Inlägg

Nordén: Förhoppningsvis ökar intresset på västkusten

, ,

På fredagen är det premiär för Bäst i Väst i Ale Arena – en cup där fem lag från Allsvenskan och division 1 gör upp om den åtråvärda titeln.
Tidigare elitserielagen IFK Kungälv, Gripen samt Frillesås, det sistnämnda laget med flera spelare med elitserierutin, är så klart favoriter. Men det ska bli väldigt intressant att se hur Surte och Mölndal står sig mot de lagen.

Förhoppningen med den här cupen är att det ska bli en tradition och folkfest som kan öka intresset ytterligare för sporten på västkusten. Precis som Dex-cupen i Ljusdal fungerade under många år. Cupen spelades i oktober när många lag knappt fått is och framför allt derbymatcherna och nattmatcherna mellan Hälsingelagen lockade mycket folk och fantastisk stämning.

Dex-cupen blev senare World Cup och flyttades till Sandvikens fina arena. Dessvärre följde inte den riktiga folkfesten med även om det blivit bättre och bättre. Nu har avtalet med Sandviken gått ut, och det blir intressant att se om det blir en fortsättning i Sandviken eller nytt upplägg.

Mölndal mönstrar ett ungt lag i turneringen. Men med tanke på att veteranen Stefan Nordén själv snörar på sig skridskorna i helgen så höjs medelåldern något.

Dex-cupen i Ljusdal kunde inte alltid bjuda på perfekta förhållanden, men det kan vi garantera i Ale Arena i helgen. Cupen drar igång på fredagen (16:00 – 23:00) och avslutas på lördagen (12:00 – 19:00).

Mölndal kommer mönstra ett ungt lag i årets turnering. För att höja medelåldern något, kommer jag själv snöra på mig skridskorna även i helgen. Bandy är ju trots allt världens roligaste och bästa sport.

Stefan Nordén

[box bg=”#” color=”#” border=”#” radius=”1″]Hela spelschemat

Fredag 16.00 Mölndal–Gripen 17.30 Frillesås–Surte 19.00 Mölndal–Kungälv 20.30 Gripen–Frillesås 22.00 Kungälv–Surte

Lördag 12.00 Mölndal–Surte 13.30 Frillesås–Kungälv 15.00 Gripen–Surte 16.30 Mölndal–Frillesås 18.00 Kungälv–Gripen[/box]

Daniel Andersson siar om World cup: ”Ser elakt och oförskämt bra ut”

,

Om mycket talade för Sandviken under Svenska cupen, så är det inte mindre som gör det under World cup.
Eller? Jo, faktiskt, Jenisej ser elakt och oförskämt bra ut de också.
Här kommer mina tankar kring spännande spelare att hålla ett öga på under helgens turnering i Sandviken

Grupp A

Det sägs att Johan Löfstedt är tillbaka till helgens matcher. Stämmer det så dansar säkert Joakim Andersson på ”Lökens” order i VBK:s omklädningsrum till Kramgoa låtar med Vikingarna. Glädjen i smålänningarnas omklädningsrum gick plötsligt från en grupp killar på samling under kyrkans barntimme till grabbarnas lagskiva på finlandsfärjan. I Edsbyn hittar vi Joakim Svensk. En ny modern försvarare med alla möjligheter att representera landslaget.

Tyvärr saknar han motivation för detta hedersuppdrag. Motivation för att spela ärligt och juste fick vi också se en avsaknad av under Svenska cupen där han på ett mindre juste sett körde över Christoffer Edlund. Välitalo får ta killen i örat och visa hur en gentleman spelar försvarsspel. Får vi se mer av ursinniga Joneby som forward i VSK? Ingen aning, jag överraskas inte längre av Mesta mästarnas förmåga att hitta olika vägar för att vinna matcher. 

Västerås och Vetlanda vidare 

Grupp B

Det känns som denna gruppen, med undantag av Stabaek (ni får ursäkta), att alla känns som kandidater för att ta sig riktigt långt i cupen. Villa måste få igång Esplund, Jesper och Martin K på ett bättre sätt. I Svenska cupen gjorde man en mindre bra match mot Västerås men spelade sedan upp sig mot Edsbyn och Hammarby.

Jesper Jonsson och Adam Giljam ser vassa ut i sin nya omgivning av importerade vinnarskallar från öst och under långhelgens turnering skulle jag säga att det är 50/50 av vilket lag som blir tvåa i denna grupp. Att inte Jenisej skulle gå vidare med spelare som Alan Dzhusoev, Sergej Lomanov och Erik Pettersson ser jag som en ren och skär utopi.

Jenisej och Villa vidare

Grupp C

Jonas Nygren imponerade på mig under Svenska cupen. Precis som jag skrev i min tidigare krönika så trodde jag på gult, lite grann i all fall. Jag spelade med Jonas i juniorlandslaget. På den tiden som ung och lovande spelade han tredje fiol i anfallet med undertecknad och ”Bollnäsdödarn” Edling (d.ä) från Edsbyn. Bra blick för spelet, duktig på rören och förmågan att dra på sig spelare för att senare duka upp för sin lagkamrater med genomtänkta och precisa passningar. Missade ni detta i Svenska cupen så boka plats i Göransson redan på fredagskvällen runt 10 då laget möter Bollnäs!

Bollnäs och Broberg vidare från gruppen.

Grupp D

Lars Fall spelar fortfarande bandy, sedan något år tillbaka i Sirius. Lars tycker om att ha roligt. Trivas tillsammans med sina lagkompisar, ta en fika och köra bil på ett sätt som skulle få vilken medpassagerare som helst att hellre bo i ett rävgryt och leva på samma föda som räven. Om man ska gå vidare från gruppen i World cup så behöver Lars gasa på ordentligt, krossa de där äggskalen under gaspedalen och driva på sitt lag i absurdum. Sett över hela säsongen så blir Sirius att räkna med men i World cup är chanserna till avancemang ungefär lika stor som om att laget äter surströmming tillsammans med BandyZocke innan öppningsmatchen mot Vänersborg.

Sandviken och Neftyanik vidare

Jag tror i slutändan att Villa möter Jenisej i semifinal och att Saik möter Neftyanik i den andra semin. Finalen spelas mellan Jenisej och Saik där ”Stålmännen” går segrande ur striden. Edlund vinner skytteligan och Berlin blir turneringens främste mittfältare och Jenisejs målvakt släpper in minst mål.

Daniel Andersson

Daniel Andersson: SAIK favorit i Svenska cupen

KRÖNIKA Mycket talar för att Sandviken tar ytterligare ett guld när Svenska cupen är över på söndag. För även om övriga lag kommer sälja sig dyrare än finalbiljetterna på Tele2 arena så är Magnus Muhréns smörgåsbord dukat med för mycket ”extra av allt” för att inte komma till Lidköping och Svenska cupen som favoriter redan i september.

I ärlighetens namn så vet jag inte vem som skulle sticka ut extra i detta stjärnspäckade SAIK. Kanske 20-årige Albin Airisniemi. En av SAIK:s hela nio stycken egna produkter.

Trots en mindre lyckad helg i Uppsala så kommer förra årets vinnare av Svenska cupen, Villa, stå som utmanare till vinsten även i år. Hemmaplan och ett vasst försvarsspel talar för Villa.
Förra året missade Villaanfallaren David Karlsson cupen, förhoppningsvis kan han spela i år. Blir man etta i gruppen kan man nå final, annars väntar SAIK i semi och då är det tack och hej.

Villatalangen Martin Karlsson behöver ta ytterligare ett kliv i vinter. Kan Martin bli den vansinniga tvåvägsspelaren som Daniel Berlin?
På sikt så tror jag det.

Åren går och Edsbyn blir aldrig favorit, trots att de är 2000-talets mesta mästare.
Laget spelar också en roligare och mer publikvänlig bandy än någonsin. Äntligen ringer det oftare i motståndarkassen än i kyrkklockorna under hemmalagets matcher.

Ska bli mycket intressant att följa utvecklingen på en redan fantastisk spelare som Tuomas Määttä. Killen vars skridskoåkning får en upphetsad sommarfjäril att se klumpig och tung ut efter att ha gått lös på nektar.

Att Hammarby lyckades behålla Jesper Jonsson och dessutom värva Christoffer Fagerström och Ilja Gratjev gör att Bajens redan fysiska och kontringsstarka lag kommer bli att räkna med på riktigt.
Håll ett extra öga på Fagerström. Om hans klubbteknik förbättras, så blir han en viktig pjäs i landslaget under många år
framöver.
Farten, skottet och genombrottsförmågan är imponerande.

Västerås fortsätter och ”mosar” på. Fysiskt starka och frejdiga VSK har imponerande 20 SM-guld. Har världens bästa målvakt i Andreas Bergwall, sex egna produkter (om jag har koll) och under Micke Carlsson vingar dessutom ett spel som är kul att möta och titta på.

Ett guld i Svenska cupen på tretton försök är i vinstmaskinens ögon inte tillräckligt bra. Blir med största sannolikhet en fröjd att följa en irrationell spelare som Martin Landström in i en omvänd version av Gullivers resa.

I år tror jag på Broberg faktiskt, lite grann i alla fall. De har ett intressant lag. Många duktiga skridskoåkare och Martin Söderberg kommer göra sina kassar.

Försvaret blir inte snällare genom värvningen av Ilari Moisala. Svenne Olsson och de gulsvarta fyller på sitt sedan tidigare tunna programblad med ytterligare en skogshuggare och en galet vass skridskovirtuos från Sandviken vilket gör att man får en bred trupp. Minst fyra seniorer får ta plats på läktaren varje match.

Ett skadedrabbat Bollnäs med Patrik Nilsson som ej är tillgänglig för spel i Svenska cupen och Christian Mickelsson som osäkert kort har gjort att man tagit upp flera yngre förmågor på träningarna.

Man gjorde riktigt bra matcher under turneringen i Edsbyn men detta kommer såklart märkas under helgen i Svenska cupen. Värvningen av Johan Berglund är märklig i ett redan makalöst bra försvar.
Hellmyrs kommer få dra ett tungt lass.

Undertecknad hoppas Bollnäs fortsätter med sitt mer offensiva spel från fjolårets slutspel.

Cupen stora besvikelse? Hoppas jag har fel.
Av försäsongsmatcherna att döma så tror jag att Vänersborg får sikta in sig på att försöka hitta ett spel och då ett ganska primitivt sådant. Framåt har de otroligt bra skytte i Hedqvist, Liukkonen, Johansson x2 och Lukkarila.
Dessa herrar får ursäkta. Jag vill se Robin Öhrlund glänsa under helgen.

Vill ni höra mer av mina tankar och funderingar kring helgens matcher så agerar jag sidekicker till självaste Robert Tennisberg under sändningarna från fredagens matcher.

Till sist hoppas jag på bra bandy och mycket folk i Lidköping.

Daniel Andersson

Wikström: För mig är de favoriter

, , ,

Vi är i början av september.
Det skämt till sommaren som varit har vi glömt och placerat i det förgångnas garderob.
Hösten kryper allt närmare.

Dimma på kvällen och tunn, tunn, isskorpa på bilens framruta ett par morgnar.
På en fotbollsmatch i förra veckan tog jag på mig långkalsonger för första gången.
Älgjägare sitter på pass.
Löjfiskarna vandrar av och an på bryggan i väntan på startskott för årets jakt på havets guld.

Vi med bandy i blod och hjärta börjar så smått vakna upp.
Den riktiga säsongen börjar tuffa igång.
Lagen är i full gång med träningar.
På vissa håll har det t.o.m spelats matcher.

När det matchats på stor och vacker is runt om i hallar byggda för bandy har laget i mitt hjärta (Kalix, om nu någon missat det) pendlat, de fem milen på den stig i skogen mellan Kalix och Torneå som visst heter E4, för träning.
Ibland har träningen endast varit femtio minuter kort.

Att träna i egen hall på stor is eller pendla fem mil, enkel väg, för femtio minuter på rink.
Olika faller ödets lott.

Att dessutom passera skylten där i långa backen bortanför Sangis som förkunnar att Haparanda kommun börjar är inget för den svage.
Det blir lite mörkare och kargare där.

Nåväl, i skrivande stund är ishallen i Kalix färdigrenoverad och käppakrigarna har haft sin cup-helg så nu tränar kommunens enda ELIT-lag på hemmaplan.

Apropå Haparanda.
Trist det där med HT Bandy.
Laget som försvann.
Säga vad man vill om dem, och det har jag gjort, men vi behöver alla lag i svensk bandy.
Och framförallt här uppe.

Nu startar laget om i Torneå LRK:s regi.
I finska ligan.

Vad har vi då att vänta i vinterns upplaga av Elitserien?

Jag saknar redan Daniel Andersson i Villa/Lidköping.
Med sitt trollspö till klubba gav han vår redan vackra sport att lysa lite extra.
Nu ligger trollspöet och resten av hans utrustning på en hylla i ett förråd.
Tack för allt Daniel.

Hur bra blir Sandviken?
Bara det faktum att Daniel Berlin återvänt gör att jag tror det kan bli de som höjer pokalen till våren.
Lägg därtill Erik Säfström.
Förvisso har Erik Pettersson dragit österut.
Men för mig är de favoriter till guldet.

Broberg?
Spännande förvärv.
Och, framförallt, ett hus på Hällåsen.
Sveriges sista gula belysning har slocknat.

IFK Vänersborg?
Tappat den ryska glansen.
De ryska stjärnorna.
Själv blev jag fruktansvärt besviken och irriterad på två av dem då de besökte Kalix i vintras.
Lone rangers.
Allt, och då menar jag allt, skulle handla om dem.

De övriga i laget gjorde sig icke besvär att försöka med nåt kreativt.
Ta en sån som Emil Viklund, han fick knappt låna bollen.
Utan kulspruteskytten ”Jocke” Hedqvist i målform hade inte IFK åkt hem med två poäng.
Minns jag inte fel gjorde karln fem mål.

Jag nämnde Emil Viklund.
Grabben från kvarteret bredvid.
Självklart ska han in i landslaget i vinter.
Självklart!
Och därmed basta!!

Hur bra är nykomlingen IFK Motala?

Är Christoffer Fagerström mannen som kan ta Hammarby till höga höjder?

Bollnäs utan Daniel Berlin?
Att tappa, i mina ögon, Elitseriens bäste spelare lär märkas.
Dock gillar jag skarpt att Hellmyrs och hans kumpaner skriver långa kontrakt med de orangea.
All heder.

Regerande mästarna Edsbyn?
För mig en överraskande finalplats och en ännu mer överraskande finalseger.
Kan de upprepa bravaden?
Tja, varför inte?

Mitt eget lag då?
Kan väl knappast bli en värre vinter än den förra.
Allt gick snett.
Och galet.
Klarade sig kvar via ett magiskt kvalspel.
Känns lite lugnare inför denna säsong.
Kassakistan innehåller pengar och inte spindelväv.

Truppen är klar.
Nytt och fräscht i tränardressen.
Laget åker två helger ner till Uppsala för fyra träningsmatcher.
Förra hösten sparades korvören och då uteblev både korv och träningsresor.
Den vinter som ligger framför oss kommer bli betydligt ljusare.

Eftersom jag bara var vikarierande lagvärd i vintras så får jag väl se var jag står i vinter.
Lagvärd var en härlig uppgift.
Väldigt trevligt att växla några ord med spelare och tränare från fiendetrupper.

Jag hoppas jag får tillfälle i vinter också.
Annars står jag någon annanstans.
Med penna och block.

Snart är vi igång på allvar.

Ha det gott.
// Stefan

Nyberg: Vilka hjältar det finns nedåt i seriesystemet

, , ,

Almanackan visar september. Björken har börjat gulna, gräsmattan måste fortfarande klippas, lingonen börjar lysa röda och sensommarens första äppelpaj med vaniljsås har avnjutis.

Vintern känns ännu väldigt långt borta. Ändå har bandysäsongen börjat.
I de flesta av bandysveriges 12 hallar har isen redan funnits på plats i flera veckor – och vi skriver alltså 5 september (!).

Det har snabbt skett en enorm förlängning av bandysäsongen för bandyns
toppelit. Det är inte många år sedan vaktmästarna i bandyhallarna lät isaggregaten vila till slutet
av september. Nu tycks aggregaten puttra igång redan sista veckorna i juli. Om VM spelas efter SM-finalen i mars har elitbandyn en issäsong från augusti till april.

Snacka om utveckling från tiden då bandysäsongen klarades av under några veckor i december-februari. Ja, kanske ännu kortare vissa år. Annandag jul var länge genrepsdagen innan säsongen drog
igång helgen efter. Finalen spelades inte sällan redan i februari.

Men samma utveckling har också gjort att gapet mellan de bästa lagen i elitserien och de lag som vi hittar i division 1 och nedåt blivit gigantiskt. Sannolikt finns sämre lag i ettan som ännu inte
fått klart med hela truppen. Klubbar som precis haft sina första samlingar för att nu barmarksträna under ett par månader och sedan – om vädret tillåter – går på is i början av november.

Division 2 Stockholm Norra spelade förra säsongen första omgången 26 november. Då hade elitserien klarat av tio omgångar. Självklart kommer det alltid finnas olika förutsättningar och inställning bland spelare inom samma idrott – men det är nästan som två olika idrotter.

Bandy inomhus, mellan två elitlag som matchat på stor plan sedan början av september, och lag i ”lingonserien” som nöter på utomhus i regn och blåst och i bästa fall hinner spela några matcher
innan serien drar igång i början av advent. Vilka hjältar och stora bandyhjärtan det finns en bit ner i seriesystemet.

För övrigt tycks inte ens spelprogrammet för ”tvåan” vara fastställt ännu.
Under 1970-talet tog Boltic under ledning av Curt Einarsson ett kliv i bandys utveckling. Ökad träningsdos, effektivare träning och träning på dagtid gjorde Boltic till ett föregångslag inom
bandyn med ett pärlband av SM-guld som resultat.

När Edsbyn byggdes sin hall 2003 tog ”Byn” nästa stora steg och förde bandyn in i en ny tid. Även Edsbyn belönades med en rad SM-titlar. Att ha en hall betyder mer och mer för elitkubbarna.

Den här hösten gratulerar vi Broberg till sin nya hall, som för övrigt borde kunna få heta Dallas Arena. Och för lagen i division 2 Stockholm Norra vore en efterlängtad hall i Stockholm ett steg in i framtiden.

Den framtid som redan är
verklighet för några få elitklubbar när bandy spelas i augusti månad.

Svante Nyberg

Eriksson: Ett nygammalt IFK Vänersborg – men vem är Olle Berglund?

, ,

KRÖNIKA Frågan var inte om IFK Vänersborg skulle kunna stå emot Baikal Energy, utan snare huruvida laget överhuvudtaget skulle inkassera något mål i protokollet.
IFK Vänersborg har de senaste veckorna haft sparsamt med speltid och det var ingen av de drygt 400 personerna på läktaren som hade hoppats på några större sensationer när laget igår (torsdag) gästades av det ryska storlaget.

Tendensen att övertolka en träningsmatch är alltid överhängande, men tillåt mig ändå yppa några reflektioner gällande ”det nya IFK Vänersborg”.
I vintras fanns det en svidade kritik gentemot situationen med tre ryska världsstjärnor varvid övriga i laget kunde betraktas som passiva deltagare. Igår fanns Lomanov JR representerad i Arena Vänersborg. Dock inte på isen, utan i form av en matchtröja som kunde införskaffas till halva reapriset.

Det var heller ingen som ryckte på ögonbrynen att det i motståndarlaget fanns en viss Nikita Ivanov. Resten är historia. Och låt det förbli så, för numera är det andra tider och IFK:s lagbygge ser, tro det eller ej, mycket spännande ut.
Wiklund – en ödmjuk stjärna och lagspelare.
Att Emil idag fortsatt bär blåvitts färger är ett tecken på hans lojalitet och IFK Vänersborg skall vara glada att han inte försvann inför denna säsong. Numera axlar Emil Wiklund det ansvar som han med respekt förtjänar. Nummer 21 tenderar att skapa ett lugn i laget och det finns någonting stort i hans sätt att inkludera alla i spelet.

Och spelet då? Jo, det finns naturligtvis mycket att önska, men att IFK Vänersborg har börjat bygga ”det kollektiva försvaret” är tydligt. Under gårdagens match visades prov på att även ryska storstjärnor kan detroniseras med enkla medel. Det syns även tydligt att IFK i år kommer utnyttja sina fartspelare varvid Robin Lundqvist, med bravur, kan omnämnas i detta sammanhang.

Och så till frågan om vem Olle Berglund egentligen är. Olle kom till IFK Vänersborg under 2015 och har fått sparsamt med speltid och har stundtals varit utlånad till Blåsut. Under de två första säsongerna förde han en anonym tillvaro, varvid framförallt skridskoåkning och fysiken saknades. I år skulle jag däremot vilja presentera honom som lagets stora utropstecken tillsammans med Robin Öhrlund.

Linus Eriksson

Bladh: ”Kommer sakna honom”

,

En bandylegendar har gått ur tiden. Göran ”Dallas” Sedvall blev 76 år gammal. Jag kommer sakna honom.

”Ja, det är Dallas”.
Jag minns det som igår. Då jag ringde upp Göran ”Dallas” Sedvall när jag gjorde ett bandyreportage.
Vi snackade länge och väl. Bandyn låg honom, självklart, varmt om hjärtat och han var ständigt insatt i bandyn även efter egna spelarkarriären.

”Dallas” var en riktig ikon inom svensk bandy. Visserligen är jag för ung för att ha sett honom lira, men diverse klipp, historier från min egen fars minnesbilder och texter har det alltid funnits gott om.

Som när han skjutsades på en slags pall på Söderstadions is 1976 sedan Broberg vunnit SM-finalen mot Falun med 6–2.
”Dallas” var kung på isen i finalen.
Broberg var laget i hans hjärta. Klubben som han vann fyra SM-guld med 1963, 1964, 1976 samt 1977.
Kan tänka mig att ni har sorg i Söderhamn nu.
Det har jag.

Men minnena finns kvar av en lirare av stora mått.

Mattias Bladh