin karriär i ett annat Västeråslag, Tillberga IK.

Foto: Arild Vågen.

Snabbaste målet

Som om inte sex SM-guld och fem VM-guld vore nog har Pelle Fosshaug även en något annorlunda merit. Vid en match med sin sista klubb Tillberga mot Villa-Lidköping lyckades han att göra mål endast fem sekunder in i matchen, ett svenskt rekord som står än idag och som visar på att Fosshaug är en spelare i särklass. Han är också den första bandyspelaren i världen som har fått sin tröja hissad upp i taket. Detta skedde i samband med en match mellan Tillberga IK och Edsbyns IF i arena ABB Syd i Västerås. Denna arena var hans hemmaarena även med VSK så det är mycket passande att han fick tröja upphissad just där.

Förbundskapten för Somalia

Efter sin långa och framgångsrika karriär som proffsspelare gick Pelle Fosshaug vidare mot en ny framgångsrik karriär, som tränare. Han har varit tränare för Tillberga IK och även verkat som teknisk rådgivare åt spelare i VSK. Sen november 2018 är han tränare för AIK Bandy i Solna. Nu är ju inte Pelle Fosshaug någon vanlig spelare så givetvis har han inte heller en helt vanlig tränarkarriär utan även den kantas av ovanligheter. Pelle Fosshaug är nämligen förbundskapten för Somalias bandylandslag.

Hur går detta till tänker nog många nu. Jo, det är så att laget tränar i Borlänge. Somalias landslag var från början en idé om att både stärka bandysportens ställning i Borlänge samt ett integrationsprojekt. Föregångaren var fotbollslaget Dalkurd i Borlänge som ofta kallades för Kurdistans landslag i fotboll. Pelle Fosshaug hakade tidigt på projektet som inte bara mynnade ut i ett landslag utan också i en tv-dokumentär, Trevligt folk. I filmen medverkar även tv-profilerna Filip och Fredrik. Laget har efter hårdträning medverkat i bandy-VM sen debuten 2014 i Irkutsk i Ryssland. I år, 2019, kommer bandy-VM att gå av stapeln i den svenska staden Vänersborg. Det kommer säkerligen bli en riktig fest både för deltagare som Pelle Fosshaug och för publiken.

Annons: Detta är en annons från vår partner och inte skriven av Bandyfebers redaktion.
Innehållet behöver inte nödvändigtvis reflektera Bandyfeber-redaktionens åsikter.

 

Edsbyn semifinalklart — Villa sista hindret mot ny SM-final: ”Vet att de är ett bra lag”

,

3–0 i matcher. Edsbyn visade ingen pardon i kvartsfinalen mot antagonisten Bollnäs. Nu väntar förmodligen en betydligt svårare uppgift mot Villa i semifinalen.
— Vi känner att vi är ett bra lag och vi hoppas kunna bli ännu bättre, säger Edsbynmittfältaren Martin Frid till Bandyfeber.

Nej, det blev aldrig någon spänning i kvartsfinalserien mellan Edsbyn och Bollnäs.
3–0 i matcher i hälsingekvarten går inte snacka bort.

Tredje slaget i kvartsfinalen slutade 5–1 till Edsbyn och att det är rätt lag som går vidare kan nog få motsäga.

— Det känns så klart bra. Vi stängde matchen i går (läs: tisdag) på ett bra sätt så i dag mår vi ganska bra, säger Edsbyns Martin Frid.

Bollnäs lyckades bara göra tre (!) mål mot Edsbyn i kvartsfinalerna mot ”Byns” 14 baljor framåt.
Martin Frid är nöjd med hur laget agerade i kvartsfinalmötena.

—Tycker vi spelade med en bra bredd. Vi hittar ett sätt att vinna matcherna och det är starkt. Men det är små marginaler som avgjorde matcherna, men vi var beslutsamma att vi bara skulle vidare, säger han.

Bäst i Hälsingland för närvarande? Jo, det skriver Frid under på…

—Ja, nog är vi det. Det verkar ju så.

I semifinalen blir det inte oväntat Villa som väntar för Edsbyn. Lidköpingslaget vann serien och slog ut Motala med 3–0 i matcher i sin kvartsfinal.

— Har inte funderat så mycket på det än men det var väl väntat att det skulle bli så. Det känns bra att vara i semi.

Edsbyn har goda minnen efter fjolårets semifinal mot just Villa där laget vände 0–2 i matcher på ett imponerande sätt.

—Vi känner att vi är ett bra lag och vi hoppas kunna bli ännu bättre. De vann serien och vi vet att de är bra, säger Frid.

Ett Villa som får klara sig utan landslagsmannen Felix Pherson, som minst missar en match i semin för sitt grova matchstraff på tisdagen.
Något som nog Edsbyn inte lär ligga sömnlöst över.

— Lägger ingen energi på det faktiskt. Vi räknar med det bästa Villa, säger Martin Frid.

Mattias Bladh

Sixtensson redo för Edsbyn — trots Phersons avstängning: ”Bred trupp”

,

Villa är klart för sin tionde raka semifinal. Där väntar regerande svenska mästaren Edsbyn — men laget får klara sig utan landslagshalven Felix Pherson, som drog på sig ett grovt matchstraff mot Motala.
— Felix är landslagsman och självklart viktig för oss men vi har en bred trupp att tillgå, säger Villatränaren Johan Sixtensson till Bandyfeber.

Det blev till slut 3–0 i matcher för seriesegraren Villa i kvartsfinalen mot Motala. På förhand enligt vad ”experttipsen” förutspådde även om tisdagens tredje kvartsfinal lagen emellan i Sparbanken Lidköping arena länge var riktigt oviss.

En av Villas nyckelspelare, Felix Pherson, åkte i den 44:e minuten på ett grovt matchstraff efter en bentackling på Nicklas Ögren.
Ögren ådrog sig en lårkaka och tvingades utgå från matchen och Pherson fick syna det röda kortet.

Villa fick därefter spela med en man mindre i resten av matchen. Nu vann seriesegraren Villa ändå matchen med 5–2 men vad värre är för Lidköpingslaget är att Pherson därmed är avstängd i minst en match i semifinalen mot Edsbyn.

Villatränaren Johan Sixtensson var fåordig om det tunga avbräcket dagen efter avancemanget.

— Jag kommenterar inte någonting mer än att domaren har gett sin rapport och vi har fått ge vår. Så får DN (Disciplinnämnden) ta det beslut de anser är det rätta, säger han.

Men förstås är det inte idealiskt för Villa att tappa sin landslagsman inför mötet med Edsbyn.

— Felix är landslagsman och självklart viktig för oss men vi har en bred trupp att tillgå, säger Sixtensson.

Oavsett Felix Phersons vara eller icke vara i fortsättningen av slutspelet så är Villa alltså klara för sin tionde raka semifinal.
Glädjen var stor hos guldjagande Villa efter avancemanget var klart.

— Jätteskönt att vi är klara för semi. Var ju ett stort delmål och vi går in med stort självförtroende i semifinalen, säger Johan Sixtensson.

Och som ni säkerligen minns mötte Villa just Edsbyn förra säsongen där de blåvita fick ge sig i en knallhård matchserie som gick till fem matcher.

— Kommer bli en härlig serie med många grymt bra bandyspelare ute på isen. Vi längtar, säger Villatränaren.

Villas Tim Persson, som för övrigt ersatte Felix Pherson efter dennes matchstraff, är optimistisk inför drabbningen.

— Vi ska fortsätta med det vi har gjort under säsongen. Prio ”deff” och en stor delaktighet i ”offen”. Sen handlar det om detaljer som vi får fundera ut nu inför första matchen. Tycker vi har bra bilder ändå från förra året då jag tyckte vi förde matcherna, säger han till Bandyfeber.

Mattias Bladh

Gillgren: ”Är väldigt stolt”

, ,

Motala har spelat färdigt denna säsong efter 0–3 i matcher i kvartsfinalen mot Villa. Men i stort kan östgötarna sträcka på sig efter en stark vinter.
— Är väldigt stolt och vi är så klart nöjda med att gå till kvartsfinal, säger IFK-försvararen/halven Elias Gillgren till Bandyfeber.

Det är ingen skam på något sätt att åka ut mot SM-guldfavoriten Villa, men det var givetvis nedstämt i Motala efter att säsongen tagit slut på tisdagskvällen.

— Besviken efter förlusten. Synd att vi inte kunde hålla till 90 minuter, säger IFK:s Elias Gillgren, som har ett förflutet i Villa.

Motala ledde oväntat mötet i Lidköping med 2–1 i halvlek efter Gillgren ”målat” i minut 33.

— Vi gjorde exakt som vi hade bestämt och då brukar resultatet vara på vår sida. Dessvärre orkade vi inte hela matchen för att vinna, tyvärr, säger Gillgren.

Motala fick spela med en man mer i hela andra halvlek efter att Felix Pherson drog på sig ett grovt matchstraff och rött kort i slutet av första.
Detta när landslagshalven svarade för en ful bentackling på Nicklas Ögren.

— Har väl inte så mycket att säga om det. Såg inte situationen. Spontant känns det onödigt att ta ett rött i en kvartsfinal, säger Gillgren.

Men trots det övertaget lyckades inte Motala behålla ledningen och få till en fjärde kvartsfinal utan föll med 2–5.

— Vi saknade spetsen i avsluten. Vi måste göra mål på de lägen vi får. Spelar ingen roll om vi skapar bra chanser utan att göra mål.

Motalas säsong till ända. Men en säsong som östgötarna kan med lite distans vara riktigt stolta över.

— Absolut. Är väldigt stolt och vi är så klart nöjda med att gå till kvartsfinal. Inget man trodde för 6 månader sedan, säger Elias Gillgren.

Mattias Bladh

Anderstedt: En rysarsemifinal att vänta mellan Villa och Edsbyn — men Villaglädjen förstördes av Felix Pherson

, ,

KRÖNIKA Grattis Edsbyns IF och Villa-Lidköping BK!
De två första lagen till årets semifinaler.
Det är ingen tvekan om att det är två rättmätiga semifinallag som den här kvällen tog sig vidare.

Men, ett stort tack till IFK Motala! Det var ni som gjorde den här kvällen till en upplevelse för oss som såg matcherna.
Så befriade från respekt, så fokuserade på att göra allt för att få till en fortsättning på matchserien.
Och så vacker bandy ni bjöd på.

Ni höll er till matchplanen i mer än 90 minuter och visade alla andra lag i Sverige att det är möjligt att försätta storfavoriten Villa i rejäl gungning. Men framför allt var det njutbart att se den bandy som IFK Motala presterade.
Tack Motala! Nästa säsong blir det ännu mera spännande att se det här fajtande blåvita laget.
Det är jag helt övertygad om.

Villa såg skakat ut ganska långt in i matchen. Laget trodde säkert att det skulle ordna sig till slut och det gjorde det ju också. Men trots att spelarna inte skulle medge det, så tror jag att Villa tänkte sig en betydligt lättare tredje match än vad det blev. Samtidigt är det starkt att ta sig samman när spelet under större delen av matchen hackade.

Men Villaglädjen förstördes av Felix Pherson!
Den mycket brutala tacklingen som skadade Motalas Nicklas Ögren hör inte hemma i ett slutspel.
Det grova matchstraffet var självklart för huvuddomaren Christoffer Aidesjö. Den händelsen förtar en hel del av segerglädjen.

Tänkte inte Pherson alls på konsekvenserna den brutala tacklingen kunde få? Dels att han skulle skada Ögren, dels att han riskerade att få avstå från den guldfinal hela Lidköping väntar på.

Jag vet inte hur många matchers avstängning det blir. Blir det bara 3 matcher får Felix vara tacksam. Men blir det 4 eller fler riskerar han att få stå på läktaren på Studenternas, om nu Villa tar sig dit. Tror det blir ett samtal med Johan Sixtensson då det inte är första matchen Pherson visat på överhettning.

Den andra kvartsfinalen blev inte alls det spänningsdrama vi hade hoppats på. Bollnäs visade sig inte alls kunna resa sig och skaka Edsbyn i bandykyrkan. Laget skapade en hel del målchanser, men lyckades inte sätta dit bollen förrän allt var avgjort. Tycker faktiskt att Bollnäs underpresterade i flera av matcherna mot Edsbyn.
Och det håller inte mot ett Edsbyn med vittring på stora matcher i slutet på säsongen.

Att Edsbyn växer desto längre slutspelet går visste vi redan. Det här blev bara ett kvitto på att de rödblå blir att räkna med igen. Edsbyn har en fantastisk förmåga att, trots ett litet svajigt seriespel, samla sig och kliva upp en nivå i slutspelet. Nu kan man sätta sig och titta på Villa-Motala och få en del tips på hur man skakar de tänkta mästarna.

Vad ska vi då tro om semifinalen? Nu blir det en matchserie än mer intensiv än något av lagen upplevt i kvartsfinalerna.
Det är klart att Villa är favorit. Men det tror jag inte har någon betydelse för Edsbyn, tror snarare att Edsbyn gillar läget.
Båda lagen och supportrarna har nog förra årets semifinal i färskt minne.

Villa vann 3-1 borta och 8-2 hemma. Edsbyn tog sen tre raka; 6-4 hemma, 5-3 borta och 5-3 hemma i femte matchen.
Men nu är Villa ett helt annat lag och Edsbyn har ännu flera vinnarskallar.

En rysare!

Kjell Anderstedt

Anderstedt: VSK grundlade sitt avancemang — och SAIK skapade ny rysarmatch

, ,

Båda matchserierna lever! Vi som älskar bandy och många dramatiska matcher i slutspelet gläds åt att båda matcherna på den ena halvan nu går in i fjärde matcherna. Att Västerås får möta Vänersborg en fjärde gång visste vi. Men Sandviken reste sig hemma mot Hammarby och grejade också en fjärde match.

Västerås har ändå det klart bästa utgångsläget av de båda favoritlagen. De grönvita tar, trots bortaförlust på torsdag, sig vidare genom att vinna femte matchen man har som bonus på hemmaplan.

Men hörnskyttet VSK, det var rent bedrövligt den här kvällen. Ett mål på 21 hörnor! Man behöver inte vara matematiker för att konstatera att det är långt under godkänt. Grönvitt kommer att tvingas till hörnträning av Micke Carlsson, var så säker. Men Vänersborg fortsätter med bra hörnskytte, nu mål på 2 av 9 hörnor.

För det andra favoritlaget i kvartsfinalen, Sandvikens AIK, så finns nu inte möjligheten att ta stryk borta och vinna hemma i femte som VSK. Då är matchserien slut på torsdag på Zinken.

Tänk att de här två lagen, Hammarby och SAIK, mötts ett flertal gånger i likadana lägen. Förra året var nästan exakt detsamma. Hammarby hade 2-1 i matcher, men klarade inte att avgöra hemma i fjärde och Sandviken avgjorde istället i sudden på hemmaplan i femte. Undrar om det sitter i huvudena på spelarna i Hammarby?

Sandviken hade mera fart i den här måndagsmatchen och nu var det Hammarby som slarvade en hel del i passningarna på mittplan och uppträdde tveksamt som helhet. Hammarby var mera avvaktande och Sandviken satsade offensivt, hade mera bollkontroll och satte chanserna bättre.

Slutligen, vad tippar man då?

VSK tar sig vidare till semifinal. Om inte på torsdag så i avgörande matchen hemma. Men kräv inte av mig att jag ska tippa Hammarby-Sandviken på torsdag. Jo, så långt kan jag tippa att om Bajen inte avgör hemma på torsdag, då går Sandviken till semifinal i femte matchen.

Sandviken var alltså det första laget av tre att påbörja vändningen av 0-2-underläge. Denna tisdagskväll ska Motala och Bollnäs försöka med samma konststycke. Tyvärr har de bortamatcher nu och det tror jag inte vare sig Motala eller Bollnäs klarar.

Men jag blir glad om jag har fel, vi bandyälskare gläds ju åt långa matchserier.

Kjell Anderstedt

SAIK reducerade i kvartsfinalen mot Hammarby: ”Onödigt spännande”

,

SAIK tog sista livlinan i kvartsfinalen mot Hammarby. I den tredje matchen blev det vinst med 4–2 (2–0).
— Ger oss energi nu hoppas jag, säger SAIK-stjärnan Daniel Mossberg till Bandyfeber.

Efter två raka förluster (0–3, 3–5) i kvartsfinalen hade Sandviken kniven på strupen i tredje kvartsfinalmötet hemma mot Hammarby på måndagskvällen.
”Stålmännen” lättade på den där kniven då laget vann mötet och därmed reducerade till 1–2 i matcher inför 2 403 åskådare i Göransson Arena.

— Ja, det var säsongens viktigaste match. Skönt med seger. Ger oss energi nu hoppas jag, säger SAIK-stjärnan Daniel Mossberg.

SAIK fick också precis den start som laget önskade när 1–0 kom via Christoffer Edlund i den 24:e minuten. I snäv vänstervinkel bombade skyttekungen in bollen bakom en chanslös Patrik Hedberg.

— Viktigt mål för oss. Skönt för ”Chrille” att få göra mål igen. Fint bandymål var det också, berömmer Mossberg.

Dryga tio minuter senare ökade Ted Haraldsson på till 2–0 efter att ha tråcklat sig igenom Hammarbyförsvaret och avslutat kyligt.
Ett mål som onekligen var skönt för SAIK.

— Ja, det var det. Skönt att vi fick utdelning. Tycker att vi gjorde en mycket bra första halvlek.

Hammarby lyckades dock ganska omgående reducera i inledningen av andra halvlek. Detta när Christoffer Fagerström på något sätt lyckades förvalta en flipp och fri med Joel Othén gjorde inte Vargönsonen något misstag.

Men det kändes inte som ett mål SAIK borde släppt in på det sättet.

— Har lite otur på det målet. Men sådant kan hända i en match.

Men sju minuter senare kom det ack så viktiga 3–1-målet för hemmalagets del när Dennis Henriksen på ett starkt vis tog sig runt Hedberg och vispade bollen i mål — eller om det var Christoffer Edlund på bortre stolpen som på tennis var sist på bollen…

— Jag tror att det var Dennis som gjorde målet. Viktigt mål för oss, säger Mossberg.

SAIK såg ut att ha bra kontroll på tillställningen efter målet. Klockan tickade upp mot 89 minuter och segern såg ut att vara i hamn när Hammarby reducerade till 2–3 via Adam Giljam efter röriga situationer i straffområdet.

— Ja, det blev lite onödigt spännande. De började sätta in lite mera bollar i straffområdet, då kan det bli lite konstiga mål. Men vi löste det bra ändå tycker jag.

Ett vilt forcerande ”Bajen” såg förstås stora möjligheter efter målet, var riktigt på gång när Christoffer Edlund — vem annars — förvaltade Joel Othéns utkast och för honom perfekt skottvinkel stensäkert satte 4–2 och saken var klar.

— Mycket skönt, säger Mossberg om känslan när målet var ett faktum.

På torsdag kväll smäller det igen mellan SAIK och Hammarby. Men då på Zinkensdamms IP och vad som krävs av de svartvita vet alla vid det här laget.

Tar ni det här till fem matcher?

— Vi måste ner och vinna på torsdag.

Hur ska ni lösa den uppgiften bättre jämfört med senast på Zinken?

— Göra mera mål än Hammarby. Fortsätta som idag (läs: fredag) och göra det lite bättre.

I Hammarby var det nedslaget efter måndagens kvartsfinalmöte nummer tre.

Enligt Hammarbyförsvararen Robert Rimgård kom laget inte upp på den nivå som man ville vara på. Besvikelsen var av förklarliga skäl stor.

— Ja, det är klart vi är besvikna. Vi kommer inte upp med det spelet som vi vill med bollen idag. Mycket tekniska misstag vilket gjorde att SAIK fick styra spelet mer än vad vi ville. Små viktiga detaljer, säger han till Bandyfeber.

Men i rond fyra är Rimgård säker på en sak:

— Vi kommer ta hem det på torsdag. Vi kommer ladda på och satsa allt vi har i den matchen, säger han.

Mattias Bladh

Sandviken–Hammarby 4–2 (2–0)

Målen: 1–0 (24) Christoffer Edlund, 2–0 (36) Ted Haraldsson, 2–1 (49) Christoffer Fagerström, 3–1 (56) Dennis Henriksen, 3–2 (89) Adam Gilljam, 4–2 (90) Christoffer Edlund.
Utv, SAIK: 2×10. Hammarby: 2×10.
Hörnor: 7–8
Domare: Niclas Skog.
Publik: 2 403.

VSK har skaffat sig matchboll: ”Kommer ge det chansen”

,

VSK har skaffat sig matchboll i kvartsfinalen mot Vänersborg. Detta via hemmaseger, 4–3, på måndagskvällen.
— Vi kommer åka ner och ge det chansen, säger VSK-anfallaren Martin Landström till Bandyfeber.

Efter förlusten i förlängningen senast i Vänersborg (5–6) är Västerås åter i förarsätet i kvartsfinalen.
Nu har grönvitt 2–1 i matcher efter en målmässigt väldigt jämn tillställning i tredje kvartsfinalmötet.

— Grymt skönt att vinna och ha chansen att avgöra på fredag, säger VSK-anfallaren Martin Landström.

Men det var ingen spikrak väg till vinsten för VSK. I första halvlek låg laget under med såväl 0–1 (efter 35 sekunder) och 2–3.

— Vänersborg gör bra grejer och gör rättvist tre mål idag. Att vi hamnar i underläge tänker vi inte så mycket på utan vet att matcherna är över 90 minuter, säger Landström.

Nu slutade ändå halvleken 3–3 när Joel Engström pangade in en hörna i 35:e minuten.

Martin Landström var nöjd så långt med ställningen i matchen.

— Har vi 3–3 i paus är vi nöjda mot alla lag. Vi vet att vi är starka sista kvarten, säger han.

Andra halvlek bjöd endast på ett mål och det var ett synnerligt viktigt mål.
Ett snabbt slaget frislag på offensiv planhalva hittade till Oscar Gröhn som klev runt på vänsterkanten, skickade in bollen i straffområdet där Jesper Hermansson hade öppet mål.

4–3 är en skör ledning i bandy och med mer än halvtimmen kvar att spela kunde alltjämt mycket hända fortfarande.
VSK var ändå lite hetare och närmre nästa mål än Vänersborg.

— På slutet kändes det som att vi borde gjort något mer mål och inte behövde sätta oss i den sitsen att det var jämnt hela vägen in. Men det är slutspelsbandy och vi vann segern. Mycket skönt, säger Landström.

Avgör ni i Vänersborg?

— Vi har en möjlighet att avgöra på torsdag medan Vänersborg får spela för överlevnad. Vi kommer åka ner och ge det chansen.

Vänersborg Robin Öhrlund tänker förstås annorlunda. IFK kommer till varje pris få till en femte match.

— Ja, det är vår tanke. Vi kommer göra allt för att ta detta till fem matcher och sedan gå segrande ur denna kvartsfinalserie, säger han till Bandyfeber.

Mattias Bladh

Västerås–Vänersborg 4–3 (3–3)

Målen: 0–1 (1) Joakim Hedqvist, 1–1 (18) Robin Andersson, 2–1 (25) Ted Bergström, 2–2 (27) Emil Viklund, hörna, 2–3 (29) Joakim Hedqvist, hörna, 3–3 (35) Joel Engström, hörna, 4–3 (58) Jesper Hermansson.
Hörnor: 21–9.
Utv, VSK: 2×10, Vänersborg: 3×10.
Domare: Mikael Hillerius.
Publik: 1 925.

Anderstedt: Jag unnar er i Lidköping att snart få känna hur det känns

, , ,

När helgen nu har erbjudit en paus i slutspelet, åtminstone för de bästa herrlagen, kan jag inte låta bli att skicka en tanke till de våndande supportrarna i Villa-Lidköping. Även om laget planenligt vann Elitserien och har 2-0 i matcher i kvartsfinalen så kommer stunden allt närmare en fråga som supportrarna säkert inte kan frigöra sig ifrån.

”Ska guldspöket visa sig igen?”

Ska förbannelsen brytas?

Ska belackarna äntligen få fel? Ska Lidköpingsbygden se solen den 23 mars och äntligen kunna gå rakryggade?

Villa har spelat endast fyra finaler, men ett stort antal kvarts- och semifinaler, men varje gång har guldspöket vuxit sig större och större.

Det är den här frågan som på något sätt hänger över hela bandysverige.
Kommer de att klara det nu?

Nu när Villa har förstärkts till det bästa lag man kan tänka sig, med spelare som ser ut att inte kunna misslyckas.
Många villasupportrar ser det som självklart att Villa nu sopar rent med de lag de möter och äntligen tar guldet: ”Det går inte att förlora med det här laget”.

Men det finns dom som varit med litet längre, som inte tror att spöket lämnar dom ifred nu heller. ”Det händer säkert något djävelskap på vägen, skador, andra lag som har tur, domarna eller något annat”.

Jag som älskat bandy sedan jag lärde mig krypa, född och uppvuxen på en plats där det här Villaspöket hade sina föräldrar, om spöken nu har föräldrar. Sandvikens AIK har en betydligt längre bandyhistoria än Villa och har en segerrad som är än mera imponerande.
Men det fanns en tid då spöket alltid visade sig under mars månad och såg till att det alltid blev något fel i slutet.

Jag började gå på bandy i mitten av 60-talet. Om man bodde 50 meter från dåtidens bandyborg i Sandviken, Norra IP, så var det omöjligt att inte bli frälst.

Under de närmaste dryga 30 åren, från 10-årsåldern, tills jag var 42 så var jag på alla hemmamatcher, åkte i supporterbussar, arrangerade supporterresor och fick uppleva fem bandyfinaler. Ja, till och med vara hejaklacksledare en final.

Men det var omöjligt att få uppleva hur det kändes att få vinna guld.

Hur kände dom det, dom där brobergarna, örebroarna, katrineholmarna, bolticälskarna och västeråsarna som fick se solen skina i mars ideligen, som fick åka hem från Söderstadion eller Studenternas och jubla i högan sky och fira sitt lag när dom kom hem till Guldstaden?
Hur kändes det?

En fråga jag ofta ställde mig, jag som fick uppleva fem finalförluster och en satans massa kvarts- och semifinaler under drygt 30 år.

När jag stod på Studenternas en söndag i mars 1996 å precis som vanligt fick titta på när segerrusiga grönvita fans fyllde isen och skrek ut sin glädje så dök en tanke upp i mitt huvud som jag inte tänkt förut. Ska jag tvingas leva ett helt liv och inte få uppleva hur det känns att vinna ett guld?
Jag fick nästan en tår på kinden när jag tänkte att det förmodligen var sant.

Samma typ av tår jag kunde få när jag var liten och stilla i min säng under mörka kvällar insåg att mina föräldrar kanske en dag inte finns längre.

En sådan där insikt som gör så fruktansvärt ont.
Jag var egentligen inte så intresserad av själva segern, det är ju bara en bandymatch som ska vinnas. Nej, jag var bara så otroligt nyfiken på hur det skulle kännas.

Ni Villasupportrar som nu gläds åt segrarna, men fortfarande våndas ju närmare den där dagen kommer i mars. Ni kommer att få uppleva guldet, var så säkra. Blir det inte i år så kanske det blir nästa år, men väldigt mycket talar för att ni får smaka guldkänslan redan om en månad.

Det fick jag till slut också. I mars 1997 hände det. 51 år efter förra guldet 1946!
Men nästan hela matchen så trodde jag att det skulle sluta som vanligt. SAIK-Västerås inför 17 488 åskådare. 4-3 till mitt lag i paus. Otroligt jämnt.
Hasse Johansson var planens kung, gjorde alla 4 Västeråsmålen.

SAIK ledde med 5-4 i slutminuten när Hasse får på ett kanonskott för en kvittering. Pang! Ribbträffen hördes över hela Uppsala. Slutsignalen går.
Å inte en enda grönvit på innerplanen.
Bara ett myller av svartvita människor, så många jag inte trodde fanns.
Å jag fick känna hur det känns, äntligen!

Men när folk frågat mig hur det känns har jag bara kunnat svara – det går inte att beskriva!

Jag håller, som ni förstår, alltid på mitt svartvita lag, men jag unnar er i Lidköping att snart få känna hur det känns.

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Vem kan vrida sig ur 0–2-underläget?

, ,

KRÖNKA I en av mina tidigare krönikor skrev jag om ett par historiska ”sanningar” som kanske ger en hint om hur det kan gå i slutspelsmatcher även i nutid. Bland annat tog jag upp det faktum att det historiskt varit mycket svårt att ta sig ur det skruvstäd som ett 2-0-underläge i matcher innebär. Nu har vi tre kvartsfinaler av fyra som är i det läget.

Hammarby-Sandviken 2-0
Edsbyn-Bollnäs 2-0
Villa-Motala 2-0

Rent historiskt kommer i bästa fall en av de tre kvartsfinalerna att kunna överleva den tredje matchen. Om man då dristar sig till att rangordna möjligheterna för de lag som nu har 0-2-underläge i matchserien så har lagen helt olika förutsättningar. Men först en titt på fredagskvällens matcher.

Villa tog en stabil seger igen mot Motala. Även om siffrorna rann iväg något så skall Motala ha all heder av den här matchen. Motala var respektlöst och ville visa sina supportrar att man inte kommer att vika ner sig på förhand mot Villa. Speciellt härligt var det att se den offensivlusta som Motala visade när matchen egentligen redan var körd.

Motala satsade allt framåt, det spelade ingen roll om en eller till och med två egna spelare satt på utvisningsbänken. Man skulle framåt och det var härligt att se. Nu räckte det inte för att skaka Villa. Det kanske hade lyckats mot många andra lag, men Villa är alltför bra. Återigen en imponerande insats med stabilitet både framåt och bakåt. Och Villaspelarna tog inte i mera än vad som behövdes, de hade full koll på matchen och motståndarna.

Edsbyn har också visat att man är numret större än Bollnäs i två matcher. Normalt brukar båda lagen vara synnerligen starka på hemmaplan, men Bollnäs låg hela tiden steget efter. Hemmalaget hade till exempel 13 hörnor och lyckades inte få någon fullträff alls. Edsbyn däremot såg ut att ha en sån kontroll som man normalt sett har hemma i bandykyrkan.

Så tillbaka till 0-2-underlägena. Jag har tagit mig friheten att gradera möjligheterna för de tre lag som nu ligger under med 2-0 i matcher.

Hammarby-Sandviken 2-0
De här två lagen har mötts i många slutspel och flera finaler. Det verkar som att hemmaplan inte har någon betydelse. I färskt minne fjolårets semifinalrysare där lagen vann varsin hemma och bortamatch innan suddenavgörandet i femte matchen. Sandviken är det lag av de tre i 0-2-underläge som har störst chans att vända på steken. Sandviken har också två hemmamatcher kvar.

Edsbyn-Bollnäs 2-0
De här två hälsingelagen känner varandra så innerligt väl. Det finns inget de inte vet om varandra. Jag ger Bollnäs viss chans att ta sig ur greppet och vända på steken, men problemet är att Edsbyn har två hemmamatcher kvar. Men om det blir fler matcher än tre så är det ingen direkt skräll.

Villa-Motala 2-0
Här skulle det bli säsongens stora skräll om Villa inte avgör hemma i tredje matchen. Det är klasskillnad mellan lagen. Jag ser tyvärr inga möjligheter för Motala att ställa till med något. Den stora chansen var att vinna hemma. Villa har dessutom två hemmamatcher kvar.

Kjell Anderstedt