Så gick det i fredagens möten i Svenska cupen: ”Blir lite onödigt spännande”

, , , , , , , ,

Häng med Bandyfeber för ett genomsvep kring första dagen av Svenska cupen som inleddes på fredagen i Sparbanken Lidköping arena.

Villa hade en kul första speldag när Lidköpingslaget, som utmålas som stora guldfavoriter denna säsong, vann båda sina matcher mot IFK Vänersborg respektive Hammarby. Två segrar med noll insläppta mål innebär att Villa med stor sannolikhet vinner gruppen och spelar semifinal på söndagen.

På väg mot ny cuptriumf i Svenska cupen efter senaste totalsegern 2016?

— Hade varit riktigt skoj att ta hem det men det är många lag som är med och slåss om det. Nu ska vi först försöka besegra Edsbyn, säger Villas högerhalv Petter Björling till Bandyfeber.

I öppningsmatchen mot rivalen IFK Vänersborg blev det inte särskilt spännande.
Villa vann med klara 7-0 och siffrorna var rättvist sett till matchbilden.

— I segern mot Vänersborg spelade vi bra bandy i 60 minuter och fick bra snurr på bollen med bra delaktighet, säger Villas högerhalv Petter Björling till Bandyfeber.

Villa följde upp storsegern mot IFK genom att vinna med 5–0 mot starkare motstånd i form av Hammarby.

— Tuff match mot Hammarby även om siffrorna kanske säger något annat. Ställningskrig under stora delar av matchen där vi till slut fick loss lite ytor när de försöker forcera i slutet, säger Björling.

Hammarbyförsvararen Robert Rimgård om förlusten:

— Det drog iväg i slutet när vi behövde gå framåt. Tycker matchen är jämnare än så i 50 minuter. Villa är absolut bra, sen om det är den bästa upplagan eller inte det får vi se i vinter, säger han till Bandyfeber.

Notervärt är dock att Hammarby segrade med 3–2 mot Edsbyn i sin första match i Svenska cupen.

— Det var en skön vinst mot Byn. Vi spelade mycket som vi vill och borde gjort något till mål i första. Sen är det små marginaler som avgör till vår fördel den här gången, säger Rimgård.

***

I sista matchen för kvällen repade Edsbyn mod efter förlusten mot Hammarby (2–3). Nu blev det vinst via 4–1 mot Vänersborg.

*******

– Svenska cupen, grupp A –

Villa–IFK Vänersborg 7–0 (4–0)

Målskyttar: Johan Löfstedt 2, Joakim Andersson 2, David Karlsson, Joel Broberg.

Edsbyn-Hammarby 2–3 (1-1)

Edsbyns målskyttar: Joakim Svensk, Oscar Wikblad.
Hammarby: Jesper Jonsson, Christoffer Fagerström, Ilja Grachev.

Hammarby–Villa 0–5 (0–1)

Målskyttar: Joel Broberg, Felix Pherson, David Karlsson, Joakim Andersson, Johan Löfstedt.

IFK Vänersborg–Edsbyn 1–4 (1–2)

IFK-målskyttar: Johan Kock.
Edsbyn: Oscar Wikblad 2, Jonas Edling, Daniel Burvall Jonsson.

***

Resultat, fredag:
(Grupp B)

VSK fick kämpa för segern i mötet med Vetlanda. På tilläggstid kom ändå förlösande målet när Robin Andersson gjorde 2–1 – revansch också för den tidigare straffmissen fyra minuter dessförinnan.

— Vi mötte ett bra Vetlanda. De gör en bra match och spelade smart och fick ett tidigt ledningsmål i ryggen. Vi fick dra i många trådar innan vi fick upp knuten. Skönt med två poäng och kul med nya matcher imorgon, säger VSK-anfallaren Martin Landström till Bandyfeber.

***

SAIK segrade med 3–2 i mötet med Bollnäs.
Men kanske borde ”Stålmännen ha avgjort tillställningen i ett tidigare skede med tanke på flera heta lägen i matchen.

— Tycker att vi gjorde en okej match. Vi har mycket bra lägen att avgöra matchen tidigare. Känns som det blir lite onödigt spännande, säger SAIK:s Daniel Mossberg till Bandyfeber.

– Svenska cupen, grupp B –

Västerås–Vetlanda 2–1 (1–1)

VSK-målskyttar: Robin Andersson, Ted Bergström.
VBK: Jesper Hvornum.

SAIK–Bollnäs 3–2 (2–1)

SAIK-målskyttar: Hannes Edlund, Daniel Mossberg, Christoffer Edlund.
Bollnäs: Joel Wigren, Patrik Nilsson.

Forsberg: Årets upplaga är väldigt öppen

, ,

KRÖNIKA September. Månaden då man ställs inför många olika sorters val. Vilken helg ska man städa undan sommarmöblerna? När kan man grilla en sista gång? Ska man ta på sig mössan när man cyklar i väg till jobbet på morgonen och när är det läge att lägga undan shortsen?

Och för några veckor sedan så gick vi till val. Blev vi nå klokare då? Nja, alla partier utsåg sig själva till vinnare. Det är ju en bra känsla. Men ur sandlådan klev man inte. Det verbala påhoppen fortsätter precis lika mycket som under valrörelsen och ingen vill prata med någon. Är det fler än jag som känner att politiken i dag inte är som på Palme och Fälldins tid?

Nu släpper vi det där och vi kan i alla fall inte påverka mer än vad vi gjort.
September innebär också att bandysäsongen börjar skrinna i gång på allvar. Matchandet är i gång på flera håll och i helgen så är det dags för säsongens första riktiga turnering.

Ja, jag vet att DM i Hälsingland har avgjorts och innan uppretade hälsingar mejl bombar mig så tar jag av mig bandykepsen och bockar och bugar för Broberg som vann finalen mot Edsbyn med 7-5. En titel är en titel och kanske har Broberg något på gång till den här säsongen. Det är i alla fall signalerna man har fått. Nye tränaren Björn Eriksson kanske har det som krävs för att lotsa Söderhamnarna tillbaka in på slutspelsrälsen igen efter förra årets urspårning.

Broberg är dock inte med i helgen då Svenska Cupen avgörs. Det är dom 8 slutspelslagen från föregående säsong som får vara med. Denna upplaga blir den 14:e och det är Lidköping som står som värd, vilket man gjort det senaste sju åren.

Och jag känner att årets upplaga är väldigt öppen. Titelförsvarande SAIK kommer till cupen med en stark seger över Villa i söndags, 7-2 och då saknades Christoffer Edlund som sin vana trogen spottat in mål på försäsongen. Nu hade Villa en tuff match mot VSK dagen innan i benen men ändå.

Vill nog ändå inte måla ut SAIK som det stora favoriterna till att vinna. Jag håller nog hemmalaget som första kandidat. Villa har ju som alla vet fått ihop ett fantastiskt lag med Löfstedt och Andersson från Vetlanda på pluskontot. Och att vinna Svenska Cupen på hemmais är nog något som hela klubben vill göra igen. 2016 slog man SAIK i finalen med 3-2.

Men som jag var inne på så är årets upplaga väldigt öppen. Grupp A med Edsbyn, Hammarby, Villa och Vänersborg. Grupp B med SAIK, Bollnäs, Vetlanda och Västerås. Av dom här 8 lagen ser jag minst 4 som kan gå hela vägen. Jag tror att Vänersborg och Vetlanda får det jobbigt att undvika sista platsen i respektive grupp. Så långt är jag ganska klar. Men sedan är det väldigt öppet.

Svenska mästarna Edsbyn har under försäsongen agerat lite som en Gott och Blandat påse. Man har gjort mycket mål men också släppt in en hel del. Förlust i prestigefinalen i DM mot Broberg var nog inte vad man hade tänkt. Jag kan tänka mig att man vill ha många svar i helgen. Och en framgång i Svenska Cupen står nog rätt högt i kurs. Man har faktiskt inte vunnit den här cupen sedan 2008. Och med den vinnarmentaliteten som finns där uppe i Ovanåkers skogar och mark, vill man nog gärna ta den här titeln igen.

Hammarby då. Ett av Sveriges absolut främsta bandylag med dom sämsta försäsongsförhållanden. Imponerad av det här laget som får leta stora isytor utanför sina domäner och får det ändå att funka rätt så bra. Har väl precis som Edsbyn blandat och gett lite på försäsongen. Men laget ser intressant ut och Svenska Cupen är något man brukar gilla. Har ändå 3 titlar att falla tillbaka på.

Vänersborg. Vad har man dom då? Svårt att säga. Tror dock inte på något längre än tre matchers cupäventyr i Lidköping. Man kan i sina bästa stunder rubba det bättre lagen men jag tror att man har ganska så låga mål uppsatta inför den här helgen. Mer att få känna på tufft motstånd och veta vad man ska slipa på.

Hemmalaget Villa är det fjärde laget i Grupp A. Har ju som sagt var ett fantastiskt lag och ska vara stora favoriter. Men att infria favoritskap är ingen lätt match och alla vet ju att det har Villa haft svårt med genom åren. Nu har man dock pusselbitar som kan ge ett färdigt guldpussel och det första kan läggas den här helgen. Tror att laget vinner gruppen och tar med sig Hammarby till semifinal.

I grupp B så tror jag att matchen om gruppsegern kommer att stå mellan SAIK och Västerås. Lagen möts i sista matchen på lördag kväll. Båda lagen har gått bra på försäsongen och i Västerås andas en nysatsning efter förra säsongens misslyckande som man nog ändå måste säga att det var då man inte alls kom upp i den nivå man räknat med. Kanske är mesta mästarna redo för en ny guldjakt.

SAIK slog då Villa i söndags med 7-2 och det utan Edlund på skridskorna. Imponerande och visst blir det svartvita stålmännen att räkna med även i år. Och jag vet också att Svenska Cupen är något man gärna vill vinna. Man har sedan tidigare sex titlar varav den senaste kom förra året. Sett till att traditionens makt är stark inom bandyn så räknar jag kallt med att SAIK finns med i söndagens finalspel. Men vägen till final blir tuff och jag tror att det krävs en liknande prestation som man gjorde förra året, för att lyckas.

Bollnäs och Vetlanda får ursäkta men jag ser inte att något av det två lagen ska kunna matcha det två stora giganterna. Bollnäs är väl närmast om man ska skicka ut något halmstrå. Vetlanda bygger nytt och ser nog både Svenska Cupen och stundande World Cup som ett led i nybygget.

Jag är en usel tippare men mitt tips blir att semifinalerna ser ut som följande:
Villa-Västerås och SAIK-Hammarby. I finalen möts sedan Villa och SAIK. Jag är ju svartvit ända in i själen så jag måste ju bara tro på att SAIK tar sitt sjunde cupguld och kraschar Lidköpingspartyt. Men som sagt var. Tippa. Det är inte min starka sida så sätt för guds skulle inte septemberlönen på detta.

Om två veckor så är det sedan dags för World Cup i Sandviken. Det blir den 10:e upplagan av turneringen i Sandviken. Det har jobbats hårt vet jag med lanseringen här i trakterna och jag säger som Bagge och dom i Idol-juryn gör varje säsong: Det blir den bästa upplagan någonsin.

Frågorna man alltid ställer sig inför dom här dagarna är: Hur bra är dom ryska lagen? Tar något av dom finska lagen poäng? Vem vinner skytteligan? Vilken blir cupens överraskning? Men en fråga man inte behöver ställa numera är: Vad blir det för väder? Och det tycker jag känns rätt ok.

Nu vet jag att jag satte fart på många bandynostalgiker som fortfarande förespråkar Ljusdal. Det känns faktiskt rätt ok det med. Det är ändå 2018 nu och cupen spelas två veckor tidigare än vad den gjorde när den spelades i Ljusdal. I rest my case..

Thomas Forsberg

SAIK vann mot favorittippade Villa: ”En riktigt bra match”

,

Hela 7—2 hemma mot stora SM-favoriten Villa. SAIK fick ett bra besked i sista träningsmatchen inför Svenska cupen nästa helg.
— Ett bra kvitto på var vi står, säger SAIK-talangen Albin Airisniemi till Bandyfeber.

Söndagens träningsmatch var alltså den sista för SAIK innan kommande Svenska cupen nästa helg.
Och att då vinna mot ett Villa, som är klara SM-guldfavoriter denna säsong, gjorde nog inte saken sämre.

— Vi gör en riktigt bra match. Ett bra kvitto på var vi står någonstans. Villa är ett jättebra lag, även fast de kanske inte hade sin bästa dag just idag (läs: söndag), säger stora SAIK-talangen Albin Airisniemi till Bandyfeber.

Lagkamraten Daniel Mossberg, för övrigt lysande i matchen med ett mål och tre assist, drar inga fulla växlar på resultatet.
Villa ska ha favoritstämpeln till SM-guldet framöver menar SAIK-ikonen.

— Jag tycker att de är stora favoriter. De hade bra lag förra året och värvat två stjärnspelare till i år. Det var en träningsmatch och de spelade mot VSK igår. De var nog lite slitna, säger Mossberg.

Visst, Villa spelade på lördagen mot VSK (seger med 5—4) och hade möjligen inte samma krut i benen på söndagen.

— Men vi vet att spelar vi så här är vi med och slåss mot alla topplagen i elitserien, säger Albin Airisniemi, som tog för sig mot Villa.

21-åringen är själv nöjd med egna prestationen mot Lidköpingslaget.

— Möter man ett lag som Villa får man lägga mycket krut på ”deffen” som ytterhalv och det kändes riktigt bra idag och offensiven blir bra när vi spelar så pass bra som vi gör, säger han.

Airisniemi hamnade också i målprotokollet när han satte dit en hörna i den 84:e minuten till 6—2.

— Skönt att få göra mål för det första. Hade väl lite tur kanske att det blev mål. Det är ju inte direkt någon jättekanon jag får på, haha…

Träningsmatchandet är därmed över för SAIK.

Är ni redo för Svenska cupen?

— Vi tycker det ska bli kul att få åka iväg och spela matcher som betyder något och efter denna matchen mot Villa har vi en bra känsla. Vi tränar på denna vecka och åker sen till Villa för att försvara guldet.

Mattias Bladh

Villa—SAIK 2—7 (0—2)

Målen: 0-1 (6) Erik Säfström, 0-2 (8) Erik Säfström, 1-2 (52) Joakim Andersson, 2-2 (54) Felix Pherson, 2-3 (56) Hannes Edlund, 2-4 (74) Daniel Berlin, straff, 2-5 (78) Daniel Mossberg, 2-6 (84) Albin Airisniemi, högerhörna, 2-7 (89) Hannes Edlund.
Hörnor: 10-5.
Utvisningar, SAIK: 2×10. Villa: 2×10.
Domare: Mikael Hillerius.
Publik: 241

Wikström: Jag tror på ljusare tider

, ,

KRÖNIKA Det närmar sig.
Dag för dag.
Tiden går lika sakta som tiden gick i barndomens tid då julafton inväntades.

Vad är det då som nalkas?
Säsongen för den vackraste av alla sporter.
Bandysäsongen 2018/2019.

Förvisso matchas det flitigt i hallar runt om i landet redan nu men den riktiga säsongen inleds då allsköns serier drar igång.
Träningsmatcher och allehanda cuper och turneringar i all ära men inget kan jämföras med en seriematch.
Det är då allt ska fungera.
Det tränaren gastat i sin megafon under hösten.
Åkvägar, frislagsvarianter.

Vad kommer att hända under vintern då?
Vi kan väl börja med den högsta serien, Elitserien.
Där pratar alla om Villa/Lidköping.
Alla.
Även jag.
Lär, och ska, vara ett av lagen på Studenternas den 23 mars kl 18:00.
Endast en malariaepidemi kan stoppa västgötarna på deras väg dit.
Eller deras egen kommun.
Att dra ett sånt spektakel som Melodifestivalen till stan, och arenan, mitt under pågående slutspel är årets kalkon.
Att folk ska sitta där och vifta med ballonger till någon b-kändis från ”Idol” när stadens största reklampelare behöver de bästa förutsättningarna för att ta hem det hett efterlängtade guldet.
Jag tar mig för pannan.

Att dessutom ”Brolle” är inbokad får mig ju inte att ta ner handen från pannan.
Fråga arrangörer i Kalix om denne ”Brolle”

Men.
Ett lag av Villas diginitet klara nog av att spela utomhus.
Som bekant så spelas ju finalen under bar himmel.
Så går man inte till final kan man packa ihop bandytrunken och bilda en poesiklubb i stället.
Läsa dikt och dricka rödvin en gång i veckan.

I finalen kan dock allt hända.
En match.
En vinnare.
Precis som det ska vara.
Inget bäst av tre, fem ,sju, trettiofem eller vad som nu allt mer börjar tillämpas.
Senast handbollen.

Vilka som tar den andra finalplatsen då.
I sanning en omöjlighet att sia om.
Men det lär väl, som vanligt, stå mellan Saik eller Edsbyn.
Kanske Hammarby.
VSK har förnyat och ser spännande ut.
Får Patrik Nilsson vara frisk så har de orangeblåa herrarna från Bollnäs en liten chans.

Sen är det nog, tyvärr, slut på aspiranter.

Jag tror vår sport skulle må bra av någon uppstickare.

Runt de nedre strecken kommer det bli hårt ända in i kaklet.
Hur kommer nykomlingarna på F att klara sig?
Frillesås och Falun.
Hur mycket lider Vetlanda av sina tunga tapp?
Jag kan lida med smålänningarna.
Den Silly Season de genomled önskar jag ingen.
Möjligen Sverigedemokraterna.

Tyngsta tappet för VBK är, tvivels utan, Johan Löfstedt.
Vet inte när senast såg en enskild spelare bära ett lag som när de gula gästade oss i Kalix senaste säsongen.
Jösses, så bra han var.
Ledde och fördelade på ett sätt som fick mig att börja flossa på min snödriva.

Nu ska han föra Villa till guld.
Eller poesiaftnar.

En tår rullade på min kind då jag läste att Kareby drar sig ur damernas Elitserie.
En av kulturbärarna i svensk bandy.
Jag har sett dem fira med guldhjälm på huvudet.
Och nu tvingas de säga bort sin plats då spelare lämnat.
Ledsamt.
Mycket ledsamt.
Och inget lag ville ta över den vakans som uppstod.
Även det ledsamt.

Jag såg Skutskär vinna Allsvenskan våren 2017.
På Kalix IP i solsken.
Jag såg Skutskär vinna SM-guld våren 2018.
På Studenternas i solsken.
Jag ser gärna Skutskär vinna SM-guld våren 2019.
På Studenternas i solsken.

Att halva Skutskärs befolkning slöt upp på läktaren i våras var rent magiskt.
Dambandyn behöver den reklamen.

Blir Allsvenskan samma getingbo som senast?
En geting som lär vara med i kampen är gulsvart.
De brukar vara det.
Gulsvarta och lömska.
Slår till när du minst anar.
Den här gången tror jag de flesta är väl förberedda.
Med skyddskläder och en burk med gift.
De gulsvarta kommer svärmande från Solna.

AIK.
Nu med Andreas Bergwall.
Och karln som gör tusen mål per säsong: Klas Nordström.

Jag tror definitivt att AIK är med i klungan som brottas om en plats på trappan.
En trappa som bär uppåt.
Stairway to heaven.

Ljusdal är säkert också med i tumultet.
”Mischa” Sveshnikov må bli äldre.
Han blir dock aldrig sämre.

Kalix ständiga antagonister från kvalsammanhang, Nässjö, kanske.

Gripen, med en nytänd Tony Eklind, torde vara med.
De är ju gulsvarta de med.

TB som, likt Kalix, lämnade festvåningen där Elitserien huserar har tappat massor av spelare och får nog det lite knepigt att ta sig tillbaka.
I år.
De har ett lag i galler så åren ligger framför de svartklädda.
Om inte VSK lockar till sig de unga.

Mitt Kalix då?
Har genomgått ett stålbad.
Om vi kallar våren och sommaren för ”rätt kämpig” så tro jag ingen i föreningen säger emot.
Nu är den tiden bakom oss och ett nytt lag ställs på is.
Kanske inte helt nytt men många nya nunor sticker upp ur den röda tröjan.
De flesta lokala killar.
Lägg därtill våra ryska vänner Anton och Anton.
Och småländske Albin.

Och Johan Sundquist är kvar.
Anbud från varenda klubb från Kiruna till fjärran.
Han klargjorde tidigt att han blir Kalix trogen.
En spelare med den inställningen borde få medalj ur konungens hand.

I skrivande stund har mitt lag bara gjort två matcher på stor is och någon fingervisning ger väl inte det.
Men nog borde ”vi” väl kunna vara med och ställa till det där uppe i toppen.

Personligen ser jag fram emot spel i Allsvenskan för Kalix.
Efter några tunga säsonger då den mil jag har hem från IP har varit den långa milen.
En mil i mörker.
Även om Nyborgsvägen nu lyser upp tack vare den nya cykelvägen som slingrar sig parallellt med vägen så har det känts svart som i kolgruva med strömavbrott.
I vinter ska det väl kunna bli lite fler framgångar.

Vi har dessutom våra damer i Allsvenskan.
Ett mycket bra lag som ska bli väldigt kul att följa.

Jag tror på ljusare tider.

// Sargis

Så gick det i lördagens träningsmatcher: ”Värda vinna eller kryssa”

, , , , , ,

Sex elitserielag träningsmatchade på lördagen. Häng med Bandyfeber för en genomgång — med kommentarer från samtliga lag.

Villa vann med uddamålet i mötet med VSK i Göransson arena — femte raka vinsten för SM-guldfavoriten på försäsongen.
— Skönt med seger, säger Villamittfältaren Tim Persson till Bandyfeber efter 5—4 (2—2)-segern.

2—2 i halvtid innan VSK tog ledningen genom Martin Landström fyra minuter in i andra halvlek.
Jämt därefter och med bara minuter kvar stod det 4—4.
Då ordnade Johan Löfstedt 5—4 på passning av Tim Persson.

— Skönt att få känna på lite tuffare motstånd idag. Vi ville hitta en skön känsla i ”deffen” och jag tycker vi gjorde en helt okej match. Skönt med seger, säger Tim Persson.

VSK:s Simon Jansson, som för övrigt ”målade” i matchen,  tycker att laget förtjänade ett bättre resultat.

— Helt okej över 90 minuter. Gör bra grejer, men tycker vi kunnat gjort mer mål på de chanser vi hade innan de gör 5—4- målet. Slarvar lite defensivt på något av deras mål, så tycker vi var värda att vinna eller kryssa åtminstone, säger han till Bandyfeber.

Villas målskyttar: Joakim Andersson 2, David Karlsson, Johan Löfstedt, Jesper Eriksson.
VSK: Simon Jansson, Ted Bergström, Jesper Hermansson, Martin Landström.

***

IFK Vänersborg segrade med 4—2 (3—1) hemma mot Frillesås.
— Jag är nöjd med att vi vann och släppte in endast två mål, men vi har fortfarande mycket att jobba på, säger tremålsskytten Joakim Hedqvist till Bandyfeber.

Joakim Hedqvist svarade för tre raka mål i första halvlek, som slutade 3—1 till hemmalaget.
I andra blev det lite nerv när gästerna reducerade till 3—2.
Men Joakim Johanssons hörnmål i 84:e minuten innebar 4—2 och saken var klar.

— Är också glad att David Jensen kliver in i andra halvlek och gjorde det mycket bra, säger Hedqvist.

För Frillesås var det sammantaget en bra match över 90 minuter.

— Tycker att över det stora hela, så gör vi en bra match. Vi hade en period på femton minuter i första där vi tyvärr spelade lite sämre, och det gjorde att vi hamnade i ett 3—0-underläge, säger Fredrik Johansson till Bandyfeber och fortsätter:

— Skönt att vi orkar göra en bra andra halvlek, till skillnad mot Villa senast. Så det finns ändå mycket positivt att plocka med. Det var en jämn match där de var lite effektivare än oss.

IFK-målskyttar: Joakim Hedqvist 3, Joakim Johansson.
Frillesås: Fredrik Johansson, Fredrik Brandin.

***

IFK Motala tog en skön skalp på försäsongen när laget bortabesegrade Vetlanda med 3–2 (2–1).
— Hela laget krigade tills matchen var slut, säger IFK Motalas Philip Florén till Bandyfeber.

Segermålet prickade gästerna in med tolv minuter kvar när Elias Gillgren serverade Philip Florén.

— Vi gör en mycket bra match defensivt och i långa stunder offensivt också. Vi hade en period i slutet av första där vi blev lite spretiga i vår offensiv och slog bort lite för enkla passningar och gick i första läget, säger Philip Florén till Bandyfeber och fortsätter:

— Annars så gör vi det bra över 90 minuter tycker jag. Vetlanda är ett bra lag med bra fart i sitt spel och emellanåt blev vi nedtryckta men trots det känns det som vi hade rätt bra koll på det bakåt. De hade några farliga chanser i slutet när de tryckte på men hela laget krigade tills matchen var slut.

Notervärt är att IFK Motalas Olle Nordlund åkte på en befarad knäskada i slutet av första halvlek. Men ska enligt tidiga rapporter inte vara av allvarligare slag.

Muntert i IFK, men inte lika uppåt i Vetlanda efteråt.

— Vår insats idag var inte speciellt vass. Vi kom inte upp i nivå, speciellt inte i första halvlek, säger Pontus Vilén till Bandyfeber och fortsätter:

— I andra spelade vi upp oss någorlunda. Vi mötte ett väldigt kompakt och tätt Motala som vi hade svårt att luckra upp.

Vetlandas målskyttar: Emil Fedorov, Daniel Johansson.
Motala: Erik Ivarsson, Philip Florén, Viktor Spångberg.

Nyberg: Kan aldrig byta ut laget i ditt hjärta

, ,

KRÖNIKA Du kan ”byta” fru, växla bilmärke, ändra bank eller försäkringsbolag – men du kan aldrig byta laget i ditt hjärta.
Fråga en normal idrottsintresserad svensk om vilket favoritlag han eller hon har i den engelska ligan, och du får ett snabbt svar. Ställ samma fråga om något lag i tyska ligan eller franska och du får en huvudskakning. Nästan alla har en relation till något fotbollslag i England.

Att just Premier League eller engelska ligan har fått en sådan särställning i Sverige har flera orsaker – 25 år av Tipsextra på lördag eftermiddag i en tid då det bara fanns två kanaler är en anledning.

Vad är det som avgör vilket lag man tar till sig?
Just nu är det Chelsea, Manchester City eller kanske Arsenal som får många unga supportrar. Var tid har sina topplag som drar till sig unga fans.

När min pappa växte upp var Aston Villa och Arsenal två av de främsta lagen.
Min farbror valde Arsenal och min pappa Aston Villa.
Någon gång på 70-talet spelade Aston Villa i just Tipsextra på TV. Min pappa berättade för mig om sitt lag och jag ”ärvde” hans lag.
Så blev Birminghamlaget, Aston Villa, även mitt lag.
Det kan vara en spelarprofil som Gary Lineker i Leicester, ett häftigt klubbmärke eller ett besök på Anfield road i Liverpool som gör att man faller för ett lag.

Inom bandyn är det nog ofta geografin som avgör. Är jag från Västerås håller jag på VSK, och är jag från Söderhamn, ja då är det ”Gul-färg, Bro-berg”, som gäller.
Råkar jag bo i en del av Sverige där bandyn inte är så stor, ja då är det kanske på samma sätt som med lagen från England. Man hittar sitt lag, ofta som ung, genom någon spelarprofil, eller någon avgörande idrottshändelse som till exempel en SM-final.

Jag är uppväxt i Falun och därmed blev det Falu BS för mig.
Falun var fram till 70-talet ett bandylag utan större framgångar.
Jag var för ung och fick aldrig uppleva den första storhetstiden för mitt lag med två SM-guld. Ironiskt nog ramlade mitt lag ur den högsta serien 1978. Det första året jag hade ett riktigt bandyintresse.

Därefter följde nästan 20 år av ökenvandring med ständiga degraderingar och smärtsamma kval.
Som anhängare till ett lag blir man ofta härdad.
Man vänjer sig vid motgångar och besvikelser.
Det är bara ett lag som når hela vägen fram till guldet.

En stor majoriteten av alla supportrar får uppleva hur deras lag åker ur, inte går till slutspel, förlorar i kvarten och så vidare. Hur många tänker inte att ”nästa år kanske det går bättre”?.
Och hur många gånger har jag själv inte tänkt att ”tänk om SAIK eller VSK varit mitt lag. Tänk alla finaler, alla SM-guld alla stjärnspelare deras anhängare fått uppleva”…

Men det lag man en gång har tagit till sig, det går inte att överge.
En fanatisk supporter av Manchester City berättade om hur svårt det är för City-supportrarna att hantera dagens framgångar.
Detta efter att City i decennier varit ett lag utan framgångar. City-supportrarna var helt enkelt inte vana att vara vinnare och fick något av en identitetskris när laget plötsligt vann högsta ligan.

Så lär sig även varje trogen bandysupporter att hantera motgångar. Det är lika bra att ha utgångpunkten att ”vi” förlorar och att ”vi nog åker ur” i år igen. Då blir inte besvikelsen lika smärtsam om de mörka spådomarna skulle infrias.

Som Falu BS-supporter hade jag en förhoppning om att en gång få se mitt lag i SM-final.
Och plötsligt hände det.
Säsongen 98/99 gick Falun till final! Givetvis var jag där, på Studenternas i Uppsala, men av finalen minns jag bara skärvor.
Inte för att jag var berusad, nej det var nästan för overkligt för att vara sant.
Mitt lag i en final.
De var som en dröm.
Jag kunde inte ta in det.

I slutet av mars 2013 upplevde jag en personlig kris. Mitt lag – Falu BS gick i konkurs. Efter flera år med en usel ekonomi gick det inte längre.
En gnidig kommun vände ryggen åt att den anrika föreningen satt Falun på kartan under så många år.
Plötsligt fanns inte längre mitt lag.
Du kan ”byta” fru, växla bilmärke, ändra bank eller försäkringbolag – men du kan aldrig byta ut laget i ditt hjärta.

Jag minns att jag dagarna efter konkursen grubblade över vilket bandylag jag nu skulle hålla på? Sandviken ligger geografiskt närmast Falun, men att hålla på det lag som under alla år varit ärkefienden – nej det var en omöjlighet.
Sirius hade jag under studieår i Uppsala följt på nära håll, och de var ett alternativ, men kanske kändes ändå ”Byn” med sin bandykultur och ett spel som jag genom åren upplevt som positivt mest lockande.

Men jag blev aldrig någon Edsbynsupporter – efter några veckor återuppstod tack och lov mitt lag och jag kunde pusta ut.
Men tomheten och den vilsna känsla under de där dagarna glömmer jag aldrig.

Vad kännetecknar en äkta bandysupporter? Ja, en trogen supporter följer givetvis sitt lag både i med- och motgång. Visst gläds man åt att läktarna fylls av ”medgångssupportrarna” när laget man håller på plötsligt och oväntat leder serien. Men de är ju inga ”riktiga” supportrar.

Heder åt de som alltid står där på läktaren oavsett, väder. Som trotsar bitande kyla, blåst och regn. Som följer sitt lag både nedåt och uppåt i divisionerna. De som sjunger på den eviga visan om att det var bättre förr – men som samtidigt alltid hoppas på en ljus framtid.

I Kungälv står ”Skarpa Gubbar” troget på läktaren. Ja, de följer även sitt lag på bortaplan. Skarpa Gubbar, det är äkta bandysupportar som stöttar sitt lag i alla lägen men som även kan höja sig till att med glimten i ögat vet att deras lag inte alltid är det bästa och därför också kan krydda sitt stöd med humor.

Som när Pelle Fosshaug, då tränare för Tillberga BK, varit ute i media och snackat ner Skarpe Nord, Kungälvs hemmaplan. Fosshaug hävdade att läget för planen snett under bron var så dåligt att det bokstavligen regnade navkapslar från E6:an under match. Ett uttalande som fick Skarpa Gubbar att surna till.

För att ge Fosshaug svar på tal vände man sig till vaktmästaren på Skarpe Nord och såg till att nycklarna till bortalagets omklädningsrum fästes på navkapslar.

Svante Nyberg

* Denna krönika publicerades ursprungligen 2016.

Sirius kryssade mot Hammarby: ”Bra match”

,

Oavgjort mot självaste Hammarby. Och inte ett dugg orättvist heller för Sirius, som gjorde en strålande insats i träningsmatchen i Relitahallen.
— Vi ska absolut vara nöjda, säger Siriusmittfältaren Nils Bergström till Bandyfeber efter 5—5-mötet.

Med Markus Kumpuoja (familjeskäl), Victor Lundberg (ljumskproblem) och Oscar Qvist (knäskada) på frånvarolistan inför matchen mot Hammarby var Sirius redan från start i en liten uppförsbacke i torsdagens träningsmatch i Relitahallen.

Men spelarna som fick chansen tog den samt övriga Siriusspelare.
För 5—5 mot Hammarby, där Sirius faktiskt hade ledningen med 5—2 när halvtimmen återstod, var starkt gjort.

— Jo, men som helhet gör vi en ganska bra match med några fina mål, säger Siriusmittfältaren Nils Bergström.

3—2-ledning efter första 45 och inte alls oförtjänt så långt.

— Vi spelade bra i första halvlek och hade ett par riktigt bra anfall, säger Bergström.

Trots att Sirius gick upp med tre bollars ledning ett tag i andra akten via Jimi Heinonens 5—2-mål i 59:e minuten, så kom Hammarby tillbaka rejält.
I slutändan var kvitteringen ett faktum och rättvis.

— I andra halvlek får vi inte igång spelet riktigt och vi ska absolut vara nöjda med 5—5, säger Bergström och fortsätter:

— Kan tilläggas att Anton Andersson var grym i kassen.

Visst, en riktigt vass insats i målet som var en stor del i att laget ordnade ett oavgjort resultat.

Är det här ett kvitto på att ni är ett bättre lag denna säsong jämfört med i fjol?

— Nja svårt att säga så tidigt på säsongen, vi är ett ungt lag som har tappat många rutinerade spelare men vi kommer kriga på som fan för att bli så bra som möjligt.

Mattias Bladh

Sirius—Hammarby 5—5 (3—2)

Målen: 0–1 (5) David Thorén, 1–1 (15) Teemu Määttä, 2–1 (17) Jimi Heinonen, 2–2 (30) Christoffer Fagerström, 3–2 (34) Simon Karlsson, 4–2 (56) Nils Bergström, 5–2 (59) Jimi Heinonen, 5–3 (60) Jesper Jonsson, 5–4 68) David Thorén, 5–5 (82) Christoffer Fagerström.
Hörnor: 2–16.
Utv, Sirius: 1×10. Hammarby: 2×10.
Domare: Mikael Hillerius.
Publik: 84.

Så gick det i onsdagens träningsmatcher: ”Möter ett fruktansvärt bra lag”

, , , ,

Häng med Bandyfeber för en genomgång kring onsdagens träningsmatcher.

Edsbyn segrade över Falun i en match som slutade 8—4 (5—0) i Svenska Fönster arena.

Hela 5—0 efter första halvlek. I det läget såg det avgjort ut. Så blev det också och det hela stannade med en klar vinst för Edsbyn.

— Det var en helt okej insats av oss. Ingen superprestation, men det var helt okej, säger Edsbyns Oscar Wikblad till Bandyfeber, som för övrigt gjorde en suverän insats.

Edsbyns målskyttar: Oscar Wikblad 3, Tuomas Määttä 2, Mattias Hammarström, Jonas Edling, Ted Hedell.
Falu BS: Michael Pettersson 2, David Forsell, David Jansson.

***

På annat håll förlorade Frillesås med 1—10 (0—2) borta mot Villa i Sparbanken Lidköping arena.
— Trots att det blir stora siffror, så känner vi ändå att det finns en hel del bra saker vi kan ta med oss, säger Frillesåskaptenen Fredrik Johansson till Bandyfeber.

Efter första 45 stod det 2—0 till Lidköpingslaget.
I andra akten seglade siffrorna iväg, men ett ”tröstmål” gjorde gästerna till 1—5 där Fredrik Johansson assisterade till Fredrik Brandins mål.

— Vi var nöjda med vårt försvarsspel i första halvlek. Och att vi ändå lyckades skapa en hel del målchanser, som med lite bättre utdelning kunde blivit några mål till. Sen möter vi ett fruktansvärt bra lag. Och ju längre andra halvlek går, så tar vår energi slut. Känns lite surt att det skall bli så stora siffror, säger Johansson.

I Villa desto muntrare miner, om än inte helt nöjt.

— Vi gjorde en ganska slarvig första halvlek men gjorde en bättre andra för en gångs skull. Behöver få till en jämnare nivå i 90 minuter, säger anfallaren Joakim Andersson till Bandyfeber.

Villas målskyttar: Johan Löfstedt 3, Joel Broberg 2, Joakim Andersson 2, Martin Karlsson, Felix Pherson, Tim Persson.
Frillesås: Fredrik Brandin.

Edlund femmålsskytt mot AIK: ”Har mer att ge”

,

SAIK vann med 6—1 (2—0) hemma mot AIK på tisdagskvällen. Målkungen Christoffer Edlund svarade själv för hela fem (!) mål.
— Med de lägen jag har så ska jag göra mål, säger Edlund till Bandyfeber.

Sandviken var klara favoriter på förhand och gjorde jobbet mot ett annars bra AIK, som stod upp väl i mötet med ”Stålmännen”
Men i slutändan var SAIK det bättre laget och vann välförtjänt.

— Det var väl ingen höjdare från vår sida. AIK gjorde det bra. De har bra spelare och krigade hårt, säger lagets notoriske målskytt Christoffer Edlund.

Jo, en hel drös med elitserierutin i AIK. Bland annat levande legendaren Andreas Bergwall i målet, som tveklöst fortfarande är en av världens bästa målvakter.

Och en av världens bästa anfallare är Christoffer Edlund. Efter två mål i första halvlek följde han upp det med ytterligare tre baljor i andra halvlek.

— Med de lägen jag har så ska jag göra mål. Annars har jag mer att ge i spelet, säger Edlund.

SAIK spelar nästa match på söndag då laget hemmamöter SM-favoriten Villa.

Mattias Bladh

Så gick det i söndagens träningsmatcher: ”Lite bättre beslut idag”

, ,

Häng med Bandyfeber för en genomgång kring söndagens träningsmatcher.

Frillesås vann komfortabelt med 7—1 (5—0) mot Stabaek i Ale arena.

— Vi är nog ganska nöjda med helheten och gjorde en hel del saker bättre än förra matchen (6—3 mot LAIK). Vi fortsätter att testa oss fram lite i defensiven och sätter den generellt bättre idag, säger Jakob Jenefeldt till Bandyfeber.

FBK-målen: Fredrik Brandin 3, Jesper Henriksson 2, Mattias Johansson, Fredrik Åkerlid.

Frillesås hade 5—0 i halvtid och då var det förstås över med tanke på hur spelet såg ut.
Till slut stabila 7—1.

— I offensiven upplever jag att vi tar lite bättre beslut idag. Vi kan fortfarande räkna passen på stor is på en hand så kan vi fortsätta förbättra oss i denna takten så ser det bra ut, säger Jenefeldt.

***

Tellus segrade mot IFK Motala med 6—4 (1—1) i ABB arena. Detta efter att ha vänt ett 1—2-underläge i andra halvlek.

— Helt okej insats från vår sida, säger Tellus måltjuv Johannes Camilton till Bandyfeber.

Spiken i kistan kom via straffpunkten i 84:e minuten när Elias Engholm gjorde 5—2.

— Det stora plusset att ta med måste vara hur vi svarade på våran time out när vi låg under med 1—2 och gjorde fem raka mål. Helt okej genomförd match. Alltid kul med vinst så klart, säger Camilton, som gjorde två av lagets baljor.

Tellus målskyttar: Johannes Camilton 2, Tobias Björklund, Elias Engholm, Aksel Örn Ekblom, Rasmus Hård.
IFK: Albin Rohlén, Erik Ivarsson, Philip Florén, Fredrik Lönn.