Anderstedt: Fredagskvällens elitseriebandy gav de dryga 14 000 personerna underhållning på högsta nivå

, ,

KRÖNIKA Anders Jakobsson, expertkommentatorn i TV-sändningen från Sandviken, slog huvet på spiken i sin slutkommentar: ”Ryktet om bandyns död är betydligt överdrivet”. Om jag var lyrisk över annandagens omgång i elitseriebandyn så vet jag inte vilka superlativer man ska ta till i fortsättningen om matcherna fortsätter så här.

Fredagskvällens elitseriebandy gav de dryga 14 000 personerna, som såg de sex matcherna, underhållning på högsta nivå. På de flesta arenor i alla fall.

Den match de flesta blickarna riktades emot, om publiken i Lidköping och Sandviken ursäktar, får ändå sägas vara stockholmsderbyt mellan Hammarby och AIK på Zinken.

Det började redan innan matchen med en del tjafs mellan supporterskarorna. Matchen fick en senare start, också beroende på publiktillströmningen. 5 849 personer är naturligtvis något som kassören i Hammarby måste gjort kullerbyttor för.
En allvarlig varning måste jag rikta till AIK:s kommande motståndare: Vad ni än gör, ge inte AIK några hörnor!
Då är slaget förlorat.

Mot Hammarby var AIK femtioprocentiga på hörnor (!). Gjorde mål på 5 av 10. AIK behöver i och för sig det nog varnas för. I det här derbyt var laget hetare, bättre, skarpare och tyngre än Hammarby.
Att AIK kommer mer och mer desto längre serien går har jag skrivit tidigare.
I nästa match kommer Sandviken med 13 matcher utan förlust till Bergshamra.
Då får det sannerligen bekännas färg.

Jag gillar när det blir många olika målskyttar. Det vittnar om att bandyn är underhållande för då produceras målen också på många olika sätt.
Den här fredagskvällen gjordes 55 mål och det var 43 olika målskyttar. Fantastiskt!

”Seriefinalen” mellan Villa och Edsbyn blev också den stor underhållning.
Men här var det Edsbyn som med sin effektivitet lite klädde av Villa och visade hur man skall agera mot mästarlaget.

Efter att Villa tog en ganska snabb ledning i början av matchen med 2–0 så blev det bara Edsbyn för hela slanten i målprotokollet. Efter 2–1 i paus gjorde ”Byn” fyra raka mål i andra halvlek och som nu skickade upp laget i serieledning med en poäng.
Den här toppstriden blir stenhård hela vägen.

Ett riktigt klassikermöte var Sandviken-Västerås. Hemmalaget tog initiativet direkt och hade 3–0 efter ungefär 25 minuter. I andra halvleken gjorde VSK matchen jämnare, men Sandvikens effektivitet avgjorde och det svartvita laget ståtar nu med 13 matcher utan förlust.
Det är väldigt imponerande.

Broberg-Sirius blev fredagskvällens mest svängiga match ändå. 0–3 redan efter 11 minuter blev 2–4 innan pausvilan. I andra halvlek gick Broberg upp till 4–4 på tio minuter och ryckte ifrån till 6–4, men Sirius gav sig inte. Men det blev ändå hemmaseger med 7–6. Sådana här matcher borde locka publiken i fortsättningen.

De två sista matcherna blev mera förväntade. Motala-Vänersborg blev så jämn som vi trodde och oavgjort var väldigt logiskt.

Ett lag vi väntat skulle kvickna till är Bollnäs. Poängutdelningen under december var otroligt skral. Nu blev det storseger borta mot Åby/Tjureda, men det är ju inte någon värdemätare direkt.
Men jag noterar att Daniel Mossberg fick igång måskyttet med 3 pytsar.
Nåt supportrarna väntat på alldeles för länge.

Det här gör att de tre topplagen nu drar ifrån ytterligare och det är hela åtta poäng ner till fjärde laget som nu blivit Bollnäs.

Tabellen liknar nåt jag inte minns att jag upplevt tidigare. Om topptrion drar ifrån så är det ett otroligt jämnt skikt i större delen av tabellen.
Nio lag inom fyra poäng och alla dessa har chans på slutspelsplats.
Bara Frillesås och Åby/Tjureda är avsågade i botten.
Hur ska detta sluta?

Nu avslutas den sextonde omgången med Frillesås-Vetlanda denna lördag och redan på Trettondagen avgörs den sjuttonde omgången med sju matcher.
Två av dessa som vi ser fram emot med speciellt stor nyfikenhet är Bollnäs-Villa och AIK-Sandviken. Huvva!

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Sicken annandag det blev

, ,

KRÖNIKA Detta får vi uppleva när bandy är som mest publikfriande och har alla möjliga ingredienser. Sicken Annandag det blev!
Dramatik, ett par skrällar, massor av mål, publikfester och de 48 målen spreds på hela 45 olika målskyttar.

Bandyn har nuförtiden svårt att locka de stora åskådarmassorna till arenorna, men om en hyfsad andel av annandagspubliken kommer tillbaka så får publiksnittet sig ett rejält lyft.

Jag som korstittade på flertalet av matcherna på TV tycker det vore konstigt om inte många i publiken blev frälsta av det de såg. Den här omgången hade allt man kan önska sig.
Men vi kan ta matcherna i tur och ordning.

Åby/Tjureda-Vetlanda 1–3

Matchstarten försenades för att supporterbussarna från Vetlanda var aningen sena. Snyggt gjort och ett positivt problem att det var många supportrar som ville se matchen.

Vetlanda tog en förväntad och stabil seger men Åby/Tjureda stretade emot ordentligt ända in i mitten av andra halvlek. Publik 2 000 och fullsatt.

Frillesås-IFK Vänersborg 5–4

Omgångens rejäla skräll. Båda lagen ligger på kvalplats men alla väntar på att Vänersborg ska börja röra sig uppåt i tabellen. Men laget har förtvivlat svårt att vinna. Vänersborg har nu dessutom fått stryk av Frillesås två gånger, både hemma och borta. Men Frillesås spelade en pigg bandy och var välförtjänta av vinsten. Publik: 1 705.

Sandviken-Broberg 7–5

Målrikt och så spännande som det ofta är mellan de här lagen. Matchutvecklingen liknade i mångt och mycket förra mötet uppe i Söderhamn som slutade 6–6. Sandviken dominerade matchbilden men i sista ordinarie matchminuten gick Broberg upp till 6–5 innan hemmalaget kunde slå in spiken med 7–5 i fjärde övertidsminuten.
Tio olika målskyttar var extra trevligt.

En publiken på 2 559 som verkligen borde komma tillbaka när svartvitt nu har elva matcher utan förlust..

Edsbyn-Bollnäs 5–4

Ett häsingederby som var helt i den stora publikens smak. Lagen gick till ledning målmässigt två gånger vardera innan alla trodde att Edsbyn slog spiken i kistan med 5–3 och bara sex minuter kvar.

Men Bollnäs gav sig inte och stred till sista minuten och gjorde också 5–4 på övertid men hemmalaget höll undan. Sådana här matcher unnar man alla att få uppleva litet då och då, rena propagandan för den läckraste vintersporten. Publik: 4 109.

IFK Motala-Västerås 2–4

Motala är svårspelat hemma och var också i ledningen två gånger innan VSK kunde gå ifrån innan paus. Efter en målrik första halvlek så blev vi mäkta förvånade över att andra halvleken blev mållös. VSK har precis som de flesta trott nu börjat röra sig upp mot lagets mera normala tabellplaceringar, det vill säga upp mot slutspelsplatserna. Publik: 2 134.

Hammarby-Sirius 5–3

Äntligen kom publiken till ”Zinken”. Det har varit skralt med publikstödet för Hammarby hittills, med tiondeplatsen i tabellen lockar man inga horder av stockholmare.
Det krävdes annandagsbandy för att de skulle lockas.
Jätteroligt!

För även bortalagen älskar ju att spela på Södermalm när det är liv i luckan. Hammarby släckte matchen redan efter 22 minuter när man hade 4–0 mot ett stabbigt Sirius. Trodde alla. Men Sirius är ett lag som aldrig ger sig.

Fick 4–1 innan paus och hade riktig medvind i andra och gick upp till 4–3 innan Bajen slog in spiken i sista ordinarie spelminuten.
Publik: 6 498 (!)

Det här var kanske den marknadsföring som Hammarby behövde för att publiksiffrorna skall bli litet mera normala i fortsättningen.

Villa-AIK 3–3

AIK gör en synnerligen stark insats och tar poäng av mästarna. En första halvlek där Villa inte riktigt stod att känna igen som det stabila hemmalag vi vant oss vid. AIK spelar frejdigt utan respekt. Men sammantaget var det en ganska dålig match med hafsigt spel åt båda håll. Inte ens Villa fick någon riktig ordning på sitt spel och det är synnerligen ovanligt i hemmahallen. Publik: 4 271.

Tre lag har nu gått loss i toppen, Villa, Edsbyn och Sandviken. Det skiljer sex poäng från tredjeplacerade Sandviken till fjärdeplacerade Motala. Men mittenskiktet i tabellen är desto jämnare. Det skiljer bara två poäng mellan Motala på fjärde platsen och Broberg på tionde. Det blir nog strid på kniven under resterande seriespel.

Tabellen kommer, precis som tippat innan, att bli kanonhård och förutsättningslös.

Tror förresten att man nästan kan sluta använda begreppet skrällar. Den här elitserievintern kommer lagen att slå varandra om vartannat, oavsett om de är favoritlag eller förlusttippade.
23 276 personer bevistade de sju matcherna, ett snitt på 3 325 personer.

Tänk om det kunde fortsätta så.
Redan på lördag är det ny full omgång med ett flertal spännande matcher och med ett nytt hälsingederby, Bollnäs-Broberg den här gången.

Kjell Anderstedt

Wikström: Annandagsbandyn — denna svensk bandys heliga graal

, ,

KRÖNIKA Julen kryper inpå.
Snart står den för dörren och vi tar oss inte ut.
Eller in.
Julklappar ska köpas.
Skinkan ska griljeras.
Julgranen barrar.
Ögon som tindrar.
Räven raskar över isen.
Och bandy ska spelas på isar runt om i landet.

Annandagsbandyn.
Denna svensk bandys heliga graal.
Vår högtidsdag på året.
Det hör till julen lika väl som tomte, gran och Janssons frestelse.
Och visst tusan är det häftigt med fulla läktare och heta matcher mot de onda från grannbyn.

Man kan förlora vilken match som helst under säsongen men INTE denna.
Inte under några omständigheter.
Blir tungt att möta en granne med vinnande färg på halsduken nästa gång du besöker närmsta köpcentra.

Jag som kalixsupporter är inte så van med annandagsderbyn.
Å andra sidan tycker jag det inte spelar någon större teater vilka man möter denna dag.
Huvudsaken är att jag får se bandy.
En annandag utan bandy är ingen riktig annandag.
Bara en helt vanlig annandag.
En annan dag.

Jag har sett annandagsderbyn mot såväl Sirius, Villa, Hammarby som Vetlanda.
Vetlanda.
131 mil bort.
131 mil hem.
Var går gränsen för vad man kallar lokalderby?
I år kommer IK Tellus upp till min plats.
Ett fint lag med skägg.
Från Stockholm.
Närmare än Vetlanda.

När inlandsisen höll oss i stadigt grepp mötte vi Karlsborg.
Ofta gick jag hem i moll.
Och dagen efter gick jag bakom maskinerna i pappersbruket.
Bakom PM2 hör ingen dig skrika.

Vad bjuder då denna bandyns högtidsdag på i övrigt?
Vad får vi julmatsfyllda bandyvänner ta del av för läckerheter?
Det fanns en gång en man i min bygd som blev tidningarnas favorit inför sommar och vinter då han spådde framtidens väder i abborrens fenor och inälvor.

Nu har jag inte tillgång till någon fisk och sätta mig ute på ”Svartsjön” i vår skärgård och pimpla är inte min grej så jag siar om annandagen lite på chans.
Skjuter från höften.
Med bindel för ögonen.

I Haparanda.
Division 1 Öfvre Norrland.
Serieledande Haparanda SKT tar emot Karlsborg BK.
I klassiska HSKT-färgerna gult och blått står hemmalaget som favoriter.
Vi minns HSKT på gamla griskalla Gränsvallen.
Alltid kallare än i din värsta mardröm.
Även på sommaren.
Nu står där sedan länge, länge hyreshus.
Jag brukar undra om hyresgästerna där fryser.
Resultatet blir 5–3.

I paradvåningen.
Elitserien.
Bubbel och snittar.
Frack och långklänning.

I Småland.
I en ny och fin hall med träsarg runt isen.
Åby/Tjureda tar emot Vetlanda.
Ett Åby som har det tungt.
Motvind, motsol och punktering på bakdäcket.
Framdäcket sviker även det en smula.

Vetlandas målvakt, David Borvall, har låtit måla en bild på ”Snoddas” på sin mask och därför får hans lag gälla som favoriter.
2–7.

I skogen i Halland.
Sjöaremossen.
Låt det smälta på tungan.
Sjöaremossen.
I tävlingen ”Snyggaste namn på arenan” vinner Frillesås överlägset.
Det doftar bandyromantik runt det namnet.

Dit kommer IFK Vänersborg i sin buss.
Ett IFK som grenslat port efter port i Elitseriens krokiga pist denna vinter.
Tolfte plats efter halva serien hade nog ingen riktigt trott.
Kan de hängande läpparna åka en bit uppåt?
Kan de tappade hakorna återfinnas?
Jag tror det.
Men det kan bli en obehagligt svår nöt att knäcka.
Siffror?
4–6.

I Sandviken.
Tungt möte där.
Många säger att hemmalaget Saik har gått bättre än väntat.
Jag vet inte jag.
Förvisso utan målskytt Edlund och motor Mossberg.

Men det finns ju för bövelen en viss kunskap hos de övriga också.
Målrikt och kryss senast.
Svårtippat.
Får klia mitt gråa en stund.
En jämn match som slutar 5–4.

I Lidköping.
Många var de i Liköping med omnejd som höjde sina ögonbryn då serieschemat lades fram.
Den givna motståndaren är förstås Väners … nähä, inte det.
Det bidde AIK.

Nykomlingen AIK får resa ner till Lisch och ta sig an laget med mästarbältet.
Vår vän från Kalix, Christian Frohm, och hans gulsvarta kamrater får där en knepig uppgift.
Även om de har spottat i nävarna, kavlat upp ärmarna på arbetarskjortan i de senaste matcherna så blir nog detta dem övermäktigt.
Tipset får bli 7–3.

Nere vid Zinkensdamm.
Dock inte en junikväll.
En kväll i jul.
Förväntad folkfest.
Hög stämning, sång och fest.
Bland höghusen på Söder.
Hemmahjältarna Hammarby gästas av IK Sirius.

Ett Sirius som ligger sexa.
Ett Hammarby som ligger tia.
Men poängskillnaden är två.
Nu blir det svårt att sia.
Tänk om jag haft en abborre.
Men ett tips måste fram så…
3–4.

Vid Göta Kanal.
Motala.
Nere vid kaj ligger ”Kung Sverker”.
Uppe på bandyplanen spelar stadens IFK mot Västerås SK.
Vinterns överraskning blåvita IFK Motala.

Jag vill minnas nån som tippade IFK på kvalplats framåt vårkanten.
*Hostar förläget*
Laget ligger just nu på fjärde plats och får, utan tvekan, priset som vinterns glada överraskning.
Hatten av.

Alltid lika kul när ”de lite mindre” klubbarna lyckas.
Denna dag blir det ett kryss.
5–5.

Hett i Hälsingland.
Någongång i början på 2000-talet.
Runt Sävstaås stod dryga åtta tusen (!) hälsingar med olika färger på hjärtan och halsdukar.
Men åtta tusen!
Svårt att ta in.
Där hade jag gärna stått.

I år går den hetaste matchen av dem alla i Edsbyn och eftersom där är väggar och tak som begränsar publiktillströmningen så blir det inte några åtta tusen.
Men dramatiken och det häftiga i detta ligger kvar som en dimma över de tre milen mellan orterna.

På nåt sätt kan jag tycka det här är en av grundpelarna i annandagens skimmer.
Glödhett derby i Hälsingland.
Hoppas att Bollnäs drivrem Per Hellmyrs är fri från sin skakande hjärna och kan delta.
I år vinner Edsbyn.
I proppfull bandykyrka.
6–3.

En våning nedanför.
Allsvenskan.
Arbetarserien.
På en is i Kalix.
Kanske inte lika proppfullt på Fomab Arena i Kalix som i Edsbyns hemmahall.
Publikrekordet på fyratusen femhundra lär stå kvar.

Kan bara hoppas att folket lämnar julbordet för att ta en två timmars rast för att andas frisk luft och betitta fin bandy.
Ska vårt rödvita, skadeskjutna lag ta poäng av ett gulklätt lag från Stockholm som börjar få igång sitt maskineri efter en inledning där inte alla cylindrar varit med?
Svår uppgift.
Men alls icke omöjlig.
Jag tror alltid.
5–4.

Och jag slår ihop mina händer varje kväll fram till dagen är annan och mumlar: må alla rödvita skavanker vara över till dess.

Och utanför mitt fönster har snön äntligen lagt sig.
Det var svårt denna genomvåta höst.
Men nu har vi någon centimeter.
Snö på gran och fur.
Tomten på Båtön tar på vinterskorna.
Tassar tyst omkring i julenatten.

GOD JUL till er alla!
Ta hand om er och era nära och kära.
Och masa er ut på annandagen och titta på en bandymatch.
Det är världens vackraste sport.
Utan tvekan.
Punkt.

Stefan Wikström

Anderstedt: Annandagen gick man och laddade för minst lika mycket som inför julafton

, ,

KRÖNIKA Under min uppväxt hade jag alltid två julaftnar varje år som jag längtade till lika mycket. När en del kompisar hade fått julklapparna och sett Kalle Anka. Då var julen över.
Men vi som levde med bandylaget hade ju en julafton igen.
Annandagen gick man och laddade för minst lika mycket som inför julafton.

Jag säger inte att allt var bättre förr. Men minnena är starka och värmer i hjärtat fortfarande. Mamma Ingeborg lagade söndagsmiddagarna tidigare än vanligt. Ja, på den tiden sa vi middag och inte lunch mitt på dan. Eftersom det nästan alltid var solsken och några minusgrader på Annandagarna på den tiden så blev det standardutrustningen som åkte på.

Varma skor, långkalsingar, tröja, täckjacka åsså den svartvita sjalen och vinterluvan. Även om man som krönikör ser bandylivet ur opartiska ögon så finns det ju en källa nånstans där allt började.

Det har vi bandyälskare med oss allihopa, laget i hjärtat har gett var och en av oss en kärlek som inget resultat eller motgång kan ändra på. Med tiden så breddar man blicken och kan se kvaliteter i alla lag och typer av spelare.

I mitt fall har nog den långa yrkeskarriären i Sveriges Radio gjort mig ”yrkesskadad” vad gäller opartiskhet, det blir på nåt ett sätt att leva — att alltid vidga blicken.
Nåväl, annandagsbandyn i tonåren gav mig ingen opartiskhet, där var det kärlek till laget hela vägen.

Efter att ha blivit fullt utrustad så begav jag mig iväg för att vara på plats en halvtimme innan så att alla intryck hanns inandas innan avslag. För min del var det bara en promenad på 75 meter.

Jag har alltid uppskattat min far för hans placeringsförmåga av hemmet.
Norra IP var mitt hem under vinterhalvåret.
All ledig tillbringade man där, morsan var inte ens orolig när kvällarna blev sena när vi lirade matcher tills ingen såg bollen.
Hon hade den bästa barnpiga man kunde ha.

Det bästa med annandagsmatcherna var att jag redan på förstukvisten hörde rösterna och när jag avverkat halva sträckan med det härliga knarret under fötterna så började glöggdoften kännas i näsan. Mötte kompisarna utanför entrén och sen blev allt en enda lång njutning.

Spelet, snacket, jublet, korven å glöggen i paus och sen görandet i andra halvlek. Annandagen var inte som andra dagar.

Gick matchen borta på Annandagen, ja, det hände såklart lika ofta som dom spelade hemma. Då fixade morsan lussekatter å kaffe innan man satte på transistorn prick 14.00 så att man efter nyheterna fick njuta av radiosportens fantastiska signatur.

Har aldrig funnits en bättre signatur, varken förr eller senare. Alla matcherna gick samtidigt på den klassiska tiden 13.15 och radiosportens bandysportextra började när det var paus i alla matcher.

Att få vara med på alla arenor i ett händelserikt tempo var alltid en upplevelse. För att inte tala om de skräckfyllda minuterna under 15-Ekot när matcherna var inne i slutfasen och man riskerade att missa nåt.

Annandagsmatcherna var på nåt sätt alltid derbymatcher och började alltid 13.15. På den tiden skulle inget ha kunnat ändra på det. Det var heligt. Bempa, Dallas, Knatten, Dala, Boive… ja till och med Snoddas hann jag se i väldigt unga år.

Går vi tillbaka i annandagshistorien så spelade Rödtomtarna och Blåtomtarna ett antal klassiska annandagsderbyn redan på 30-talet. Rödtomtarna var Karlstad-Göta och Blåtomtarna var Slottsbron.
6 687 åskådare som bäst!

Annandag Jul användes annars länge som genrepsdag för lagen i högsta serien. Sen var det seriepremiär först på Nyårsdagen eller Trettondagen.
Svenska Kyrkan såg inte med blida ögon att man ägnade sig åt något så syndigt som bandy på Annandag Jul och var emot spektaklet.

Från 1957 blev dock Annandag Jul premiärdag för den allsvenska bandyn, samtidigt som serien utökades till tio lag i båda grupperna, norra och södra. Men från 1963 så gjordes spelprogrammet om att börja i december, men redan från 1966 premiärspelade man redan i november.

Annandagsbandyn har alltid dragit stora publikskaror. Annandagsbandyn och SM-finalerna är klassiker som övriga idrottssverige sett på med avundsjuka.
De allra flesta omgångar på Annandagen har lockat mellan 25 000 och 30 000 åskådare. Som mest var det julen 2001 då hela 30 800 tittade på de 8 matcherna, ett snitt på 3 850 per match!

Största enskilda publiksiffra uppnåddes redan 1957 då 9 519 personer såg Västerås SK-Örebro SK.

Vad ska vi då tro om årets Annandagsbandy? Nu spelas matcherna tyvärr på olika tider utspridda över dagen. Det är trist. Inte undra på att Radiosporten bara speglar tre matcher som ligger på bästa sändningstid: SAIK-Broberg, Edsbyn-Bollnäs och Motala-VSK, sen dominerar hockeyn etern, förstås.

En idé till nästa år kunde vara att lägga alla matcherna samtidigt, naturligtvis klockan 13.15 och ta ett snack med Radiosporten för en nysatsning med Bandysportextra.
Chefen där är Siriussupporter, så det borde inte vara omöjligt.

Årets omgång då?
13.15 Åby/Tjureda-Vetlanda — här blir det en klar bortaseger. Inget annat att vänta.
14.00 Frillesås-Vänersborg — det lär inte bli annat än tvåa här heller, men en liten varning.
14.00 Sandvikens AIK-Broberg — annandagsklassiker! Hemmafavör, men passopp!
15.00 Edsbyn-Bollnäs — Annandagsderbynas annandagsderby! Hemmatips, men…
15.00 IFK Motala-Västerås SK — helt öppet!
15.00 Hammarby-Sirius — hemmatips, men Sirius sexa och Hammarby tia i tabellen.
19.00 Villa Lidköping-AIK — kan inte bli annat än etta.

Och skulle du inte ha möjlighet att uppleva ett elitseriederby så finns det en hel omgång i Bandyallsvenskan att välja på också.

Kjell Anderstedt

Bladh: Magnus Muhrén blir en injektion för AIK

, ,

KRÖNIKA Det slog ned som en bomb i bandy-Sverige på tisdagen.
I alla fall för mig.
Ingen mindre än Magnus Muhrén, en av tidernas bästa bandyspelare, är klar som assisterande tränare i AIK Bandy.
Det är bara gratulera klubben — han kan ta stockholmsklubben till nya höjder.

Det är inte per automatik som före detta storspelare — oavsett sport — gör succé i en tränarstab.
Verkligen inte.
Men här finns det förutsättningar för det.

AIK får in ytterligare en vinnarskalle förutom spelande tränaren Andreas Bergwall.
Få har en aura bara med sin närvaro inom bandyn som just Magnus Muhrén.
Han kommer bli en injektion för elitserienykomlingen.

SAIK-legendaren har redan visat att han har goda ledaregenskaper även utanför isen. Inför säsongen 2015/16 blev han players manager i Villa och var kvar i två år.

Tillsammans med Johan Sixtensson, som alltjämt är kvar som tränare i Villa, kom en riktig vinnare in i en guldsuktande förening där han även hoppade in som spelare (!) när laget hade skadebekymmer.
De båda hade ett fint samarbete och spelarna höjde sig.
Det arbete han utförde i Villa lever kvar och har utvecklats ytterligare.

I Muhrén fick Villaspelarna en stor röst utifrån som vet hur man vinner.
Hur Villa skulle ta det där sista steget.

Till slut kom också första SM-guldet för Villa i fjol och en del av den äran ska tillfalla Muhrén.
Inget snack om saken.

Jag har inte hört ett enda negativt ord om Muhrén efter hans tid i Villa.
Och varför skulle det vara något sådant?
Det vore bara befängt.
Alla de Villasupportrar jag varit i kontakt med i dagarna hade velat ha honom kvar.

Efter sejouren i Villa tog han Sandviken hela vägen till SM-finalen i mars 2018.
Där blev det förlust och sedan dess blev han dessvärre ”Murren” sjukskriven för utbrändhet och depression.

Men nu är han äntligen tillbaka i offentlighetens ljus inom bandyn.
Där han hör hemma.
Och det blir i AIK.

Ska bli oerhört intressant att se vad spelande tränaren Andreas Bergwall, Anders Östling och Muhrén kan ”koka ihop” på sikt med klubben.
Det har varit upp och ner för AIK i elitserien denna säsong där det blivit fler förluster än vinster.
Efter halva serien ligger laget på elfte plats.
Spelat har stundtals hackat betänkligt.

Det var kanske inte oväntat då man värvat ihop i stort sett ett helt lag med flertalet stjärnryssar, finnar och svenskar för att etablera sig i elitserien.

Spelare med fina individuella kvaliteter men där spelet inte stämt till hundra procent hittills.
Taktiskt sett finns det att jobba på.
Men det tar tid att få ihop ett vinnande koncept på isen med konkreta riktlinjer.

Blir ”Murren” kvar i 2-3 år så tror jag AIK kan lyfta rejält.
Jag hoppas han blir det och att hans kropp och själ får ro nu.
För vi vill se Magnus Muhrén i offentlighetens ljus inom bandyn.
En stor profil som också kan ge rubriker och det är något bandyn behöver mer än någonsin.

Mattias Bladh

Anderstedt: Kan jag dra några slutsatser av nuvarande elitserietabell? Ja, ett är säkert…

, ,

KRÖNIKA Halvtidsvila i Elitserien. Tänk ändå vad fort det gått. 13 av 26 omgångar avverkade. Ikväll kan jag tänka mig att det är lite festläge bland elitseriespelarna.

Förmodligen den enda helgen som de kan unna sig nöje tillsammans efter att ha tagit sig igenom första halvan av grundserien och samtidigt ha två hela veckor till nästa match.

Slutomgången innan julvilan var skrällfri och bjöd inte på annat än ganska förväntade eller åtminstone logiska resultat, bortsett då från Edsbyns fullständiga utskåpning av Vänersborg men lika mycket Vänersborgs totala genomklappning.

Därför tänkte jag lyfta blicken en aning. Vad har överraskat oss så här långt och hur ser läget ut om man jämför hur elitserien utvecklade sig under förra säsongen och vad vi kan dra för slutsatser av det.

Under förra säsongen hände inte mycket alls från jultabellen till sluttabellen i mars. Lagen bytte bara lite platser inom ungefär samma del av tabellen.

De sex lag som intog direktplatserna till slutspelet var 1 Västerås, 2 Villa, 3 Sandviken, 4 Bollnäs, 5 Edsbyn och 6 Hammarby.

Det enda som hände under andra halvan av serien var bara att Västerås och Villa bytte plats i toppen och Edsbyn och Bollnäs skiftade plats 4 och 5.
På samma sätt var det i mellanskiktet på platserna som fick kvala till kvartsfinalerna. Vänersborg sjua, Broberg åtta, Motala nia och Vetlanda tia efter 14 omgångar som var spelade till jul.

I sluttabellen bytte sen bara Vetlanda och Broberg plats. I bottenskiktet var lagen placerade vid juluppehållet exakt på samma sätt som när elitserien avslutades; 11 Sirius, 12 Falun, 13 Frillesås och 14 Tellus.

Kan jag dra några slutsatser av det när man ser nuvarande elitserietabell inför julvilan?
Ja, ett är då säkert.
Elitserien kommer inte att vara lika oförändrad. Det är jag extremt övertygad om.

Ett eller kanske två av de sex lag som just nu abonnerar på direktplatserna till slutspelet kommer att falla bort. Västerås och Hammarby har haft en ganska skral första halva av serien, men åtminstone VSK kommer att peta ner något lag i den ledande sextetten.

Sirius är nog det mest hotade laget av dessa sex, om Bollnäs får mer ordning på grejerna än vad fallet är just nu annars hänger dom löst också.
Annars är Motala och Sirius de två lag som förbättrat tabellpositionerna mest sedan i fjol.

Sirius slutade elva och ligger nu på sjätte plats och Motala som slutade nia är nu fyra i tabellen. Sirius, Motala, Vetlanda och Sandviken är de fyra lag som imponerat mest utifrån förväntningarna i höstas.

Sirius och Motala är starkast på de egna utearenorna. Vetlanda har åderlåtits på storspelare de senaste säsongerna, men får alltid till lagskapandet ändå. Patrik Johansson har en fingertoppskänslig förmåga att forma lag, oavsett spelarförändringar.

Sandviken släppte storspelarna Mossberg och Edlund som en besparingsåtgärd i den ekonomiska saneringen och hela bygden oroades. Men när Berlin och Säfström visade ansvar och lojalitet och stannade i klubben så vändes oro till nytt hopp. Och nu går man till julfirande med 10 raka matcher utan förlust!

Villa motsvarar förväntningarna vad gäller tabellplaceringen. Men ett flertal lag har haft mästarna i gungning. Mästarna behöver ordinarie lag för att ha ordning på grejerna.

Drabbas laget av nya skador framöver så kan oron växa, ja inte för att missa den givna slutspelsplatsen förstås, men kanske oron för att missa seriesegern.
Men med ordinarie lag kan det aldrig bli något annat än serieseger. Förmodligen med Edsbyn som förste utmanare.

I botten då? Förra säsongen låg bottenlagen alltså kvar på samma platser i sluttabellen som de hade under juluppehållet. Det bör vara en varning till AIK, Vänersborg, Frillesås och Åby/Tjureda som i nuläget utgör detta hotfulla bottenskikt.

Brobergs Martin Söderberg ligger i skyttetoppen med 21 mål och han följs av Christian Mickelsson, Bollnäs, på 19 och Oscar Wikblad, Edsbyn, med 18.
Relativt nya namn som ersatt de senaste årens skyttekungar.

Apropå skyttekungar så är det intressant att snegla lite på ryska Superleague nu efter Micke Carlssons landslagsuttagning. I ryska ligan har man hunnit med 11 omgångar och toppen är stenhård mellan SKA Neftyanik och Jenisej. Båda lagen har 31 poäng, vilket är sex mer än Dynamo Moskva.

I skytteligan har Erik Pettersson och Christoffer Edlund satt sig i rejäl respekt hos ryssarna inför VM i Irkutsk. Erik i Neftyanik toppar skytteligan på 28 mål före Christoffer på 25 i Jenisej.
Ha nu en riktigt God Jul så ser vi fram emot vår klassiker, Annandagsbandyn!

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Två matcher som svängde som vi alla som älskar dramatik verkligen njuter av

, ,

KRÖNIKA Martin Söderberg och Daniel Berlin — fredagskvällens stora lirare! Martin med osannolika 5 (!) mål i segermatchen mot Bollnäs och Daniel med ett hattrick som sånär gav Sandviken två inte direkt tippade poäng mot mästarna Villa.

Frågan är om inte denna fredagskväll, trots endast två matcher på Elitserieprogrammet, är säsongens allra mest spännande hittills.

Två matcher som svängde som vi alla som älskar dramatik verkligen njuter av. Och för spänningen i serien så var det särskilt kul att de två lag som nog inte var segertippade som bjöd på den allra bästa bandyn.

Broberg svarade för en helt sanslös vändning i hemmahallen. Från underläge med 0–3 och en total målmässig dominans av Bollnäs efter 40 minuter så hinner Broberg kvittera innan paus.

Och med Martin Söderbergs glänsande andra halvlek så gick Broberg ifrån till en stor seger med 8–4 mot ett Bollnäs som kroknade fullständigt.

Avsaknaden av skadade Per Hellmyrs märktes naturligtvis, men lite mera hade vi hoppats av bollnäslaget.
Men vi lyfter på vinterluvan för Broberg.

Å nu får Broberg ta stafettpinnen efter Sandviken att utmana Villa i nästa match på onsdag.

Matchen i Göransson Arena började på ett känt manér. Sandviken tog hand om spelet direkt och stod upp mycket bra mot Villa, men effektiviteten stod mästarlaget för. 2–0-ledning för Villa som tycktes stå sig inför pausvilan innan hemmakapten Berlin klippte in matchens första hörnmål.

I andra halvlek dominerade Sandviken spelmässigt och Villa stod inte alls att känna igen, dels för att hemmalaget spelade väldigt bra men också på grund av att Villa inte alls kom upp i förväntad nivå.

Daniel Berlins tre mål var sånär att avgöra matchen, men Villas effektivitet framför mål gav en poäng, den poäng som Villa ikväll får vara väldigt tacksamt för.

Innan matchen hade nog spelarna i Sandviken varit nöjda med en poäng mot serieledarna, men efter matchen var det nog Villaspelarna som var mest tacksamma för poängen.

Det som är speciellt kul med fredagskvällens matcher är såklart att serien lever och många svängiga matcher är att vänta.
Och när inte ens Villa är oslagbart blir serien ännu mera intressant.

Det kanske inte lidköpingsborna gillar att läsa, men för Elitseriens dragkraft så är det nog så som många känner efter nästan elva omgångar.

Sandviken och Broberg får vara exempel på det den här kvällen. Broberg slår hälsingekollegan Bollnäs och Sandviken gör sig obesegrat i åtta raka matcher.

Elitserien i vinter blir den mest intressanta på flera år, det har jag skrivit tidigare i vinter, och för en luttrad krönikör känns det kul att det bekräftas.

Det spelades ju matcher redan i början av veckan. Många resultat som kändes säkra på förhand. Noterar gör jag ändå att Västerås SK piggnade till, dessutom borta mot Bollnäs.
Det var nog en tung suck av lättnad för de grönvita fansen och kanske kan lyftet från bottenträsket påbörjas nu.

Men fredagen gav ändå mycket smolk i bägaren när Johan Löfstedt tydligt i TV-sändningen berättade att det inte blir något landslagsspel i vinter.
Han prioriterar andra delar av livet, respekt för det.

Kanske blir det forever, men åtminstone definitivt för den här säsongen.
VM-turneringen i ryska Irkutsk i vår blir en stor lirare fattigare. Synd!

Å efter en fredag fylld av dramatik så riktar vi blickarna mot stockholmsderbyt AIK-Hammarby på Östermalms IP.

Å här har ju Hammarby revansch att utkräva efter 6–0-utskåpningen som AIK stod för i World Cup-derbyt. Bandyupplevelsen lever vidare!

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Nu svänger det rejält om elitserien

, ,

KRÖNIKA En rejäl skräll, en ordentlig skalp på ett topplag, en duktig upphämtning, ett par givna segrar och ett orosmoln. Det är några underrubriker för fredagskrönikan. Nu svänger det rejält om Elitserien. När man tittar på tabellen så är det bäst att kolla noga.

Vi bevittnar en ögonblicksbild. Den här tabellen kommer att ändra sig en massa gånger i vinter. Det är ju så himla kul att både imponeras av de stora och segertippade lagens spelkvaliteter, men också roas när dom ibland blir knäppta på näsan.

Vinterluvan lyfter jag ikväll förstås för skrällen i Vänersborg! Inte för att Frillesås vann i första hand. Utan för att de gör det mot ett synnerligen hemmastarkt lag hemma i deras egen bandyborg. Otroligt starkt. Det är insatser som dessa som gör att man inser att inget lag går säkert igenom serien. Och det är just sådana här matcher som gör att Elitserien kanske går mot sin roligaste säsong på mycket länge.

Den andra skalpen ikväll stod Bollnäs för. Vi visste att hälsingederbyt skulle bli kvällens hetaste match. Edsbyn har gått som tåget och var förstås favoriter. Men favoritskap är inget man har så mycket användning av inför ett klassiskt hälsingederby. Det har historien visat många gånger.

Tidigt i höstas skrev jag att jag trodde hälsingederbyna nu blir hetare än på väldigt länge. Jag har ännu inte haft anledning att ångra det tipset. Dessutom återstår ett antal derbyn i hälsingeskogarna mellan Bollnäs, Broberg och Edsbyn. Kapten Andreas Westh, åldermannen i Bollnäs, pigg som vanligt, visade vägen genom att sätta både den viktiga kvitteringen till 1-1 och även 2-1 för Bollnäs. På assist från en annan legendar båda gångerna, Per Hellmyrs.

Jag är övertygad om att de 2 255 på läktarna kommer tillbaka. Nästa bandyafton att njuta av i Hälsingland är redan på fredag med Broberg-Bollnäs för att inte tala om annandagsderbyt Edsbyn-Bollnäs.

Apropå Broberg. Laget såg under stora delar av matchen mot Sandviken ut som segrare. I
2-målsledning fyra gånger i matchen, 2-0, 3-1, 5-3 och 6-4. Den sista tvåmålsledningen med bara tiotalet minuter kvar av matchen. Men Sandviken gav sig inte. Lika imponerad som jag var av Brobergs optimistiska anfallsspel och målproduktion så imponerades jag av SAIK:s ständiga upphämtningar av dessa underlägen.

Laget gav aldrig upp och mycket välförtjänt fick Mäster Berlin sätta 6-6-målet i 90:e minuten. I avsaknad av Christoffer Edlund och Daniel Mossberg har något annat vuxit fram i laget. En kämpaglöd som kan bära ganska långt även i vinter.

Jag har varnat för Sirius hemma på Studenternas tidigare. Nu fick Hammarby uppleva det krigande uppsalalaget på dess hemmaarena. Den arena som så många lag vill till åtminstone en gång den här säsongen, finalhelgen i mars. Men innan dess så tror jag Sirius kommer att plocka poäng här och där av storlagen på Studan.

Hammarby var i ledning två gånger och såg i slutet ut att kunna plocka båda poängen. Men unge Samuel Heeger tog sista chansen i matchen när han klippte in en hörna endast 40 sekunder före slutsignalen.

Det är klart att jag också måste berömma de två lag som gjorde precis vad som förväntades. Villa tog en storseger borta mot AIK, helt enligt planerna förstås. Men det var kanske bra för Villa att ha AIK borta så här tidigt på säsongen. Segermarginalen blir nog inte lika stor på Bergshamra för de lag som möter AIK där senare i vinter.

Jag tror solnalaget kommer att spela ihop sig med tiden, för det är mycket som skall hamna i synk för tränare Bergwall. Äldre och yngre spelare, ryssar, svenskar och finnar i en salig men spännande blandning. Och med två spjutspetsar längst fram, när Patrik Nilsson förhoppningsvis är tillbaka, då blir AIK ganska vasst.

Vetlanda är också starkt i vinter. Åby/Tjureda hade inget att hämta i kvällens match. 7-0 kanske man får räkna med i baken, även om det aldrig är roligt att bli mållöst. Vetlanda är också synnerligen starkt hemma. Ikväll hade hemmalagets Pontus Nordström det torraste krutet och gjorde tre av de sju målen.

I veckans tidigare matcher fanns inga stora skrällar. Men en match som skilde sig var Motalas skalp på bortaplan mot Västerås SK. Motala är starkt hemma, men kan också överraska borta. Jag är säker på att det spridit sig ett orosmoln över många grönvita fans nu. Det är inte som vanligt med VSK.

Att se mesta mästarna i bottenskiktet är vi verkligen inte vana med. Men det är också det jag menar med att vi i år ska se tabellen som en ögonblicksbild. Jag är inte ett dugg orolig. Med så många kompetenta vinnarskallar och en lysande tränare i Micke Carlsson så handlar det bara om när man får ordning på grejerna, inte om.

Ta gärna en skärmdump på tabellen, det är nog enda gången som vi ser VSK i en tabell som fansen bara vill vända upp och ner på. Lugn, bara lugn säger jag. Jag litar på att grönvitt kommer att befinna sig en bra bit från bottenskiktet efter jul.

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Fredagskvällen hade både starka och förväntade insatser

, ,

KRÖNIKA Den här fredagskvällen hade båda starka insatser av lag som inte visat så mycket styrka hittills i Elitserien och samtidigt förväntade insatser av lag som tillhör seriens toppskikt.

Broberg gör en imponerande insats mot det lag som varit seriens största glädjeämne hittills, nämligen Vetlanda. I den här matchen i hemmaborgen i Söderhamn ger Broberg egentligen inte Vetlanda någon möjlighet till att fortsätta imponera.

Broberg tar initiativet direkt och har 2-0 paus och i andra halvlek kan hälsingarna fortsätta dominera och ta en betryggande seger med 5-2. Kul när det svänger fram och tillbaka från omgång till omgång, som den här matchen också blir ett exempel på.

Fredagskvällens andra utropstecken måste vi sätta för Frillesås på Sävstaås i Bollnäs. Jag är övertygad att Frillesås kommer att oroa flera lag i vinter. Bollnässegern satt verkligen väldigt långt inne. Frillesås chockade i första halvlek och hade 2-0 innan Bollnäs målproduktion kom igång. 2-2 i paus och i andra halvlek var det ytterst nära att det här hade slutat med säsongens största skräll hittills.

Men Christoffer Fagerström frälste de orangeblå fansen en kvart in i andra halvlek med det som skulle visa sig bli segermålet. Mycket bra jobbat av nederlagstippade Frillesås!

Att Motala är ett starkt hemmalag visste vi och det fick Hammarby också uppleva. 2-0 tidigt i första halvlek blev 3-3 i paus. Kasperi Hirvonen blev Motalas räddare den här kvällen när han kvitterade i slutminuterna till 4-4 efter att Jonas Söder tidigare i andra halvlek gett Hammarby ledningen.

Jag är helt övertygad att flera lag kommer att gå på pumpen i Motala. Sandviken som nollades tidigare vet det redan och Hammarby vet nu också att man inte bara hämtar hem poäng hur lätt som helst i Motala.

Serieledarna Edsbyn gav inte AIK skuggan av en chans på Bergshamra i Stockholm. En del trodde det var skrälläge när edsbymotorn Hans Andersson var skadad, men icke. Det var så långt ifrån skräll man kan komma. Edsbyn är ett mycket bra lag och det kan bli en riktig kamp om guldet i vår. Men det är långt dit och mycket kan hända. Men Byn imponerar så här långt.

I Västerås dukades det upp för ett riktigt klassikermöte. Två av landets historiskt bästa klubbar ställdes mot varandra. Och det blev en ganska konstig match. Sandviken dominerade spelmässigt stora delar av matchen, men Västerås var i ledningen både med 1-0 och 2-1 trots att laget slarvade bort mängder av passningar. Men Sandviken har förtvivlat svårt att göra hörnmål.

Här skaffade man sig 10 hörnor, men icke. Denna kväll blev det inte ens mål på straff. Den vanligen idiotsäkre Jesper Hvornum slog en svag straff i magen på Henrik Kjellsson som inte ens behövde anstränga sig för att rädda. 2-2 får nog båda lagen vara nöjd med, men kanske Sandviken känner sig mest nöjd med en pinne på bortaplan.

Till sist måste jag uppmärksamma efterspelet till tidtagarskandalen i Västerås för en vecka sen (se tidigare krönika). Ansvariga i Bandyförbundet har vridit sig i en veckas lidande utan att komma på något rimligt beslut. Klart är ju ändå att ett grovt fel gjordes, det är alla överens om.

Men det verkar inte bli någon bestraffning eller få direkt allvarliga konsekvenser. Finns inga signaler på det i alla fall. Nu kan vi bara hoppas på att klavertrampet i Västerås leder till kloka slutsatser för fortsättningen hos alla ansvariga.

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Regler måste följas ─ vart är vi annars på väg?

, ,

KRÖNIKA Fredagskvällens och lördagseftermiddagens elitseriebandy bjöd på några riktiga ytterligheter för oss som älskar den här sporten. Vattenbandy i Motala, sekretariatskandal i Västerås och bandynjutning av Vetlanda BK.

Jag tar det positiva först. Vetlanda är Elitseriens utropstecken så här långt. Förlust i premiären borta mot Villa med 6-2. Sen idel segrar: Motala hemma 3-2, AIK borta 3-2, Västerås hemma 6-5 och nu alltså vinst mot Bollnäs borta med 3-2. Och som man segrar på Sävstaås i Bollnäs!

En frejdig, snabb och offensiv bandy som jag tror en hel del i hälsingepubliken också njöt av. Jag gjorde det i alla fall till fullo och imponerades av det gula smålandslaget. Först 0-1 och 0-2 inom 4 minuter i första halvlek av ynglingarna Emil och Pontus Nordström och sen Emil Fedorov med 0-3 innan bollnäspubliken ens doftat på halvtidsglöggen. Man blir verkligen glad när man ser sån bandy.

De två negativa händelserna då. Ja, den ena är inget att göra någonting åt alls. Ösregn över isstadion i Motala på lördagen och ett rent lotteri om hemmalaget skulle kunna skrälla mot en av seriefavoriterna eller om hälsingarna skulle plaska bäst.

Och gästerna gjorde det bäst, men i övrigt kan vi lämna den här vattenkampen och hoppas att det var den enda för säsongen. Hyllas bör ändå de 497 entusiasterna som betalade entré.

Skandalen skedde i mötet mellan VSK och Hammarby. Matchsekretariatet släppte in utvisade hemmaspelaren Joel Engström flera minuter för tidigt när han skulle suttit utvisad 10 minuter. Och dessutom reagerade ingen som borde ha reagerat på detta uppenbara. Inte fjärdedomaren, inte domarna på isen och tyvärr inte heller TV-kommentatorerna.

Till råga på allt fick VSK göra mål och gå upp i 3–0-ledning när Hammarby skulle varit två man mer. Nu är det lätt att fnysa lite och säga ”jaja, men det blev ju ändå 6–0 till VSK, vad tjafsar ni om?”.

Men regler måste följas, vart är vi annars på väg? Nu är det dock så fint ordnat i denna TV-ålder att allt är kontrollerbart i efterhand. Lika mycket som tävlingsjuryer tar TV-bilderna till hjälp när det skall bedömas avstängningar (senast i World Cup), så blir alla fel enkla att kolla när elitseriematcherna TV-sänds och arkiveras. Hammarby har lämnat in protest och kräver att matchen skall spelas om.

Efter att själv ha tittat på bilderna, matchklockan och sekretariatets protokoll idag så kan jag bara konstatera att ett grovt fel gjordes. 3-0-målet gjordes när Hammarby skulle varit två man mer.

Vad ska beslutet efter protesten bli då? När jag funderar på vad ett beslut kan bli, så ser jag inte att Bandyförbundet kan besluta något annat än att matchens spelas om. Hur ska man annars göra? Hoppas nu att resten av vintern blir fri från ledsamheter av det här slaget.

I övrigt då? Som tippat så fick Frillesås sota för att Bollnäs klappade dit Villa i förra matchen. Villa vann nu enkelt borta.
AIK kämpade till sig en poäng hemma mot Vänersborg under sista halvtimmen.
Starkt.

Och Sandviken tog två viktiga bortapoäng mot Sirius idag med en klar seger.
Starkt även det mot Sirius som är mycket bra just hemma på Studenternas.

Kjell Anderstedt

* EN SÖNDAGSKOMPLETTERING TILL LÖRDAGSKRÖNIKAN

Sedan igår, då min ovanstående krönika skrevs, har ett par saker framkommit. Dels har Christer Persson i Bandyförbundets tävlingskommitté uttalat sig i media att det inte är troligt att man beslutar om omspel i matchen Västerås-Hammarby och dels har jag själv klockat när saker och ting hände i matchen i fredags, utan att lita till den ofta osäkra tiden på matchklockan i arenan eller TV-sändningens matchtid, som dessutom startades först efter en hel minuts spel i andra halvlek!

Vad var det egentligen som hände och när?
Joel Engström fick 10 minuters utvisning i slutet av första halvlek och han satt av de första 40 sekunderna innan pausvilan. VSK ledde med 1-0. Han skulle således vara åter i spel i andra halvlek efter 54.20.

En minut in på andra halvlek gör VSK 2-0 när Engström sitter utvisad. Han släpps sedan in på isen igen redan efter 51.48, alltså 2 minuter och 32 sekunder för tidigt. Detta sker samtidigt som lagkamraten Stefan Edberg får en 10 minuters utvisning.

Efter 53.58 gör VSK 3-0 efter att laget under 2 minuter och 10 sekunder varit en man för mycket på isen eftersom Engström felaktigt var med i spelet. Målet bokförs av sekretariatet 54.45 eftersom alla händelser bekräftas först när spelet blåses igång igen.  

Varför påkallar inte matchsekretariatet domarnas uppmärksamhet när de släppt in Engström mer än två och en halv minut för tidigt? Det finns ju till exempel en fjärdedomare vid sidan av isen att kontakta för sådant. Hade det gjorts hade allt kunna rättats till direkt.

Det ska också sägas att det här fallet är unikt. De som jobbar i sekretariaten är ofta väldigt rutinerade och kunniga och har ett bra samarbete med domarna. Därför rättas misstag som begås oftast till så fort som möjligt och framför allt under pågående match. Men här gick det väldigt fel.

Till sist, vad kan beslutet protesten bli?
Det finns alltså inte stöd för omspel i tävlingsbestämmelserna. Domarens beslut i fakta som rör matchen är enligt spelreglerna slutgiltiga. Fel som begås av matchsekreterare ses som ett sådant fakta som rör matchen och kan därför inte leda till omspel.

Om matchsekretariatet gör ett fel så förutsätter alltså spelreglerna att det rättas till av domarna så fort felet upptäcks under matchen. Här har felet inte alls rättats till och då blir ju konsekvenserna värre, när till och med ett felaktigt mål får göras.

Under måndagen beräknar Bandyförbundet att ta ställning till Hammarbys protest.

Oavsett vilket beslut det blir så är det nog en del som har anledning att ta lärdom av det som hände i Västerås i fredags.