Inlägg

Anderstedt: Upplevelserik första dag i Svenska cupen — men skärpning, Bandypuls

, ,

KRÖNIKA En upplevelserik första dag på Svenska cupen fick vi som var klistrade framför teven, datorn eller surfplattan. Resten av helgen lär bjuda på än mer dramatik.

Grupp 1
Villa Lidköping–Vetlanda 5–0
Segertippade Villa tog för sig direkt och lät inte Vetlanda få något grepp alls om händelseutvecklingen. Felix Phersson och Christoffer Edlund tvåmålsskyttar.

Villa fick precis den start på turneringen som laget också behövde för att få ett rejält självförtroende. Vetlanda räckte inte till att stå emot.

Sandviken–Hammarby 5–4
Den första riktigt spännande matchen i turneringen. Hammarby stod verkligen upp mot Sandviken. Bajen hade också ledningen så långt in i matchen som 8 minuter in på andra halvlek. Sandviken gick ikapp och ryckte åt sig en tvåmålsledning med 9 minuter kvar av matchen. Sista reduceringen till 5–4 kom för sent när tiden rann ifrån Bajen.

Hammarby–Villa Lidköping 1–6
Hammarby gjorde en mycket bra första halvlek, men råkade ut för ett väldigt psykologiskt baklängesmål när Christoffer Edlund gjorde 2–0 till Villa precis innan halvtidssignalen.
I andra halvlek var det bara ett lag på banan och Villa rann ifrån ganska enkelt. Hammarby resignerade långt innan slutsignalen.

Vetlanda–Sandviken 2–5
Vetlanda stod upp bra mot Sandviken i första halvleken. När Jocke Andersson sen blev skadad föll Vetlanda ihop och Sandviken tog över matchen helt. Fem olika målskyttar i det svartvita laget visar att många tar ansvar framåt i brist på fixstjärnor. Tror ändå att SAIK måste vara bra en hel match istället för att bara göra bra ifrån sig i andra halvleken för att lyckas i slutspelet på söndag.

Grupp 2
Västerås–Motala 4–2
Motala tog ledningen tidigt i första halvleken och höll faktiskt ställningarna till pausvilan.
Sen tog Västerås över, men det var spännande ända tills bara drygt 4 minuter var kvar.
Då punkterade VSK matchen med sitt 4-2-mål.

Edsbyn–AIK 3–3
Premiärkvällens mest spännande match. Ett möte som svängde fram och tillbaka. 3–0 till Edsbyn så långt in i matchen som 10 minuter in på andra halvlek.

Men AIK reste sig och Alan Dzhusoev, AIK:s bäste spelare, kvitterade på övertid. Sen knep AIK också den efterföljande straffläggningen.
Den blir avgörande om Edsbyn och AIK hamnar på samma poäng i sluttabellen om inte målskillnaden eller mest gjorda mål skulle avgöra.

Det är tidigt på säsongen. Det märktes på flera håll och kanter. Domarna var inte alltid i synk med varandra när det gäller att ta gemensamma beslut istället för att peka åt olika håll. Men det lär väl bli bättre redan under fortsatta helgen kan man hoppas.

Vi är alla i dagens läktartomma situation beroende av de streamade sändningarna av turneringen som webbsiten Bandypuls ansvarar för.

Här är ett par tips efter första dagen så kan ni som är kommentatorer genom ett uns av förberedelse bidra till en rejäl kvalitetshöjning för tittarnas skull.
Det är viktigt att ta tittarna på allvar när man kommenterar.
De är värda att du som kommentator är påläst och förberedd. Det är inte okej att inte ha koll på varför vissa spelare inte spelar när dom faktiskt är avstängda.

Att kunna reglerna är också ett ganska lågt krav vi ställer, annars blir vi vilseledda. Vid oavgjord match mellan två lag i Svenska Cupen är det inte alls de efterföljande straffarna som i första hand skiljer lagen åt om de landar på samma poäng i sluttabellen. I första hand är det målskillnad och därefter flest gjorda mål, innan det är straffarna i ett eventuellt oavgjort inbördes möte som avgör.

Nu är det två dagar kvar av turneringen så det får bli skärpning i TV-hytten så vi tittare får den behållning vi kräver.
Vi betalar ju ändå för sändningarna.

Villa Lidköping och Sandviken går till semifinal från grupp 1.
Men semifinalplatserna i den andra gruppen är helt öppna. VSK har 2 poäng och AIK och Edsbyn har 1 vardera. Det räcker förstås för VSK att vinna en av matcherna mot AIK och Edsbyn för att gå till semifinal.
Men förlorar grönvitt båda matcherna, ja då blir det Gnaget och Byn som går till semifinal.

Sandviken och Villa Lidköping skall också göra upp om första- och andraplatsen i grupp 1 i morgon. Det blir en spännande lördag och säkert också söndag. Jättekul!

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Svenska cupen blir högintressant

, ,

KRÖNIKA Trots den annorlunda försäsongen utan World cup som en given ingrediens så står nu elitserielagen på herrsidan inför utmaningen Svenska cupen. Träningsmatcher har spelats, även om lagen haft väldigt olika förutsättningar. Vissa lag har matchats flitigt och till och med turneringslirat i Vänersborg, andra har haft det tunnsått med matcher.

Svenska cupen i Lidköping blir därför högintressant och den första riktiga värdemätaren. Cupen har spelats på olika platser sedan 2005 då Edsbyn blev cupmästare i sin hemmaborg. Nu är det dags för 16:e turneringen. Svenska cupen har utöver Edsbyn också spelats i Västerås och Vänersborg, men sedan 2011 är spelplatsen Lidköping.

Mest framgångsrikt är Sandvikens AIK som blivit cupmästare hela 6 gånger. Edsbyn och Hammarby har 3 titlar, Västerås SK 2 och Villa Lidköping 1.
Kanske dags att hemmaklubben kniper sin andra cuptitel i år. Det är mycket som talar för det, även om cup alltid är cup. Och som sådan väldigt oförutsägbar.

Jag tänkte ändå ta mig friheten att ranka lagen efter mitt eget huvud och utifrån förutsättningar och prestationer hittills under hösten.

1. VILLA LIDKÖPING
Villa har presterat bra i nästan alla träningsmatcher och känns som det mest kompletta laget så här långt. De värvade stjärnorna Christoffer Edlund från Jenisej och Erik Säfström från Sandviken har haft en ganska enkel anpassning till den nya miljön. Jag skulle bli mycket förvånad om inte Villa Lidköping åtminstone tar en finalplats.

2. AIK
Här är den nya mixen av alla stjärnspelare inte lika lätt att få ihop till ett komplett lag på samma enkla sätt. Här ska också nationella kulturer flätas ihop. Det kommer ta litet tid. Det har också resultaten hittills visat. Men AIK kommer att växa för varje match och det råder inga tvivel om att det här stjärnbygget blir vinterns mest intressanta lag. Jag håller AIK som tvåa inför Svenska cupen eftersom jag tror ”Murren” och Co. får ihop det ett snäpp ytterligare sedan turneringen i Vänersborg.

3. EDSBYN
Klubben har fött vinnarskallar i decennier! Ska vi gå efter försäsongen, och det ska vi, så har laget inte övertygat. Många insläppta mål och varierade resultat. Som ett exempel kan vi nämna dubbelmötena med Sandviken där mästarna blev utspelade med 7–0 en halvlek borta, men reste sig hemma och vann komfortabelt. Notabelt ändå förlustmatch mot AIK. Men känner jag ”Byn” rätt så är träningsmatch hisnande långt ifrån cupfighter.

4. SANDVIKENS AIK
Likt en av legenderna om Fågel Fenix så reser sig alltid den här klubben. En av legenderna berättar att Fenix bränner sig själv på bål för att ur dess aska uppstå i föryngrad gestalt. Precis så är det i Sandviken. Många trodde inte att laget skulle bli att räkna med alls förra säsongen. Men det blev semifinal mot Edsbyn. I år har laget förlorat ytterligare viktiga kuggar. Ersatt klokt och likt Fenix återuppstå i föryngrad form. Precis som Edsbyn så har Sandviken haft en extrem förmåga att hela tiden slussa in nya unga spelare som snabbt tar plats. Försäsongen har varit varierad, men segrarna mot Edsbyn och utspelningen av Västerås SK senast (5–1) imponerar.

5. VÄSTERÅS SK
De grönvitas enda förlust i höst är ovan nämnda bortamöte med SAIK. Västerås har ett lag där det inte hänt så mycket sedan förra säsongen. Martin Landström har förvisso gått till Baikal Energy. I övrigt har Micke Carlsson kunnat bygga vidare från fjolåret. VSK är alltid att räkna med och det blir intressant att se om laget kan snuva Edsbyn eller AIK på en semifinalplats i helgen.

6. HAMMARBY IF
Eftersom jag bygger den här rankingen på hösten hittills så hamnar ”Bajen” på sjätteplatsen. Inte så mycket utifrån lagets prestationer, utan mera utifrån frånvaron av prestationer. Laget har inte spelat särskilt många träningsmatcher och vi vet att det är mycket nytt som skall samordnas. Hammarby är ju också en av de ekonomiskt tyngda klubbarna som inte heller kunnat värva speciellt stort. Christoffer Fagerström blir såklart anfallsesset i vinter, men nu är han avstängd fyra matcher in i Svenska cupen efter försyndelsen mot Johan Esplund i senaste slutspelet.

7. VETLANDA BK
VBK fick bara stryk med uddamålet mot Villa Lidköping i en träningsmatch. I övrigt inte i direkt något direkt krävande motstånd. Delvis nybygge även här och det känns också spännande. Inte minst med Jocke Anderssons återkomst i laget. Jag tror inte laget rår på Villa, SAIK och Hammarby i gruppspelet, men säker är jag inte.

8. IFK MOTALA
Motala har haft en motig försäsong. Inte bara beroende på sina miserabla träningsförutsättningar. Laget har också endast spelat två träningsmatcher. Haft otur med sjukdomar som ställde in en match och issmältning i Stockholm som ställde in en annan. Jag känner inte att jag kan sätta Motala högre i den här rankingen. Men skrällar hör alltid till bandyns riktiga höjdpunkter.
Du som läser gör säkert din egen ranking. Det är alltid kul inför sådana här turneringar även om felmarginalen nästan alltid är stor. Det erkänner jag direkt.

Hur går det sen då? Lagen är indelade i två grupper. I A-gruppen spelar Villa Lidköping, Sandviken, Vetlanda och Hammarby. B-gruppen innehåller Edsbyn, AIK, Västerås och Motala.
Mina semifinaltips blir nog att Villa och Sandviken tar sig vidare från A-gruppen och Edsbyn och AIK från B-gruppen. Slutsegrare är alltid nyckfullt att tippa, men jag sätter en hundring på Villa Lidköping.
Men jag räknar inte med någon stor förtjänst på det spelet.

Kjell Anderstedt

Anderstedt: 10 minuter hade varit befogat — inget mer

, , , ,

KRÖNIKA Äntligen har försäsongen gått in i litet mera av tävlingsmatcher. Men vi bandyälskare har bara att hoppas på att så många matcher som möjligt streamas på nätet. För det lär nog dröja innan vi kan besöka arenorna och få njuta av den där riktiga känslan. Publikrestriktionen om maximalt 50 åskådare på idrottsevenemang ser ut att gälla bra länge än.

Många hoppades ju att en ökning till 500 åskådare skulle få börja gälla snart.
Men det ser mörkt ut.

Möjligheten att kunna ha 500 åskådare skulle betyda oändligt mycket för många idrotter, inte minst för bandyn. Ingen stor publiksiffra för de normalt publikstarka lagen.
Men för många klubbar kämpar med ekonomin och en lättnad på detta hade inneburit mycket.

Samtidigt får man ha förståelse för att Folkhälsomyndigheten inte vill ta några risker, trots allt så ser ju coronaläget inte så bra ut just nu.
Men för bandyn tror jag att en publik på 500 personer skulle betyda enormt mycket.

Coronapandemin ger inte bara problem vad gäller publikintäkterna. Flera stora turneringar ställs in. VM i Irkutsk har redan ställts in och det är inte mycket som talar för att World Cup kan spelas med tanke på att reserestriktionerna till länder utanför EU lär ligga fast ett bra tag till. Ett antal internationella turneringar för yngre lag är osäkra. Beslut från internationella bandyförbundet, FIB, skall komma 1 november.

Men vi kan glädjas åt att tävlingsmatcherna kommit igång. Den här helgen avgörs turneringen med det litet udda namnet Vänersborgsklubban cup.
Fyra lag möts i enkelmatcher. Deltagande lag är Villa Lidköping, IFK Vänersborg, AIK och Frillesås.

Villa ser ut att rinna igenom turneringen obesegrade. I denna stund, lördag kväll, har laget två raka segrar. Igår seger mot AIK med 52 och idag Frillesås med 71.
Mest fokus har väl hittills varit när Villas Martin Johansson tacklade AIK:s Daniel Andersson igår fredag.
AIK har anmält Martin Johansson och menar att tacklingen var brutal, men domaren Anders Berg valde att helt fria och Johansson klarade sig även från utvisning.
När jag granskat situationen ett antal gånger så får Daniel Andersson en tackling av Martin Johansson. Samtidigt är Andersson inte riktigt i balans när han tar emot passningen och det gör tacklingen tuffare.

10 minuter hade varit befogat — inget mera.
Men anmäld blev han och därmed avstängd tills beslut tas.

Men vilken härlig avslutning av turneringen när IFK Vänersborg skrällde rejält på lördagskvällen mot AIK. Seger med 3–2.
Så nu är det klart för ett derbyladdat avgörande mellan Vänersborg och Villa.
Undrar hur mycket publik den matchen skulle lockat i ett normalt läge

***
Damerna spelar play off i Svenska cupen. Idag avgjordes semifinalerna.
AIK-Västerås SK möttes i den ena och mästarinnorna knep den ena finalplatsen med en 53-seger. Men matchen var länge jämn och AIK blir att räkna med i vinter.
Det lär bli fler lag som lägger sig i den övre delen på damernas elitserie den här säsongen.

Skutskär, som spelat flera finaler, slogs ut i den andra semifinalen med buller och bång av Villa Lidköping.
81 imponerar verkligen och inte minst att målskyttet spreds ut på många spelare. Damernas elitserie kan bli bättre och jämnare än på mycket länge.
Finalen i Svenska cupen på söndagen mellan VSK och Villa är inte lättippad.

***

Träningsmatchandet för herrarnas elitlag rullar i övrigt vidare. Vetlanda slog ganska lätt Motala hemma på lördagen med 62 och Hammarby slog Broberg med 84.
Mästarlaget Edsbyn är också igång såklart. Har mött Sandvikens AIK i två raka matcher. Lagen tog en enkel seger vardera på respektive hemmaplan.
Kanske elitserien blir jämn ändå i vinter. Det hoppas vi på.

Närmaste höjdpunkten vad gäller turneringar är Svenska cupen för herrar 23-25 oktober. Deltagande lag är Villa Lidköping, Sandvikens AIK, Vetlanda och Hammarby i ena gruppen och Edsbyn, Västerås, AIK och Motala i andra gruppen.
Svårtippat och spännande i arenan i Lidköping.

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Tre styrkebesked och två rejäla premiärfloppar

, ,

KRÖNIKA Så är vi då äntligen igång efter månader av förberedelser, från barmarkslufsande till cuper där lagen fått mäta sina försäsongskrafter. Nu ligger en hel elitseriesäsong framför oss och tänka sig, det här kan bli väldigt roligt. Mycket känns spännande och oförutsägbart i vinter.

Redan premiärkvällen på fredagen blev det precis så. Tre positiva utropstecken från lag som imponerade och två rejäla floppar av lag vi hade förväntat oss betydligt mera av.

Två matcher motsvarade helt mina förväntningar. Att Bollnäs skulle dra sig segrande ur premiären hemma mot AIK och att Hammarby skulle klara av Åby/Tjureda på Zinken var såklart också helt i sin ordning. I de matcherna var skrällarna långt borta.

Tre lag som gav rejäla styrkebesked i premiären var Sirius, Edsbyn och Sandviken. Skrällen stod Sirius för som manövrerade ut Västerås i den grönvita hemmahallen. Sirius visade en kul och imponerande respektlöshet som gav en överraskande bortaseger.

Sirius kan bli riktigt kul att se i vinter. Inte minst hemma där publikstödet är bandysveriges otvivelaktigt bästa. Att dessutom göra 7 mål borta på VSK var särskilt imponerande.

Edsbyn är lika bra som större delen av försäsongen talat om, även om även Byn blandat starka insatser med litet blekare. Den imponerande lagmaskinen gjorde dock processen kort med Broberg, även om motståndet på fredagskvällen var mer än lovligt tamt.

Sandviken som med sitt till vissa delar nya lag inte direkt är topptippade visade upp ett starkt, snabbt och väloljat passningsspel borta mot Vänersborg, kombinerat med tätt försvarsspel. Laget dominerade under den större delen av matchen och Vänersborg hade mycket svårt att få till ett ordnat anfallsspel.

Jag måste ändå utpeka två riktiga floppar denna fredagspremiär, Västerås och Broberg. Västerås hade alla väntat sig mer av i hemmapremiären och att släppa in hela sju mål var blekare än lovligt mot Sirius. Att Edsbyn slår Broberg hemma hade alla väntat sig, men att Broberg dessutom klappar igenom totalt och släpper in tvåsiffrigt. Det får inte hända, inte ens mot Edsbyn.

En sensationell målskytteanalys förtjänar också sin plats. Denna fredagskväll gjordes de 41 målen av 32 olika spelare (!)… Målskyttet var alltså enormt utspritt. Edsbyn hade 7 olika målskyttar vid de 10 målen mot Broberg. Hammarby hade 6 olika målskyttar i 7-0-segern mot Åby/Tjureda och Sandvikens målskytte kommer tydligen bara att få en förändrad profil i vinter mot tidigare.

5 mål mot Vänersborg och 5 olika målskyttar! Även i målexplosionen i Rocklunda med 13 mål så hade Sirius fem målskyttar vid sina 7 mål och VSK spred 6-målskyttet på fyra spelare. Detta är något riktigt roligt för Elitserien! Måtte det fortsätta så, då blir matcherna väldigt sevärda när många spelare kliver fram som målskyttar.

Nu fortsätter den något rumphuggna första elitseriehelgen med Villa-Vetlanda sent lördag kväll och på söndag Sirius-Åby/Tjureda. Allt annat än hemmasegrar där är förstås fullständigt otänkbart.

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Nästan läge att lova ut en måltid på hatt eller sko om inte Villa vinner

, ,

KRÖNIKA Som vi har väntat på att den här träningshösten skall omvandlas till tävlingshöst. Dags för Svenska Cupen och World Cup på både herr- och damsidan.
Med Svenska Cupens upplägg på damsidan så har den turneringen redan tjuvstartat.
Mer om det senare.

Som bandykrönikör har jag försökt dra ut en del slutsatser av ett spretigt träningsmatchande. Ett omöjligt uppdrag eftersom försäsongen sett så väldigt olika ut och lagen är till stora delar nykomponerade.

Men det senare är samtidigt en spännande ingrediens den här säsongen. Hur kommer lagbyggena att se ut med stjärnvärvningar och kommer olika länders spelarkultur kunna mixas till lag?

Det är långt till säsongsklimax i mars såklart. Men resultaten efter de närmaste veckornas
cupspelande kommer ändå att ge vid handen hur den första delen av seriesäsongen kan te sig.
Men bandysäsongen är lång och allt viktigt händer efter nyår.

Herrarnas cupspel i helgen i Lidköping omsluter de åtta kvartsfinallagen från förra säsongen.
När det gäller att tippa cupvinnare så är det nästan ett sånt där läge att lova ut en måltid på hatt eller sko om inte Villa Lidköping vinner.

Men här lovas inte ut nåt, det lovar jag. Inte för att jag anser mig feg, snarare realist med erfarenhet av cupspelets säregna dramatik. Men det största hotet mot en Villaseger är nog Villa självt.

Alla räknar med seger, spelare, ledare (även
om dom ju aldrig uttrycker det utåt), publik, experter och supportrar. Där ligger det största
hotet. Det är såå lätt att råka ut för misslyckande i sådana lägen.

Och med korta matcher 2×30 min hänger det skrällvarningar i luften ideligen.
Så inget gamblande med insatser av
pepprade hattar eller skor för min del.

Vad är hoten bortsett från Villa självt då? I gruppen ingår Bollnäs, Hammarby och
Vänersborg. Derbykonkurrenten Vänersborg har ett utsökt skrälläge redan i öppningsmatchen
fredag lunch.

Jag tror att kampen om andraplatsen i gruppen står mellan Bollnäs och
Vänersborg. Hammarby har haft sämst förutsättningar av alla under försäsongen och behöver mer tid än så här för att få ihop det. Så jag tror att fredagskvällens möte Vänersborg-Bollnäs blir avgörande.

Tips: Villa och Bollnäs till semifinal.

I den andra gruppen har vi Edsbyn, Motala, Sandviken och Västerås. Det sistnämnda laget
vann cupen i fjol efter att ha manövrerat ut Villa redan i semifinal. VSK är ett cuplag av Guds nåde.
Motala får det svårt, men med någon skräll kan laget störa.

Edsbyn bör vara det starkaste laget och Sandviken har redan slagit Västerås i höst, ett Västerås som också tog stryk av AIK hemma. Nyckelmatchen kan bli Sandviken-Västerås på lördag förmiddag.

Tips: Edsbyn och Sandviken till semifinal.

***

Jag märker själv nu att ju längre fram i turneringen man tippar, desto större blir felprocenten.
Så jag nöjer mig och stannar här.

Damernas Svenska Cupen har ett helt annat upplägg. De åtta elitserielagen är indelade i två grupper. Men gruppmatcherna avgörs under en och en halv månads tid och ettan och tvåan i
varje grupp går till slutspelet i Västerås 19-20 oktober.

Spännande upplägg som flera sett som positivt, även om en hel cuphelg också har sin speciella charm.

I ena gruppen spelar Skutskär, AIK, Sandviken och Uppsala Bois och i den andra KS Bandy,
Skirö, Villa och Västerås.

De flesta med erfarenhet av fjolårets Elitserie. Undantagen är då mixen av Kareby-Surte som blivit KS Bandy och kvalade upp i våras och dessutom Uppsala Bois som slogs ut i kvalet, men fick en gratisbiljett till högsta serien när Söråker drog sig ur.

Fjolårssäsongens SM-finalister Västerås och Skutskär i varsin grupp. Troligt att de möts i
cupfinalen 20 oktober.
Några matcher är redan spelade.
AIK har slagit Sandviken med 3-2 i grupp A och i grupp B har två matcher spelats, Skirö-Västerås 1-19 och Skirö-Villa 1-12.

I och med att AIK vann en spännande match mot Sandviken häromdagen så blir det Skutskär
och AIK till semifinal, det är mitt inte särskilt svåra tips. I grupp B har Villa och Västerås redan varsin seger och går till semifinal.
Jag tror inte KS Bandy kan hota, men skrällar är ju cupspelets allra sötaste karameller! I alla fall för de som skräller.

Känns inspirerande att som krönikör äntligen få grotta in sig i matcher som betyder nåt när
tävlingssäsongen är igång. Och nu är det bara två veckor kvar till bandyvärldens största event – World Cup i Sandviken … mums!

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Säga vad man vill om försäsongen men det spretar litet åt alla håll

, ,

KRÖNIKA Säga vad man vill om försäsongen för oss bandyälskare, men det spretar litet åt alla håll. Som vanligt väldigt olika förutsättningar. Villa, Västerås, Vänersborg, Edsbyn och Broberg har tillbringat träningar och matcher i den egna hallen.

Sandviken har mest tränat i hockeyhall för att kapa kostnader och övriga lag med utomhusarenor jagar halltider hos de mer lyckligt lottade. Hammarby har fått fixa och trixa för att skapa träningstillfällen som inte ska se ut som gemensamma träningar eftersom konkursreglerna sagt nej till det.

Lika spretigt är det också med matchandet så här en månad in i säsongen. Hammarby har av förklarliga skäl bara hunnit med en träningsmatch, medan hälsingelagen har matchat hårt och genomfört DM och två av lagen, Edsbyn och Bollnäs, har även varit på ryssresa och Governors Cup i Khabarovsk.

Men som brukligt är brukar förutsättningarna jämna ut sig allt eftersom när matchandet också blir lite mera organiserat. Lagen som genomlever ekonomiska stålbad, till exempel Sandviken, Vänersborg, Västerås och Hammarby blir kanske inte tippade finallag i år när man tvingats banta bort onödigt dyra spelare. De storspelare som, trots allt, valt att stanna kommer att betyda mycket för dom yngre som behöver lära sig vad lojalitet betyder för en förening.

Vad har lagen visat upp då hittills? Några slutsatser vore såklart dumdristigt att ge sig på och som krönikör skulle det vara rent oseriöst. Men eftersom jag gått igenom alla träningsmatcher så kan jag i alla fall lyfta fram några utropstecken.

Edsbyn och Bollnäs är nästan i full sving. De har till och med mött varandra flera gånger redan. Bollnäs slog Edsbyn i matchen om tredjepriset i Ryssland och Edsbyn fick revansch genom att vinna DM-finalen. Båda har också mött Broberg. Bollnäs vann och Edsbyn fick stryk. För hälsingepubliken kan den här säsongen bli mer underhållande än på länge.

Sandviken har imponerat utifrån de lägre ambitionerna. Spelat två bortamatcher med två segrar mot Broberg och nu senast mot Västerås, dessutom med bred 5-2-marginal. SAIK har tappat måltjuvarna Edlund (Jenisej) och Mossberg (Bollnäs) och många har undrat hur det ska gå med målskyttet. Men mot VSK hade de svartvita 5 olika målskyttar. Mycket talar nog för att andelen spelmål kommer att öka i vinter för de S-märkta.

Västerås har sett väldigt trevande ut i inledningen. Slog allsvenska Falun med 6-0, men sen två tveksamma insatser i hemmahallen mot AIK, 3-5, och SAIK 2-5. Det är när de här bättre lagen möts som insatserna blir lite mätbara.

Övriga kvartsfinallag har inte utsatt sig själva för några större prövningar. Villa har två klara segrar mot AIK och Frillesås. Hammarby slog Tillberga med 8-0 och Vänersborg har tre säkra segrar, men mot Gripen, Frillesås och Åby/Tjureda.

Vetlanda, Motala och Sirius har bara spelat en match var. Inte direkt kommenterbart.

Nej, nu ser vi fram mot två andra höjdare. Svenska Cupen i Lidköping och World Cup i Sandviken. Det blir en annan spänning det och bandysäsongen kommer igång på riktigt.

I Svenska Cupen deltar fjolårssäsongens kvartsfinallag, som sig bör. De är indelade i två grupper där ettan och tvåan går till semifinal. Bollnäs, Hammarby, Vänersborg och Villa i den ena gruppen och Edsbyn, Motala, Sandviken och Västerås i den andra. Kan inte låta bli att tippa, även om det är vanskligt. Men jag satsar på att Villa, Bollnäs, Edsbyn och Sandviken spelar semifinal.

World Cup i Sandviken blir den bästa av de 46 turneringar som spelats sedan premiären i Ljusdal 1974. Det är jag helt övertygad om. Hela 37 matcher på 5 dagar och hur många kanonmatcher som helst, mycket tack vare att Ryssland i år representeras av hela 6 lag.

Vad sägs om gruppmatcher som SAIK-Neftyanik, Broberg-Hammarby, Villa-Baikal Energy, Edsbyn-Bollnäs, Hammarby-Dynamo Moskva, Uralski Trubnik-Edsbyn, stockholmsderbyt AIK-Hammarby, Jenisej-Västerås med mera, med mera… Och sen följer ändå kvartsfinaler, semifinaler och final.

Hoppas nu att alla bandyälskare bokar upp 27-29 september för vistelse i Lidköping och 9-13 oktober för fem dagar i Sandviken. Allt annat vore bara dumt. Skulle nästan vara krav på skriftligt giltigt förfall att inte vara på plats. Men skulle du nu ha giltigt förfall så sänds alla 52 matcherna direkt i webb-TV. Grattis!

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Det finns bara en Owe Svensson

, ,

KRÖNIKA Rolling Stones släpper Satisfaction och uppträder i Sverige första gången och Beatles kommer ut med albumet ”Help”. Winston Churchill begravs i London och Ingvar Wixell sjunger samtliga låtar i den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest.

Vinnarlåten är ”Annorstädes vals”. Hep Stars har tre låtar på Tio i Topp med ”Cadillac” som etta. Den första provsändningen av färg-TV genomförs i Sverige. Den amerikanske presidenten Lyndon B Johnson skickar in marktrupper i Vietnam och Patrik Sjöberg, JO Waldner, Jesper Parnevik och Challe Berglund ser dagens ljus för första gången. Örebro SK blir svenska mästare i bandy genom att på Stockholms Stadion slå Broberg med 5-2.

Året är 1965.

Oceaner av tid har passerat sedan dess. Hur mycket har hänt i ditt eget liv på de år som passerat — förmodligen väldigt mycket. Bandysverige har korat Svenska Mästare mer än 50 gånger sedan dess och i seriesammanhang har oändligt många minnesvärda matcher passerat framför bandypublikens ögon.

1965 var året då Owe Svensson blev ordförande i Åby Tjureda Idrottsförening! Under alla år sedan dess har han jobbat tusentals timmar och dagar för sin kära förening. Att vara ordförande i svenskt idrottsliv under 53 år är en arbetsinsats och ett engagemang det inte går att mäta betydelsen av.

Owe Svensson, Åby/Tjureda

Foto: Åby/Tjureda IF.

Han har inte bara suttit på styrelsemötena och klubbat igenom mängder av beslut. Han har skött slussen, båtplatserna, campingen, konserterna, korvförsäljningen, ja han har varit Åby-Tjureda IF.

Och föreningen är också unik, föreningen är synnerligen välskött och har en ekonomi som dom andra elitserieklubbarna bara kan drömma om. Och nu har han krönt sitt ordförandeskap med att bidra till att laget spelar i Elitserien till hösten, dessutom i en ny hall som föreningen själv finansierar genom ett lån.

Nu har Owe Svensson bestämt att överlåta ordförandeklubban vid årsmötet den 17 juni.

När han själv får gräva i minnet efter det största ögonblicket under sin 53-åriga historia så blir det inte avancemanget i våras till Elitserien. Då nämner han istället när ungdomslaget kom hem från Knatten Cup som segrare för första gången och på tågstationen i Växjö sjöng ”det finns bara en Owe Svensson…”

Och det är också precis så det är — det finns bara en Owe Svensson!

Kjell Anderstedt

Anderstedt: Stjärnklipp av Edsbyn — men var landar Nilsson och Fagerström?

, ,

KRÖNIKA Att bandyns ”Silly Season” inträffar i direkt anslutning till bandysäsongens avslut är mumma för oss bandynördar.

Det känns liksom att spänningen och dramatiken förlängs med ett par månader när man får följa värvningskarusellen.
Starkaste intrycket gör ändå de spelare som är lojala med sin klubb och väljer att stanna, även om ropen från andra klubbar är starka.

Kan man gradera hettan i de värvningar som hittills har gjorts? Ja, självklart kan man det. När en stjärnspelare eller landslagsspelare byter klubb så är det alltid ett hett nyförvärv. Därför får man säga att Edsbyn stod för det största klippet hittills när klubben köpte hem Simon Jansson från Västerås.

Det kommer att stärka laget och det kan göra skillnad mellan semifinal och final i mars. Här gick medlemmarna i Edsbyns vänförening ut med stora insamlingsbössan och finansierade köpet.

För ovanlighetens skull handlade det om ett direkt spelarköp eftersom Jansson hade pågående kontrakt med VSK.

Kan Edsbyn med detta klipp matcha Villa i vinter? Vi får i alla fall nu ranka Edsbyn som klar tvåa i landet.

Jag tar mig friheten att kommentera de större värvningarna vi sett hittills. Daniel Mossbergs flytt från Sandviken till Bollnäs var ingen skräll eftersom det varit på gång tidigare.

Men en synnerligen stark värvning för Bollnäs när Mossan väljer att förlägga de sista bandyåren till Sävstaås.

Christoffer Edlund, skyttekungen, från SAIK till ryska Jenisej. Värvningen ligger ju litet utanför Elitseriens sfär, men den kommer att ha stor betydelse för båda klubbarna.

Ted Bergström är en glimrande målskytt som varit avgörande för VSK i flera matcher. Fick inte den speltid han kanske var värd, men nu blir han en nyckelspelare i Hammarby.

Sirius plockar Ted Haraldsson från SAIK, en spelare som ofta hamnade i skymundan i det stjärnspäckade laget. Men i Sirius blir han en motor som kommer med mycket erfarenhet.

Jesper Jonsson från Hammarby till VSK måste också in under epitetet större värvning.

Men vad händer i AIK? Hela bandysverige undrar. Ryktena sprids när kommunikation och information saknas från klubben.

Falun har verkligen gjort ett par värvningsklipp när Mikael Olsson och landslagskeepern Patrik Hedberg båda flyttar hem till Falun från Västerås respektive Hammarby.

Falun står på tur att få frågan om elitserieplats om något elitserielag skulle falla ur redan innan seriestarten. Men nu vill vi ändå helst se stockholmsderbyn mellan Bajen och AIK — även i bandy.

Men årets Silly Season är inte slut. Två av svensk bandys största anfallare går kontraktslösa och det står nog inte på förrän någon av de båda blir huvudperson på nästa presskonferens.

Jag talar förstås om Christoffer Fagerström i Hammarby och Patrik Nilsson i Bollnäs.
De kommer inte att vara kvar i sina nuvarande klubbar.

Men vart tar de vägen?

Här är det verkligen öppet för spekulationer. Det är lätt att koppla ihop Patrik Nilsson med Sandviken. Han bor i Gävle och laget behöver en målskytt. SAIK säger sig ha stängt truppen.

Men det kan ju dyka upp ett lämpligt jobb även för en kompetent bandyspelare, så vi får väl se. Om Christoffer Fagerström har det cirkulerat flera rykten. Ryssland är ett. Frågan är då vart han skall gå.

Flera av topplagen har fantastiska anfallare med Edlund i Jenisej och Erik Pettersson i mästarlaget Neftyanik där det för övrigt kryllar av stora målskyttar. Ett envist rykte de senaste dagarna placerar Christoffer Fagerström i Hälsingland och då menar jag inte i Ovanåkers kommun… Vi får väl se till helgen.

Så till något vi kan beskriva som ”positivt antiklimax” — stålbaden i krisklubbarna Västerås, Hammarby, Vänersborg och Sandviken.
Frågorna haglade hela vårsäsongen och spelarkontrakt sades upp.

Hur skulle dom klara av att ta sig ur den akuta ekonomiska krisen och få budgetarna i balans? Vilka stjärnspelare skulle fly när de står utan guldkantade heltidskontrakt?

Här måste man säga att klubbarna gjort ett synnerligen duktigt arbete. Jag har förstås ingen insyn i klubbarnas ekonomier i detalj. Men litar vi på vad klubbcheferna säger så har de gjort jobbet bra hittills och dessutom lyckats behålla förhållandevis starka lag. Deras starkaste ”värvningar” är att de lyckats behålla nyckelspelare med stora klubbhjärtan.

Man måste ha människor med ansvar, lojalitet och kompetens i klubbledning och styrelse. Det går inte att ha ansvarslösa personer som lever över klubbens tillgångar med enda målet att hålla laget och sig själv på toppen.

Jag hoppas att den typen av ekonomisk doping nu är bortrensad från elitbandyn. Det blir i alla fall upp till bevis för klubbarna nu när det tuffaste jobbet återstår, det att leva i en ny ekonomisk realitet.

Vad kan det komma ut ur den här krisen? Det är ett helt livsnödvändigt reningsbad. Att spelare inte kan vara heltidsproffs utan måste kombinera bandykarriären med ett civilt jobb är självklart.

Dessutom har de en försörjning när bandykarriären tar slut.
Det är en win-win-situation för såväl klubbar som förbund, aktiva och publik.

Kjell Anderstedt

Anderstedt: När briserar den stora bomben?

, ,

KRÖNIKA Att följa ”Silly Season” är både intressant och fascinerande. Just nu är vi mitt uppe i den. Vissa spelarkontrakt är påskrivna och nya ramlar in i stort sett varje dag.
Men när briserar den stora bomben?

Det är många rykten som florerar och som placerar spelare i mer eller mindre troliga klubbar.

Den här krönikan är inte heltäckande, men ger kanske några nya perspektiv på det som sker.

Det som överraskar mest är tystnaden från nykomlingarna. Både Åby/Tjureda och AIK behöver absolut förstärka. Åby/Tjureda har visserligen fått Arvid Johannisson och Jonathan Svensson från Vetlanda, men det tror jag inte räcker.

AIK har tydligen helt andra saker att reda ut. Nyhetsrubrikerna skriker om kriminalitet, firmor, personhot och skatteskulder. Därför är tystnaden kring de nödvändiga förstärkningarna en aning oroande.

Ryska Bandyfederationen diskuterar än en gång införandet av begränsningar för utländska spelare. Det var på gång redan förra säsongen och frågan är nu uppe till ny diskussion. Den begränsning vissa förespråkar är att lagen endast ska få ha EN utländsk spelare.

De flesta lag är dock helryska nuförtiden. Den gångna säsongen fanns bara tre svenska spelare i Super League, som högsta divisionen heter. Erik Pettersson i mästarlaget Neftyanik, Patrik Sjöström i Jenisej och Patrik Johansson i Start. Jenisej försvann förvånansvärt tidigt i slutspelet. Laget slogs ut i kvarten av Ural Trubnik i två raka matcher. Patrik Johansson är den ende som nu vänder hem till Sverige.

Han hade planer på en fortsättning, men klubben fick problem, tvingades skära i kostnaderna och då har Patrik valt att flytta hem. Nu har den återstående svenskduon dock blivit en trio när Christoffer Edlund blir klubbkompis med Patrik Sjöström.

Den sista finalmatchen mellan Dynamo Moskva och SKA Neftyanik lockade endast 2 743 åskådare. Det har gjort att diskussionen kommit upp igen om man skall ha en enda final som i Sverige, eller bäst av fem som ryssarna har nu.

Intressant på hemmaplan är förstås att se hur det går för de klubbar som balanserat på slak ekonomisk lina och med nödrop klarat elitlicensen. Där är Sandvikens AIK hittills den enda klubb som tydligt signalerar pånyttföddhet och presenterar spelarnyheter på löpande band. På samma sätt som Hammarby så sades alla spelarkontrakt upp vid säsongsslutet.

Men nu är SAIK på väg att bygga ett starkt lag, trots sina nya ekonomisk förutsättningar. De spelare som stannar gör det med ett stort hjärta och talar alla om en nystart. Det är imponerande. Klubben har exempelvis lyckats behålla alla sina landslagsspelare, utom en, trots nya lägre ersättningar. Men jag tror ändå det behövs en komplettering på anfallssidan i det svartvita laget efter Edlunds sorti.

Hammarby arbetar i tystnad och inget kommer ut, frånsett att tränaren Misja Pasjkin flyttar hem och tar över Jenisej. Men rykten går. Christoffer Fagerström är sugen på Ryssland. Kanske intressant för Neftyanik som tappar Pavel Ryazantsev som forward.

Men mästarlaget har ändå kvar Erik Pettersson och Artem Bondarenko som tillsammans gjorde 140 mål (68 respektive 72) den gångna säsongen. De toppade den ryska skytteligan tillsammans med just Ryazantsev som gjorde 62.

Dessa tre Neftyanikspelare gjorde alltså 202 mål i ryska skyttetoppen, helt fantastiskt! Blir väldigt spännande att se Neftyanik i World Cup i höst. SKA Neftyanik är just nu det överlägset bästa ryska klubblaget.

Vänersborg har tydligen en bit kvar innan ekonomin är löst och är därför sista lag under ekonomisk lupp. Några spektakulära värvningar är nog inte aktuella där.

Största utropstecknet bland värvningar hittills är Daniel Mossberg till Bollnäs, även om det inte är en direkt skräll. Han kan ge hälsingelaget ny spelintelligens, det kan göra skillnaden mellan kvartsfinal och semifinal.

Mästarlaget Villa-Lidköping då? Firas det ännu, månntro? Lugnet verkar i alla fall ligga över Lidköpingsbygden. Frågetecken dock för David Karlsson och Petter Björling har jag förstått. Men mästarlaget blir starkt ändå.

I övriga lag då? Än så länge inga direkta skrällar, men samtidigt spännande.

Kjell Anderstedt

Anderstedt: 4 minuter knäckte Vänersborg och SAIK i gungning

, , , , , ,

KRÖNIKA Det var tre lag av fyra i den första kvartsfinalserien som gick in i slutspelet med den iver och kämpaglöd som behövs. Tre lag som visade att man säljer sig dyrt och kommer att kriga varje minut.

Tyvärr visade det fjärde laget inte alls den inställningen. Sandvikens AIK var säkert förberett på slutspelet, men det såg vi inte alls. Konstigt annars när laget nu har chansen att sätta ett rekord som lär bli oslagbart i svensk bandy.
Att gå till minst semifinal 25 år i rad!

Det är helt fantastiskt att lyckas med den bedriften, om man nu gör det förstås.

När man som jag har sett laget under alla dessa säsonger, och några fler också, så har laget haft en fantastisk förmåga att ta fram extra kraft i slutspelet. De spelare som inte varit vinnarskallar från början har snabbt skolats in i ett lag som ofta blivit bättre ju längre slutspelet har gått. Och slutspelen för detta svartvita lag har alltså blivit väldigt långa.

När jag såg gårdagskvällens inledande kvartsfinal hemma mot Hammarby blev jag både oroad och besviken. Lagmaskinen har hackat förr och ändå lyft sig i nästa match. Men det fanns inget i matchen igår som visade på den glöd som krävs. Idéfattigt anfallsspel, ständiga bolltapp på mittplan och oändliga hemvändningar istället för full fart framåt. Det håller inte.

Hammarby spelar såå klokt. Ett samlat försvarsspel och bredd, djup och fart i anfallsspelet. Å längst bak, skicklige Patrik Hedberg som höll tätt på ett imponerande sätt.

Hur slutar då den här kvartsfinalen? Ja, säg det. Har förra årets semifinal lagen emellan i starkt minne. De tog en hemmavinst och en bortavinst vardera innan Sandviken i ett skälvande sudden-death-drama tog sig till final genom hörnmål av Daniel Berlin. Det kan bli fem matcher nu också, men då måste Sandviken ta fram en kämpaglöd och offensivlusta och det redan i första returen på Zinken.

Vänersborg visade att man förvaltat åttondelsspelet väldigt väl och startade kvartsfinalen mot VSK med fantasi, starkt försvarsspel och variation framåt.

Det gav 2-1-ledning en halvtimme in i matchen. Sen blir 4 minuter matchavgörande till grönvit fördel genom två spelmål av Martin Landström och ett hörnmål av Stefan Edberg. Sen visar Västerås den erfarenhet och rutin som behövs för att säkra matchen i ett tidigt skede. En mycket stabil seger för favoriterna.

Men jag tror inte Vänersborg viker ner sig redan nu. Jag tror fortfarande att laget tar minst en seger hemma i VM-arenan. Och Vänersborg måste nog göra det redan i första returen.
I annat fall blir det bara tre matcher.

Kjell Anderstedt