Löfstedt tror på framgångar för Vetlanda: ”Revanschsugna”

, ,

En av världens bästa bandyspelare laddar för en ny säsong. Vi talar om Vetlandas lagkapten Johan Löfstedt som ser positivt över lagets möjligheter 2017/18.
– Vi är revanschsugna från förra året, säger Löfstedt till Bandyfeber.

Solen ligger på och Sverige är mitt i sommaren. Under juli månad är det individuell träning som är aktuellt för Johan Löfstedt och lagkamraterna i Vetlanda. Förutom, givetvis, välbehövlig vila med nära och kära.

– Jag är ju mest med familjen. Åker på en del semester runt om i södra Sverige. Spenderar en hel del tid i svärföräldrarnas hus som ligger intill sjön vi har i Vetlanda. Tränar så ofta jag kan och spelar gärna några rundor golf. Sen har vi en golftävling varje år som ligger i mitten på juli i Ekerum, som vi kör för femte året nu. Den missar jag inte för allt smör i Småland.

Ja, golf är en stor passion hos en av Sveriges absolut bästa bandyspelare. Vassast med golfklubban är emellertid två klubbkompisar.

– Jämt skägg mellan Jesper Hvornum och Jocke Andersson, säger Löfstedt.

Golf i all ära, men störst fokus ligger på bandyn. Vetlanda kan se tillbaka på en något sämre säsong än vad många förutspådde. Missat slutspel blev resultatet i slutändan.

– Vi hade en hög högstanivå men alldeles för låg lägstanivå, säger Löfstedt.

Kamp om bollen. Johan Löfstedt försöker hålla undan Bollnässtjärnan Per Hellmyrs i hemmamötet i vintras.

Segrar mot lag som Västerås (4–2) och Sandviken (9–4) varvades med platt fall mot ett på papperet sämre motstånd.
Sett över hela serien var det en ojämn prestation och klart är att mer än en hade större förväntningar på att Vetlanda åtminstone skulle gå till slutspel. I stället blev det en tung niondeplacering när grundserien summerades.

– Ja, men det tycker jag att de skulle vara också. Vi slutade femma året innan och sen gör vi en bra försäsong också på det. Så förväntningarna skulle vara att vi skulle ta något kliv till. Men serien var jämn och vi började säsongen med fyra uddamålsförluster tror jag efter premiären, som gjorde att vi halkade efter tidigt.

Johan Löfstedt vid Vetlandas bortamöte med Kalix förra säsongen.

Jo, Vetlandas 6–6 i premiären hemma mot Bollnäs följdes upp med uddamålsförluster mot Kalix (4–5), Vänersborg (5–6) och Edsbyn (5–6) innan första vinsten kom mot Gripen (4–2).
Men så kom ett mycket snöpligt 4–5-nederlag borta mot Villa i omgången därefter… Framför allt hade Vetlanda problem vid bortaspelet vilket laget tappade många poäng.

– Ja, det hade vi och det behöver bli bättre. Utematcher måste vi bli bättre på att spela efter förutsättningarna och sedan ta med samma känsla vi har hemma till bortaspelet, säger Löfstedt.

Hur kan det vara så stor skillnad i en hemma- respektive bortamatch?

– Det där är svårt. Det handlar om att tidigt göra bra resultat borta, så skapas en känsla med självförtroende.

Vetlandas store stjärna var dock genomgående lysande hela 2016/17. Totalt 51 poäng (23 mål, 28 assist) och givetvis en enorm tillgång för de gulsvarta.

– Jag tycker att jag höll en bra nivå genom hela säsongen från cuperna till slutet. Är nog min bästa säsong. Att få vinna VM var höjdpunkten självklart.

Löfstedt var en gigant när Sverige vann VM-guldet efter finalseger mot Ryssland. Guldet var första titeln sedan 2012 där en urstark andra halvlek avgjorde till Sveriges fördel.

Firar VM-guldet. Johan Löfstedt tillsammans med Christoffer Edlund efter Sveriges finalseger över Ryssland.

– Krampaktigt i första där det kändes som att vi var lite tagna av stunden och inte fick fart på bollen. Ingen bra känsla i halvlek men vi hade ett bra snack och verkligen alla klev fram i sina roller i andra och kör över dem, som det känns. Häftigt att få vara en del av det laget som är så pass bra i andra halvlek och vänder finalen. Sa det efter att det måste ha varit den bästa halvlek ett landslag har gjort, säger Johan Löfstedt.

Du blev sedan utsedd till turneringens bäste spelare. Vad kände du över att ta emot det priset?

– Just i ögonblicket var man i sådant glädjerus över att ha vunnit finalen så det var inget speciellt just då. Sen när man kom hem och nu efter säsongen, så har det stigit mer. Många fantastiska spelare som har fått det genom historien så det känns väldigt speciellt och kul. En morot för att träna ännu hårdare och bli ännu bättre.

När Vetlanda nu laddar mot säsong 2017/18 gör man det med tillförsikt. Senaste tillskottet var duktige målvakten David Borvall som anslöt ifrån IFK Vänersborg.

Var står Vetlanda just nu gentemot övriga elitserielagen?

– Ganska bra tror jag. Vi har gjort en bra silly season. Vi är revanschsugna från förra året och vi har mer i oss än vad vi visade (förra säsongen).

Tappet av en av Sveriges största talanger, Martin Landström, till VSK är emellertid kännbart. Johan Löfstedt blev besviken när den segdragna övergången var ett faktum.

– Ja, absolut. Jag tror mycket på Martin och han kommer bli otroligt bra. Han är redan bra men om några år kommer han tillhöra toppen tror jag. Så det är synd, men så är det. Vi har värvat, som jag sa, mycket bra så jag är ändå nöjd med hur vi fått ihop det även om Martin har lämnat, säger Löfstedt.

Ännu en förlorad talang är inget nytt i Vetlanda. Historiskt sett har det skett vid åtskilliga tillfällen vilket Johan Löfstedt vill se en ändring på inom den närmsta framtiden.

– Klart att det inte är bra att vi inte kan behålla alla spelare som vi vill behålla, men så är det överallt i all idrott. Vi måste bli ännu bättre på att skapa en miljö där det finns framtidstro och att man känner att man på sikt kan vinna något hos oss också.

Mattias Bladh

Så spelas Svenska cupen

,

Har du för dig någonting i slutet av september? Då är det dags att avboka det. Helgen 29 september-1 oktober avgörs nämligen Svenska Cupen i Sparbanken Lidköping Arena.

Cupen avgörs för 13:e gången i ordningen och för sjunde året i rad står Villa Lidköping som arrangör.

De åtta SM-slutspelslagen från säsongen 2016/17 är direktkvalificerade till cupen. Gruppindelningen är gjord utifrån att lagen inte ska ställas mot samma motstånd som i SM-slutspelet 2017, efter önskemål från de deltagande lagen.

GRUPP A: Edsbyns IF, Villa Lidköping BK, Västerås SK, Hammarby IF.
GRUPP B: Bollnäs GIF, Sandvikens AIK, IFK Vänersborg, Broberg/Söderhamn IF.

SPELPROGRAM

Fredag 29/9
12.00 Västerås SK – Villa Lidköping BK (A)
13.45 Edsbyns IF – Hammarby IF (A)
15.30 Sandvikens AIK – IFK Vänersborg (B)
18.00 Broberg/Söderhamn IF – Bollnäs GIF (B)
19.45 Villa Lidköping BK – Edsbyns IF (A)
21.30 Hammarby IF – Västerås SK (A)

Lördag 30/9
10.00 IFK Vänersborg – Broberg/Söderhamn IF (B)
11.45 Bollnäs GIF – Sandvikens AIK (B)
13.30 Edsbyns IF – Västerås SK (A)
15.30 Villa Lidköping BK – Hammarby IF (A)
17.15 Sandvikens AIK – Broberg/Söderhamn IF (B)
19.00 IFK Vänersborg – Bollnäs GIF (B)

Söndag 1/10
09.00 Semifinal 1, A:1 – B:2
10.45 Semifinal 2, B:1 – A:2
16.00 Final, Vinnare A:1 – B2 – Vinnare B:1 – A:2

 

Säfström tillbaka för att vinna: ”Har lag för ett SM-guld”

, ,

Världens bästa ytterhalv. Så beskriver Saik-tränaren Magnus Muhrén ytterhalven Erik Säfström. I vinter ska den Örebrofostrade bandyartisten visa varför.
– Det känns väldigt inspirerande att vara tillbaka i Sandviken, säger Säfström till Bandyfeber.

I början av april kom beskedet: Landslagsstjärnan Erik Säfström återvänder till Sandviken och svensk bandy efter två säsonger i ryska SKA Neftyannik.
Den nyligen tillträdde Sandvikentränaren, Magnus Muhrén, välkomnade nyförvärvet med stora ord på klubbens hemsida:

”Det är otroligt roligt att han väljer att komma tillbaka till Sverige och Sandviken. För mig är Erik världens bästa ytterhalv och är en otrolig förstärkning att få tillbaka i laget”.

Säfströms beslut att komma tillbaka till SAIK var relativt väntat. Med 174 matcher för ”Stålmännen” och tre SM-guld har 29-åringen gjort avtryck i klubben. Han hade också ett år kvar på kontraktet när han lämnade för SKA Neftyannik för två år sedan.

– Det var naturligt när det blev Sverige. Eftersom jag hade ett kontrakt. Sen ville ju Saik skriva nytt avtal och det kändes som de verkligen ville ha tillbaka mig. Så jag pratade väl egentligen aldrig med någon annan svensk klubb. Men valet var ju att stanna i Ryssland eller att spela i Saik, säger Erik Säfström som nu står under ett treårskontrakt.

Säsongerna i det stora landet i öst kan beskrivas som ett perfekt slut. Innan han packade resväskan till Sverige och Sandviken blev det guld med SKA Neftyannik efter 6–2 i finalen mot Bajkal.
Erik Säfström minns en jämnbördig tillställning och stort engagemang på läktarna.

Erik Säfström spenderade två säsonger i SKA Neftyannik och fick avsluta med ett guld.

– Det var en jämn match i början, men när vi gjorde 1–0 så kändes det som vi hade kontroll på matchen efter det. Minns egentligen inte jättemycket från själva matchen. Det var ett häftigt tryck på läktaren. Ryssar är bra på att skapa stämning. Alla fans lever sig in på ett annat sätt än här i Sverige. En upplevelse man kommer bära med sig, säger Säfström.

Svenska supportrar kan bli bättre på den fronten alltså?

– Både ja och nej. I Sverige har man en annan läktarkultur. Man har ju oftast en klack som står och sjunger och så vidare. I Ryssland är det ju alla på läktaren som lever in och man skriker och härjar när det faller en in. Sen är det klart man vill att det ska vara fullsatt på varje match och ett bra tryck. Men i Ryssland är det långt ifrån det. Men på några ställen är det häftigt tryck och då tycker jag stämningen slår den stämning som är i exempelvis Lidköping.

Erik Säfströms ankomst till Saik är som bekant inte enda klassförvärvet. Bland annat valde storstjärnan Daniel Berlin att komma ”hem” efter några säsonger i Bollnäs. Enda minus är tappet av Saik-anfallaren Erik Pettersson.
Men klart är att ”Stålmännen” förmodligen aspirerar på det starkaste laget på papperet i elitserien.

– Tycker vi har ett väldigt bra lag på papperet. En bra mix av äldre och många nya yngre som kommer att ta kliv. Sen, som för alla, handlar det om att få ihop det. Men vi har absolut ett lag för att spela om ett SM-guld.

”Världens bästa ytterhalv” beskrev Magnus Muhrén dig när du kom tillbaka till Saik. Vad säger du om de orden?

– Alltid kul att höra att någon tycker att man gör det bra på isen och det är ju bra att min tränare tycker så. Sen finns det ju väldigt många bra ytterhalvor och alla har sina åsikter om vem man tycker är den bästa.

Känner du någon skillnad nu jämfört med det Saik du lämnade för två säsonger sedan?

– Svårt att svara på. Det är klart att det skiljer sig sådär. Det är en hel del spelare som bytts ut och nya yngre som är med. Men det känns som vi har en väldigt bra kemi i gruppen i år och alla vill vara med och bidra med det man är bra på. Sen hur det var för två år sedan, det kommer jag inte riktigt ihåg. Men Saik har ju alltid som mål att vinna så jag hade nog en liknande känsla då.

Vi skriver början av juli och Säfström och lagkamraterna i Saik tränar just nu på egen hand med ett särskilt schema.

– Vi gick på ledighet förra veckan så detta är första veckan från laget, säger Säfström.

Försäsongsträning – kul eller nödvändigt ont?

– Det är klart att det är kul att träna och att träna ihop gör det hela roligare. Speciellt när det är lite småtungt. Försäsongen har sin charm den med, men man hinner ledsna på det också. Sen har vi bandyspelare en väldigt lång försäsong utan att vara nära det vi egentligen håller på med.

Bandyhallarna gör det dock lite roligare och om mindre än en månad kan spelarna gå på is.

– Men med tanke på att alla lag inte har inomhusarenor så tränar och träningsmatchar vi ju under tre månader innan serien börjar. Det hade ju varit optimalt att börja serien som hockeyn gör.

Roligt och spännande, ja det kommer det i alla fall bli när elitserien drar igång i vinter. Det tycker också Erik Säfström.

– Det ska bli väldigt roligt. Man tycker alltid det är skönt när en säsong är över och man får tänka på annat och släppa bandyn för ett tag. Det blir så intensivt med allt, och speciellt i ett slutspel då man lever bandy hela dagarna nästan. Men sen kommer augusti och då vill man bara att serien ska dra igång igen. Men det är ju därför man håller på också. För att man tycker att det är så roligt.

Säger Erik Säfström. Världens bästa ytterhalv.

Mattias Bladh

Borvall om flytten till Vetlanda: ”Genuint bra förening”

, ,

Målvakten David Borvall blev på söndagen klar för Vetlanda. Borvall, som senast vaktade kassen i IFK Vänersborg, har skrivit på för två säsonger.
– Intentionerna jag har fått är att man vill ta nästa steg och bli ett lag som tillhör de övre regionerna i serien och det vill jag vara en del av, säger Borvall i ett pressmeddelande.

David Borvall valde att inte fortsätta i IFK Vänersborg efter värvningen av Kimmo Kyllönen. Nu står det klart att nya klubbadressen blir Vetlanda.

– Jag har alltid haft en väldigt bra bild av Vetlanda, en genuint bra förening från ungdom till A-lag. Intentionerna jag har fått är att man vill ta nästa steg och bli ett lag som tillhör de övre regionerna i serien och det vill jag vara en del av, säger Borvall.

I Vetlanda återförenas David Borvall med Jonas ”Skorven” Persson, då de spelade tillsammans i Vänersborg säsongen 2015/16. Nu blir Jonas istället Davids tränare, som assisterande tränare med ansvar för målvaktsträningen.

– Jag och ”Skorven” har varit målvaktskollegor i Vänersborg och vi har haft god dialog hela vägen till beslutet att skriva på för VBK. ”Skorven” är för mig en stor förebild och jag hoppas han kan vara en bidragande del för att även lyfta mitt målvaktsspel i framtiden, säger David Borvall.

Fakta. David Borvall

Position: Målvakt
Född: 1989
Moderklubb: Bollnäs GIF
Tidigare klubbar: GAIS, IFK Kungälv, Lidköpings AIK, Villa Lidköping, IFK Vänersborg.

Vill ta Kalix mot nya höjder: ”Hatar släppa in mål”

,

Jag vill inte säga vart vi hamnar men högre ska vi.
Kalix profilstarke målvakt Björn Hellman är tillbaka i Norrbotten och gör det med självförtroende. I vinter har han för avsikt att spika igen och ta klubben mot högre höjder än i fjol.

Elitserien blev en profil fattigare när Björn Hellman lämnade Kalix för Borlänge och Peace & Love City efter säsongen 2015/16.
I april blev det emellertid klart att målvakten återvänder till Kalix vilket innebar att dåvarande målvakten Abbe Bodin fick flytta på sig.
Och ingen är gladare än huvudpersonen själv över att vara tillbaka i Kalix. Även om Hellman trivdes ypperligt i Borlänge med både jobb och bandyn.

– Det är lite jobbigt att släppa laget och alla vänner där nere. Resan vi hade var riktigt rolig, sedan får vi se hur det känns att missa Leksands matcher i vinter. Är saknaden för stor, då får vi flytta ner igen till sommaren, säger Hellman, halvt på skämt, halvt på allvar som är en stor Leksandssupporter.

Men Kalix, ja det är hemma för Björn Hellman. Det krävdes inte mycket för att få grepp om tillvaron när familjen installerade sig på orten.

– Kalix är exakt samma som när jag lämnade. Det känns bra att träna med Kalix-killarna. Man behöver inte tänka – man vet exakt vart alla är och hur de fungerar, säger Hellman.

Vad fick dig att skriva på för Kalix efter allt strul som var med löner och så vidare när du var där senast?

– Peter Stock (ordförande i Kalix tävlingskommitté) skulle jag säga. Han och många andra visade tydligt intresse tidigt och det var det som avgjorde det. Och sedan kände jag själv att jag ville hem och hjälpa laget. Det var tungt och sitta framför TV:n och kolla.

En säsong i Dalarna. Björn Hellman vaktade kassen i Peace & Love City förra säsongen.

Björn Hellman laddar för vinterns drabbningar med en framgångsrik sejour i Allsvenska Peace & Love City i ryggen. Det sportsliga resultatet var nära att resultera i kvalspel.

– Det var en sjukt rolig säsong men lite surt att vi inte orkade hela vägen till kval. Men vi slog klubbrekordet, det får vi kanske vara nöjda med. Jag skulle säga att det är bland de roligaste säsongerna i karriären.

Nu när Hellman åter klär i sig Kalix matchställ så är det för det första att undvika ett nervfyllt kval. Men hur bra är Elitseriens nordligaste inslag egentligen?

Koll på bollen. Björn Hellman med sitt Kalix i en hemmamatch för två år sedan.

– Tror det är samma som i fjol, men vi ska högre upp än senast i alla fall. Jag vill inte säga vart vi hamnar men högre ska vi. Jag står på samma som alltid och är väl ganska jämn. Jag ska njuta av denna säsong.

Vad är dina styrkor som målvakt som du ser det?

– Det gäller att ha huvudet på rätt ställe och bara köra. Älska att göra ont och förstöra för andra.

Vilken spelare i elitserien vill du helst inte laddar för skott mot din målbur?

– (skratt) Christoffer Norin (Villa, tidigare lagkamrat i Kalix). Nä, skulle säga Jocke Hedqvist. Det är en spelare jag sett upp till sedan jag var liten. Skulle säga att det är en av Sveriges häftigaste spelare att kolla på sett över hela karriären.

Hur ont gör ett Jocke Hedqvist-skott?

– Ont … Ja, jag vet inte – har inte räddat något (skratt). Nä, jag vet inte om det gör så ont men det är jävligt hårt. Behöver inte gå så hårt för att det ska göra ont. Tar det fel, då känns det.

Att vara bandymålvakt är inte den lättaste av uppgifter. Det kan nog de flesta intyga som sett en bandymatch. Men det är en utmaning Björn Hellman tar alla dagar i veckan. Vad det än må kosta.

– Jag älskar att vara själv där bak och få chansen att avgöra en match. Enda jag kan sakna som målvakt är att få chansen att knacka in ett långskott i krysset.

Vad som slår mig är att du verkar vara en stor vinnarskalle och hymlar inte med det. Är det en rimlig tolkning?

– Ja, de säger det. Jag räknar alla mål jag släpper in på träningar och matcher. Jag hatar att släppa in mål och sedan är jag väl så i allt jag gör. Spelar vi kubb med familjen vägrar jag förlora, Jag är född så.

Hur många insläppta bollar det blir säsongen 2017/18 beror också på lagkamraterna. Kalix har förstärkt med Alexey Sadovskiy (från HT Bandy) och förlängt med försvarsklippan Olov Englund. I övrigt är det välbekanta namn i truppen.

– Jag tror det blir bra. Jag litar på ”Stockens” kunnande. Tidigare år har man tänkt och funderat, nu i vinter ska jag bara gå ut och köra. Spelar ingen roll vilka namn som spelar i Kalixtruppen. Vi ska bara ha jävligt roligt och vinna.

Vad är realistiskt att tro på för placering?

– Vi säger bättre än ifjol. Undvika kval hade varit bra.

Mattias Bladh

 

 

 

 

”Extremt jobbigt då vi kändes urstarka”

, ,

När Falun åkte ur elitserien saknades inte intressenter för högerhalven Petter Björling. En av klubbarna var Villa och Petter Björling hörsammade lockropen. Kommande säsong blir 25-åringens åttonde säsong hos Lidköpings förnämsta bandyklubb och han hoppas kunna kröna det med ett efterlängtat SM-guld.
– Många spelare som kommer ta flera steg i vinter, säger Villas egna dalmas.

Säsongen 2017/18 blir alltså Petter Björlings åttonde säsong i Villa. Visst kan vi säga att han har blivit rejält hemmastadd i Lidköping och även fått viss västgötsk dialekt.

– Mitt dalmål har väl försvunnit lite med tiden. Men en gång dalmas, alltid dalmas. Sen är det en ”jäkla” tur att jag har Backman (Tobias) och numera även Felix (Pherson) i laget, så man känner sig mer hemma. Även om Backman är ”rumpmas” (från södra Dalarna), säger Björling.

Jo, Petter Björling är dalmas och en stolt sådan. Falu BS är moderklubben och trots att det var ett tag sedan Björling spelade i Falun minns han den perioden tydligt.

– Fantastisk tid i en mindre klubb, vilket innebar att man fick tillhöra flera lag samtidigt och spela många matcher vilket gynnade min utveckling. Kom upp i A-laget som 15 åring vilket var otroligt häftigt även om det då mest var för att se och lära. Hade ju knappt hår mellan benen på den tiden, så bara det var en omställning.

Foto: Team Fabbe/Sören. Kamp om bollen. Petter Björling i duell med en IFK-are säsongen 2016/17.

Nu är Petter Björling – ibland kallad ”Katten” – en mer rutinerad spelare i elitserien. I Villa har han gått från klarhet till klarhet vilket också var en anledning till att klubben ville förlänga kontraktet med två nya år efter den gångna säsongen.
Det verkade aldrig vara något snack om att 25-åringen skulle fortsätta i klubben.

– Nej, egentligen inte. Åtminstone inte från min sida.

Den gångna säsongen åkte Villa som bekant ut mot Bollnäs i semifinalen. 0–3 i matcher var ändå ett föga troligt scenario på förhand. Detta med tanke på att Villa vann grundserien och vann lika klart i kvartsfinalen mot Vänersborg.
Petter Björling minns uttåget och hur stor besvikelsen var inom laget.

– Extremt jobbigt då vi kändes urstarka och hade gjort en väldigt bra säsong fram till dit. Aldrig roligt att åka ur, men det kändes extra tungt med tanke på säsongen vi gjorde, säger han.

Team Fabbe/Sören. Målfirande. Petter Björling knyter näven efter ett slutspelsmål mot Bollnäs.

Gick det för ”lätt” mot Vänersborg och för lång vila inför semifinalfajten?

– Nej, det tror jag absolut inte men däremot fick vi några fler dagars vila som är på både gott och ont.

Bollnäs verkade också gjort sin läxa. Taktiskt sett verkade hälsingelaget fått in en fullträff.

– Taktisk triumf vet jag inte, men det är klart att de försökte störa vårt spel. Men det kan de inte vara ensamma om. Bollnäs var helt enkelt bättre när det gällde och hade spelare i bättre form än oss, säger Björling.

Petter Björling själv gjorde två mål och en assist i slutspelet. Målet i tredje semifinalmatchen mot Bollnäs var vackert värre även om det blev förlust i slutändan.

Foto: Team Fabbe/Sören. Björling sprätter upp bollen i nätet mot Bollnäs.

Vad säger du om din egen insats i slutspelet?

– Upp och ner, men kände ändå att jag växlade upp något snäpp jämfört med serien.

Jodå, Petter Björling var bra på högerhalven och är en spelare som kan användas på flera positioner. Men positionen som högerhalv är kanske dalmasens mest naturliga plats.

– Har fått förtroende och det betyder mycket men behöver utvecklas mycket mer i mitt spel för att vara helt säker, säger Villas nummer 92.

Är det på halven du trivs bäst?

– Ja, det får jag ändå säga att det är.

Det återstår att se om Petter Björling lägger beslag på högerhalven kommande säsong. En säsong som blir utan Daniel Andersson. Den forne landslagsmannen och Villastjärnan lade oväntat skridskorna på hyllan och är ett rejält avbräck för det blåvita gänget.

– Kommer vara en stor omställning och en spelare som ”Danne” går aldrig att ersätta. Väldigt tråkigt tycker jag personligen då han är en grymt bra lagkamrat samt som spelare. Nu är det upp till oss andra i laget att försöka täppa igen det hålet som han lämnar.

Men går det verkligen täppa igen det hålet på kort sikt?

– Det är klart att det kommer bli tufft men jag tror stenhårt på vårt lag och vi kommer hjälpas åt med det.

Villa har haft en ovanligt lugn silly season. Felix Pherson har dock plockats in från IFK Vänersborg.

– Spelarmarknaden är väldigt låst numera. Svårare att få bra spelare att flytta på sig. Att vi lyckades få hit Felix känns riktigt bra och han kommer bli en viktig pusselbit.

Vilket lag ser just nu starkast ut på papperet?

– Sandviken ser starka ut med sina värvningar tycker jag.

Det där efterlängtade guldet saknas i Villa. Vad talar för att drömmen slår in i vinter?

– Kontinuiteten och den sköna hungern som finns i truppen. Många spelare som kommer ta flera steg till i vinter – det är jag övertygad om.

Och var kommer egentligen smeknamnet ”Katten” ifrån?
Något som måste utredas innan intervjun är över.

– Det är sedan gammalt. När man var liten så var man överallt, högt och lågt som Findus i Pettson och Findus. Då myntade mina bröder det smeknamnet, säger Björling.

Mattias Bladh

”Stor och bred trupp”

,

Sveriges observationstrupp inför säsongen är släppt. Förbundskaptenen Svenne Olsson har i den tagit ut 32 spelare där rutinerade namn varvas med lite nytt.
– Uitfrån den här truppen kommer 16-18 spelare att selekteras ut inför landskamperna mot Finland, säger Olsson till svenskbandy.se.

Den släppta truppen är bred med inriktning mot lägret i Vetlanda i september.

– Utifrån den här truppen kommer 16-18 spelare att selekteras ut inför landskamperna mot Finland. I septemberkamperna ser vi möjligheten att testa några nya spelare för att se hur de står sig i tuff internationell miljö, säger Svenne Olsson

I mitten av december beger sig landslaget till Moskva för att möta Ryssland, Finland och Norge i en fyrnationsturnering.

– Då har Svenska cupen, World cup och elitserieinledningen avverkats och en helt ny uttagning kommer att ske, säger Olsson.

HERRLANDSLAGETS SÄSONGSPROGRAM: 

7-10 september, läger + dubbellandskamp mot Finland i Vetlanda.
7-10 december, 4-nationsturnering Moskva.
28 januari-4 februari, VM i Chabarovsk.

HERRLANDSLAGETS OBSERVATIONSTRUPP: 

MÅLVAKTER:
Joel Othén, Sandvikens AIK
Patrik Hedberg, Hammarby IF

UTESPELARE:
Patrik Sjöström, Västerås SK
Andreas Westh, Bollnäs GIF
Linus Pettersson, Sandvikens AIK
Martin Johansson, Villa Lidköping BK
Joakim Svensk, Edsbyns IF
David Pizzoni Elfving, Hammarby IF
Stefan Edberg, Västerås SK
Robin Redin, Broberg/Söderhamn IF
Simon Folkesson, Västerås SK
Erik Säfström, Sandvikens AIK
Hans Andersson, Edsbyns IF
Emil Viklund, IFK Vänersborg
Per Hellmyrs, Bollnäs GIF
Pontus Blomberg, Vetlanda BK
Daniel Berlin, Sandvikens AIK
Dennis Henriksen, Sandvikens AIK
Johan Löfstedt, Vetlanda BK
Adam Gilljam, Hammarby IF
Jesper Eriksson, Villa Lidköping BK
Jesper Jonsson, Hammarby IF
Martin Karlsson, Villa Lidköping BK
Robin Andersson, TB Västerås
Tobias Holmberg, Västerås SK
Micke Olsson, Västerås SK
Christoffer Edlund, Sandvikens AIK
Erik Pettersson, Jenisej
Simon Jansson, Västerås SK
Joakim Andersson, Vetlanda BK
Christoffer Fagerström, Hammarby IF
Martin Söderberg, Broberg/Söderhamn IF

Hedqvist laddar för ny säsong: ”Brinner för att utveckla föreningen”

, ,

Ungefär tre månader. Så länge var det tänkt att IFK-anfallaren Joakim Hedqvist skulle stanna i Vänersborg. Det blev mycket längre än så.
– Så man kan säga att det är harmoni här nere, säger Hedqvist till Bandyfeber.

Joakim Hedqvist må vara från Söderhamn och ha Broberg som moderklubb. Numera är Vänersborg hemma. 39-åringen med bandyvärldens förmodligen hårdaste skott trivs som fisken i vattnet hos IFK och för den delen på orten.

– Jag trivs otroligt bra i föreningen och staden Vänersborg med dess närhet till Göteborg, bland annat. Jag är också väldigt tillfreds med livet vid sidan om bandyn; min sambo Johanna samt vår dotter Ella fyra månader och min son Felix Hedqvist Persson. Han har flyttat ner till mig också och spelar hockey i Vänersborgs HC. Så man kan säga att det är harmoni här i Vänersborg, säger Joakim Hedqvist.

Säsongen 2017/18 blir IFK-anfallarens sjunde raka säsong i klubben. Ett scenario inte många trodde på, inklusive huvudpersonen själv, när han anslöt till IFK från Broberg i december 2011.
Då var livet och Joakim Hedqvist inte i harmoni med varandra.
Alkoholen var en stor bov i dramat och det blev en tuff start i nya omgivningen.

– Mitt problem var att jag mådde dåligt för andra saker i livet och då använde jag alkohol. Idag kan jag ta en öl och njuta utan att känna oro för det. Men man fick gå igenom saker och ting innan det var möjligt igen, säger Hedqvist.

Joakim Hedqvist hade en tung period på ett personligt plan när han kom till Vänersborg. Det är dock historia sedan länge då han trivs utmärkt i klubben och på orten.

Med facit i hand är det en solskenshistoria.
Att dra flyttlasset dryga 56 mil bort och byta ut Hälsingland mot Västergötland var precis vad han behövde vid rätt tidpunkt i livet. Under de säsonger Hedqvist varit i IFK har han varit en absolut nyckelspelare i anfallsspelet.
Men grunden, ja den lades i ”bandymekkat” Hälsingland.
Fyra SM-guld i Edsbyn. Lita på att minnena sitter fast förankrat hos Söderhamnssonen.

– Så fantastiska minnen med en stor klubb från en liten by som verkligen vågade tro på framgång. Så oerhört stolt och vart en del av föreningen Edsbyn som vann SM guld dessa år. I min framtida karriär så kommer jag som ledare ta med mig mycket av dessa år. Ola Johansson, Franco Bergman, Stefan Karlsson och Ulf Järvefeldt gjorde ett grymt jobb under denna tid samt alla andra omkring laget. Men dessa var huvudpersoner.

På papperet är Broberg moderklubben. Men hjärtat sitter alltså några mil bort.

– Jag har fortfarande väldigt starka känslor för Edsbyn. Edsbyn har gett mig så väldigt många minnen samt att de utvecklade mig till den bandyspelare jag är idag. Edsbyns supportrar är grymma, föreningen och grabbarna runt laget gav mig också väldigt mycket.

Förmodligen fick han nog också lite av det hårda knackskottet i modersmjölken. Joakims egen far, Pär Hedqvist, var en hårdskjutande Brobergsprofil som vann skytteligan 1978 samt 1985 med gulsvart. Vem sköt egentligen hårdast? Klart är att båda far och son gjort avtryck på den fronten.

– Min farsa har ju inte så många meriter som mig. Tror inte han var i närheten av att skjuta hårdare faktiskt, men det var stor skillnad på material också.

Har du ofta blivit jämförd med honom under uppväxten?

– Ja, så har det varit. Men jag har vart tydlig hela tiden att jag är jag. Går inte att jämföra.

39-åringen gör alltså sin sjunde säsong i vinter med Vänersborg. Totalt har det blivit tjugofem (!) säsonger i bandyns finrum. En respektingivande siffra och Hedqvist har inga planer på att sluta än.

Näven i luften. Det har det blivit många gånger i IFK-tröjan och garanterat även i vinter.

– Ja, det har blivit några säsonger. Kroppen känns väldigt bra än så länge. På senare år har jag ju tränat många fler timmar också för att hålla i kroppen, samt att det är skonsammare när man går på is i augusti.

Klargör det där. Är det så att det krävs mer träning nu än i yngre dagar innan säsongen drar igång?

– Ja, det krävs mer träning ju äldre man blir. Men jag tycker också att jag borde tränat mer när jag var yngre. Idag tycker jag man har mycket större vetskap om träning. De unga talangerna som kommer fram idag har det mer förspänt.

Förra säsongen floppade enligt många IFK när laget åkte ut mot Villa i kvartsfinalen efter 0–3 i matcher. Spelet hackade betänkligt mot rivalen vid sämsta tänkbara tillfälle. Ryssvärvningarna i Sergej Lomanov Jr, Nikita Ivanov och Pavel Bulatov lyckades inte heller göra några större avtryck under sin korta sejour i klubben.

Foto: Patrik Karlsson. Joakim Hedqvist firar ett av sina mål förra säsongen.

– En säsong med stora förhoppningar. Föreningen tog en chans att gå hela vägen med hjälp av ryska stjärnor. Det var häftigt att man vågade ta den chansen tycker jag, fast resultatet i slutändan inte vart vad vi förväntade oss.

Med facit i hand – var det fel med ryssvärvningarna?

– Nej, absolut inte. Helt rätt att ta chansen men tre samtidigt blev nog för mycket.

Vad har du för drivkrafter nu för tiden då du redan vunnit fyra SM-guld och åstadkommit mer än de flesta bandyspelare?

– Jag brinner för att vara med och utveckla föreningen och sedan att dela med mig av erfarenheter till de yngre spelarna. Jag analyserar otroligt mycket detaljer både på mig själv, laget samt motståndare – och jag vill vinna.

Hur ser du på dagens bandy – bättre än för fem år sedan?

– Bandyn utvecklas ju varje år och det går snabbare och snabbare, men viktigt att man har balans mellan snabbhet och ”smartness” i lagen. Det saknar jag i dagens bandy lite grann. Några klubbar har det.

Vilka klubbar har det?

– Saik, Villa och Edsbyn har det nu tycker jag.

Är de klubbarna favoriter till guldet?

– Just nu känns de som favoriter till guldet.

Var någonstans ligger Vänersborg då?

– Svårt att säga idag. Vi får försöka hitta ett bra spel till hösten där alla är med och bidrar. Sedan har man stora förhoppningar på att en sådan lirare som Robin Öhrlund skall kliva fram, även Viktor Hjelm.

Och en som garanterat kliver fram lär bli Joakim Hedqvist. IFK Vänersborg egna skarprättare i anfallsspelet.

Mattias Bladh
[email protected]

Del 5 – Bollnäs och Andreas Westh: ”Just nu känns det prima”

, ,

Han är en av de bästa försvarsspelarna genom alla tider. Vi talar om Bollnäs lagkapten Andreas Westh. Bandyfeber satte sig ned och pratade med en av sportens allra största profiler om sin långa och framgångsrika karriär på isen. Och hur det ska bli att spela med sonen Oskar i vinter.
– Han skulle varit med förra året också ibland men vissa regler gjorde att det inte blev så, säger Westh.

Det har blivit några år nu på bandyisen för ”Mr. Bollnäs”. Andreas Westh, 40, behöver egentligen ingen närmare presentation. Tänk libero och chansen är stor att just Andreas Westh gör sig påmind, antingen i landslaget eller i Bollnäs.

Det som en gång började på en en liten uppspolad is på skolgården i Kilafors ledde till en kärlek till bandyn. Vid nioårsåldern blev det spel i Bollnäs. Team 77, som laget kom att heta, var ett talangfullt lag.
Westh har inte glömt. Minnena har etsat sig fast.

– Jag minns att första matchen vi skulle spela var Milko cup i Bollnäs. Jag hittade inte tröja tio. Den var borta. Det blev fem istället. Oftast hade vi två lag i sjumanna. Vi möttes ofta i final där i början, säger han.

Varför valet föll på tröja nummer tio var enkelt: fotbollsidolerna Platini och Maradona hade redan inspirerat till numret vid fotbollsspelandet. Då fick det bli samma nummer när det lirades bandy.
Vid den här tiden var det inte tal om att vara försvarare.

– Jag var mittfältare och höll väl i rätt mycket. Både mål och assist.

När bestämde du dig för att satsa på att bli försvarare?

– Vi var utan libero ett tag där i elvamanna, men tränaren trodde att jag skulle vara minst lika bra på den positionen så jag testade lite grann mot min vilja och blev kvar.

Då ska din gamle tränare ha en stor eloge?

– Ja, det var Lars Heed. Vi pratar rätt ofta om det det. Så det är ju inget jag ångrar idag.

”Vi var riktigt bra i division 1”

Några år senare, 1993, tog Andreas Westh steget upp i Bollnäs A-lag vid 16-17-årsåldern.
Motiverad och fast besluten att lyckas.

– Ja, man krigade på och hade väl inte mycket andra tankar än att bli bra i Bollnäs. Sen ledde det ena till det andra. Vi var riktigt bra i division 1, nuvarande allsvenskan.

Bollnäs hade varit i division 1 i sex år när Andreas Westh kom in i bilden.
1987 åkte laget ur allsvenskan och det dröjde ända till 1997 innan det åter blev spel i bandyns högsta serie.

– Vi gick rent i en kvalgrupp mot Sirius och Kalix. De kom från högsta serien. Det var karnevalstämning i stan, säger Westh.

För Andreas Westh blev det fokus på Bollnäs fram till 2003. Med en klubb i ekonomisk trångmål som ledde till problem med löner till spelarna fick Westh nog och bröt sitt kontrakt. Nästa klubbadress blev i stället topplaget Sandviken som då hade en hel drös med landslagsspelare.

– Jag ville ta ett steg till. Saik hade sex-sju landslagsmän i startelvan och övriga var ju också landslagsmässiga. Fick träna att spela med de bästa. Jag fick utvecklas ännu mer. En härlig tid där jag fick med mig mycket.

En del har menat på att du gick dit för att ha chans på guldet. Hur var det egentligen med den saken?

– Nä, det var väl inte så i huvudsak. Men att få vara med att spela väldigt viktiga matcher mot bra lag var en bidragande orsak. Det blev ju en final, semifinaler, WC-final, Europacupfinal, Svenska cupen-vinst och så vidare.

Treårig sejour i Sandviken. Andreas Westh tillbringade flera säsonger hos SAIK men det blev aldrig något guld, trots att det var nära.

Guldet uteblev i alla fall i Sandviken och Andreas Westh vände hemåt till Bollnäs efter tre säsonger i den S-märkta tröjan. Pendlandet och hemlängtan tog ut sin rätt och Bollnäs har sedan dess varit hans klubbadress.

Och med facit i hand var det ett sportsligt bra beslut. Både 2010 och 2011 blev det två raka finaler för Bollnäs, men också förlust i båda matcherna mot Hammarby respektive Sandviken.

”Hade egentligen samma lag nu som då”

– Det var ju fantastiskt. Vi hade året före blivit nia och missat slutspel. Vi fick in Hellmyrs (Per) och Törnberg (Pär) i laget och ny tränare i Hasse Åström. Vi växlade upp ett par hack och lite nya krav blev det. Vi pratade om final redan på försäsongen och vi lyckades gå dit två år i rad. Tror vi haft med oss den perioden även de här tre sista åren. Vi har ju egentligen samma lag nu som då, i stora delar i alla fall, säger Andreas Westh.

Regnfyllt värre. Andreas Westh i en blöt bortamatch mot Kalix.

Men mörka moln skulle åter skölja över Bollnäs när Per Hellmyrs skrev på för Dynamo Moskva inför säsongen 2012/13 och sedermera fick laget stora ekonomiska problem. Lägg därtill missat slutspel säsongen 2013/14.
Den ekonomiska sitsen ledde sedan till att truppens spelarkontrakt sades upp i början av 2014.
Sandviken ville då återigen knyta till sig Westh – men landslagsliberon valde att nobba och skrev på ett treårskontrakt med Bollnäs.

– Ja, jag var i valet och kvalet att gå till Sandviken då. Det var väldigt nära. Men jag kände väl ändå någonstans att det kanske var bäst att vara kvar. Ja, det blev så. Varför har jag svårt att svara på. Men ett jobb i föreningen låg väl bakom det beslutet. Fast det blev inte riktigt som jag hade hoppats på i det fallet.

Vad hade du hoppats på?

– Nä, det var saker och ting som inte blev som sagt. Men det har jag lagt bakom mig nu.

Och nu blev det minst sagt från mörkt till superljust i Bollnäs då världsstjärnorna Daniel Berlin och Per Hellmyrs presenterades i slutet av maj.
Detta helt med hjälp av externa finansiärer.
Andreas Westh blev liksom många andra tagna på sängen av nyheten. Han hade inte en susning om det hela förrän det blev officiellt.

– Nä, det blev en rolig överraskning.

Men det måste känts lite konstigt att Berlin och Hellmyrs skrev på bara månader efter klubben var i kris?

– Lite glatt överraskad blev jag. Sen kan man väl tycka som man vill om det. De pengarna fanns ju inte innan så det blev ju andra förutsättningar.

Tanken var att Bollnäs skulle gå för guldet med Per Hellmyrs och Daniel Berlin i truppen. En realistisk dröm som höll på att slå in i mars, men det blev förlust med 1–3 mot Edsbyn i SM-finalen.

Bollnässupportrar vid SM-finalen i mars mot Edsbyn. Andreas Wesths Bollnäs förlorade tungt SM-finalen och frågan är nu om han får en ny chans.

– Ibland tänker man på det. Men det hade ju varit bra om det hade blivit ett guld. Jag skrev så i matchprogrammet inför serien. Att det var 20 år sen vi klev upp att det vore fint och vinna ett guld och fira det jubileet. Var nog inte så många som hade koll på det just då.

Ett nytt försök på guldet lär möjligtvis bli svårare säsongen 2017/18. Förlusten av Daniel Berlin (Sandviken) är ett rejält avbräck för Bollnäs, något som Westh håller med om.

– Ja, visst är det. Berlin hade jag gärna haft kvar… Det stora med ”Bella” är att han har fruktansvärt hög lägstanivå. Han kan vara trött och halvskadad men ändå leverera i rätt lägen. Honom ska vi ta tillbaka senare, säger Westh.

Du ser fortfarande att han kommer komma tillbaka till Bollnäs i framtiden?

– Ja, det vill vi så klart.

Andreas Westh har tidigare varit inne på att Bollnäs står inför en generationsväxling. Man har också nu tagit upp flertalet talanger från division 1-laget Snoddas. Jens Lindgren och Jonathan Andersson lyfts åter upp i A-laget samt Philip Åström, Philip Flodstam och Oskar Westh från juniorsidan.

– Det finns kommande storspelare. Det kan man se.

Ge mig ett namn.

– Nä, den bjuder jag inte på. Vore kanske lite känsligt. Men vi har talanger som med rätt matchning kommer bli riktigt bra, så vi får hitta en balans någonstans. Spela in yngre killar vid rätt tillfällen samtidigt som vi fortfarande ska vara bra och försöka vinna matcher.

Din grabb Oskar har lyfts upp från juniorsidan. Hur ska det bli att lira med honom?

– Ja, han skulle varit med förra året också ibland men vissa regler gjorde att det inte blev så. Han var tydligen skriven för Snoddas BK och utlånad till Bollnäs P18. Då fick han inte spela med Bollnäs A-lag. En liten konstig regel kan man lugnt säga. Vi får som sagt se hur det blir. Vi tränar ihop. Jag gör ingen skillnad på honom mot någon annan

Vilka lag ser du som starkast på papperet just nu?

– Ja, det är ju Sandviken. Sen kanske VSK växlar upp igen.

Kan vi sticka in Bollnäs bland de lagen?

– Visst har vi kapacitet. Men sen har du ju Edsbyn såklart. De måste väl vara största favoriterna.

Du skrev relativt nyligen på för tre nya år. Blir det dina sista säsonger som bandyspelare på elitnivå?

– Ja, det tror jag nog. Men man vet ju aldrig. Måste vara riktigt noga med kroppen och hålla tummarna att jag håller först och främst. Just nu känns det prima. Sen får vi se längre fram.

Mattias Bladh
[email protected]

Del 1: Ted Bergström och VSK – artikelserie i fjorton delar

, ,

Han är Söderhamnssonen som bytte Hälsingland och Broberg mot Västmanland och spel i Sveriges mest framgångsrika förening Västerås SK.
Möt den avige, tekniske anfallaren Ted Bergström i en öppenhjärtig längre intervju med Bandyfeber.

Det är full rulle som gäller just nu för Ted Bergström. VSK-anfallaren har relativt nyligen blivit pappa för andra gången och det tar naturligtvis sin tid i anspråk. Den tekniske 28-åringen, som i slutet av säsongen förlängde kontraktet (2+2 år), är helt enkelt en familjeman med allt vad det innebär.

– Det har varit fullt upp med nya rutiner och familjelivet. Sedan är jag mitt uppe i min rehab som jag hoppas ska vara bra inför hösten när det är dags för skridskor igen. Så allt det i kombination utgör nog mina vardagar och helger just nu skulle jag säga. Sen finns det ju alltid lite att göra på tomten nu när vi köpte hus förra sommaren, säger Ted Bergström.

Gillar du att ha mycket att göra om dagarna?

– Ja, jag skulle nog säga att jag är en person som gillar att ha många järn i elden, så att säga. Tycker om när det händer saker hela tiden. Fast ibland kan det ju givetvis vara oerhört skönt med en helgdag och att inte ha någonting att göra och bara slappa.

Det är den 4 mars 2017. Ted Bergströms VSK åker ut mot Sandviken i en ytterst jämn kvartsfinalserie. På förhand var det i princip omöjligt att sia om utgången. Men uttåg i en kvartsfinal är inte bra. Inte om man heter Västerås. För Bergström var det på ett personligt plan tungt med återkommande skadebekymmer.

Foto: Matthias Lobsien. VSK-anfallaren Ted Bergström har nu hunnit med mer än 120 matcher i VSK-tröjan och under den tiden vunnit två SM-guld.

– Skadefylld säsong där det mesta gick emot känns det som. Men kul att få göra två landskamper under hösten, något jag givetvis hoppas få chansen att göra snart igen. Men framförallt vill jag komma tillbaka och bidra så mycket jag kan och se till så att vi i VSK får uppleva en final på Studenternas till våren. Vill verkligen vinna ännu ett SM-guld.

Du har redan två SM-guld med VSK. Hade du kunnat drömma om det när du kom till klubben inför säsongen 2012/13?

– Absolut fanns förhoppningarna om att få stå högst på pallen någon gång. Det var ju en stor del i övergången, men att vi skulle ha tagit två guld på så kort tid hade jag nog inte kunnat drömma om. Men efter en lite tyngre säsong nu senast så är suget att ta tillbaka SM-bucklan enormt.

Säger ganska mycket om VSK som klubb?

– Definitivt, det märks att det ”sitter i väggarna”. Finns oerhört många stora spelare och ”vinnare” som florerar i och kring laget och föreningen. Stefan ”Lillis” Jonsson, Andreas Westman, Pelle Fosshaug, Micke Carlsson bara för att nämna ett fåtal. Det känns oerhört stort och roligt att få vara en del i klubbens fina historia och vara en av de som bär arvet vidare. Det är väl också en sak med VSK, man pratar gärna historia och blickar tillbaka på gamla goda, fina minnen. Men fokus i hela föreningen är hela tiden på väg framåt, nästa säsong, nästa projekt, nästa match.

Vinnarkulturen blev Ted Bergström varse om under sin första säsong i klubben. VSK var snubblande nära att åka ut i slutspelet mot Vänersborg. Men 0–2 i matcher vändes till 3–2 i matcher när laget såg ut att vara nere för räkning.

– Låg under med 0–2 i matcher och 0–3 i tredje avgörande matchen. Någonting hände där. Det var som att någon tryckte på en knapp, eller kanske mer drog i handbromsen. Något kopplades på hos varenda spelare och vi vände hela matchserien relativt komfortabelt som jag minns det. Slog sedan ut Hammarby i semin efter några magiska insatser. Sedan tyvärr finalförlust mot SAIK. Men något hände där och då. Vi kom tillbaka som ett nytt lag säsongen efter och även säsongen efter det; två World cup, 2 SM-guld och dessutom klubbens första Svenska cupen-guld. Så absolut finns det någonting, säger Bergström.

– Förhoppningen är att vi med nyförvärven vi fått in i år ska kunna få in lite ny energi i laget och kunna påbörja en ny fin resa tillsammans.

Låt oss vrida tillbaka klockan. Ted Bergströms karriär tog fart i Broberg. Det är där han är fostrad och obevisligen blev så pass bra att VSK ville värva honom.

Hur minns du den tiden?

– Ja, precis. Jag har ju kvar släkt och vänner däruppe så blir något hembesök några gånger per år. Bandymässigt minns jag väl att vi hade rätt bra lag under ett par säsonger. Men stundtals obefintliga väderförhållanden och träningsförhållanden. En massa pendlande till Edsbyn, bland annat sena kvällar och nätter under vardagar. Det i kombination med att kommunen inte byggde någon hall gjorde väl att man började se sig omkring. Och när en klubb som VSK hörde av sig kändes det som ett klokt beslut att prova ett miljöombyte. Men nu blir det ju äntligen hall i Söderhamn och det är ju riktigt roligt, både för klubben och hela bandy-Sverige.

– Men annars med Broberg så har jag väl en önskan att någon gång i karriären få återförenas och spela med min bror (Max Bergström) som slog igenom på allvar nu i vintras i Broberg. Sen var det blir får framtiden utvisa.

Känns som att du kunde ha blivit kvar om det blivit klart med hallbygge redan då?

– Ja absolut, man vet aldrig. Det hade åtminstone varit andra förutsättningar. Ska man spekulera så hade kanske Daniel ”Popa” Jonsson, Joel Edling och Adam Gilljam alla stannat kvar också istället för att leta sig vidare. Omöjligt att gissa men det fanns en riktigt bra stomme att bygga vidare på där och då.

Ja, vad säger du om brorsan Max säsong – bräcker den din i fjol?

– (skratt) Ja, men det får man nog säga. Han gjorde ju ett par stycken matcher där han var helt fenomenal, så det var riktigt kul att se såklart. Så med den erfarenhet han samlade på sig i vintras så tror jag definitivt han kommer ta ytterligare kliv till vintern och verkligen bli en nyckelfigur för Broberg mellan stolparna. Efter två säsonger i Borlänge, där han verkligen fick en fin utveckling, var det kul att se att den fortsatte likadant i elitserien och Broberg i vintras. Men till vintern hoppas jag ändå att kunna vara ett strå vassare än brorsan igen. Är ju ändå konkurrenter när det kommer till kritan.

Foto: Privat. Bröderna Bergström vid intervjumikrofonen.

Förberedelserna inför säsongen 2017/18 är redan igång för VSK. Det är lite blandat antal pass med gemensamma träningar varje vecka och högst varierad form av träning vid den här tiden. Ted Bergström har ett väl dokumenterat förflutet med bland annat en ledbandsskada som spökar. Men nu ser det ljusare ut med det där trilskande ledbandet som ställt till det alldeles för mycket.

– Nu börjar det ändå ge med sig lite så har förhoppningar om att köra för fullt när vi träffas till hösten för isträning, säger 28-åringen.

Du har ju en väldigt utmanade spelstil med snabba riktningsförändringar. Kommer du ändra på något i din spelstil för att undvika en eventuell tredje ödesdiger smäll mot ledbandet?

– Ja, absolut, så är det ju. Försöker ju vara en matchavgörare och irrationell spelare och bryta mönster som sagt. Men att byta spelstil eller något dylikt är inget jag tänkt på faktiskt, tror det blir svårt att ändra på sig allt för mycket.

Vad säger du om VSK:s silly season?

– Ja, det är ju definitivt lite ändringar i truppen. Tråkigt med både Norrman (Jesper), Rintala (Janne) och Nilsson (Jonas, slutat) som lämnar. Riktigt bra killar allihop. Sedan Landström och Folkesson på pluskontot, så en liten föryngring kanske man kan säga på nåt vis. Men framförallt lite nya ansikten, ny energi och unga formbara killar som vill utvecklas och vinna titlar. Så i slutändan tycker jag det absolut känns bra om man ska titta var vi står nu. Ska bli otroligt spännande att se dem på is senare i höst. Väldigt intressanta talanger som kommer in för att sammanfatta.

Nu är det ganska långt kvar till säsongen startar, men hur starka är ni truppmässigt gentemot i fjol?

– Jo, absolut. Ja, men jag tror vi är riktigt starka som trupp. Tror många kommer höja sig ett snäpp nästa säsong igen efter en något tyngre säsong. Däremot är det lätt att glömma att vi ändå vann en WC titel så helt galet har det ju inte varit men absolut siktar vi ju på final och guld inför varje ny säsong. Vi älskar ju att vinna.

Och blir det guld så blir det på Studenternas. Vad säger du om flytten?

– Absolut, det siktar vi på. Ja, vad ska man säga? Jag har ju långt ifrån all fakta kring beslutet. Första känslan är ju att beslutet känns lite förhastat. Kändes på något vis som att det var nära en vändning publik- och arrangemangsmässigt i Stockholm. Kan absolut förstå någonstans hur de tänker med smidigheten och nostalgin som finns i Uppsala.

Bergström menar att ”gamblingen” som blir med vädrets makter kan bli en stor riskfaktor på Studenternas IP.

– Tvekar inte en sekund på att det kommer bli ett bra arrangemang och allt runtomkring finalhelgen i Uppsala. Men kan ändå inte släppa att förbundet väljer bort de sportsliga förutsättningarna och moderna hallar/evenemangsarenor mot utomhus och all osäkerhet kring väder och vind och så vidare. Men från och med nu är det ju bara att gilla läget såklart. Men spontant känns beslutet fel i mitt tycke.

Å andra sidan har VSK haft många fina minnen från Studenternas genom åren.

– Så är det absolut. Och själv har jag bara ett P19-SM-guld med Broberg mot just VSK som enda riktiga minne därifrån, så hoppas verkligen att få vara med och skriva ny historia på Studenternas med VSK nu.

Mattias Bladh
[email protected]