Wikström: Störste idrottsmannen från Kalix genom alla tider
KRÖNIKA Det är i april år 2013.
Snön i Kalix har börjat tina bak solig vägg.
För oss bandyvänner är varje vägg en solig vägg.
På en presskonferens upp i Kalix Bandys klubbrum har en bomb just briserat.
Där framme vid bordet sitter, förutom vår ordförande, en konung i bandyvärlden.
En regent.
Och nu återvänder han till sina rötter efter många år i huvudstaden.
Han heter Olov Englund.
Och materialförvaltarna sitter i skräddarställning och syr upp en röd tröja med #2 på ryggen.
Stråkanäs.
En liten by du missar om nyser på din väg in mot Kalix.
Fantastiskt vackert ned mot älven.
Där föddes Olle en dag i maj 1983.
Grannpojken hette Lars Johansson, en pojk som det också gått rätt bra för inom bandyn.
Den ende fotbollsmålvakt i Kalix som släppt in bollar avfyrade av självaste Garrincha bor också där.
I sanning en framgångsrik liten by.
Olov började med bandyn som liten parvel och var framträdande i de lag han gick igenom och till slut fick han göra debut i, det som då hette, Kalix/Nyborg BK.
Framgångarna bland de stora grabbarna fick klubbdirektörer runt om i landet att belåtet slicka sig om munnen.
Den där Englund….mmmm….mumma.
Och till sist.
Efter den avskyvärda vintern 2004 tog tjugoårige Englund den framsträckta grönvita pennan och skrev sin signatur på ett papper som Hammarbys sportchef Stefan Karlsson lagt fram.
De tårar vi rödvita fällde fick älven att brädda över.
I södra Stockholm dansades rumba.
Till alla kisars och bönors vilda glädje blev deras nyvunne hjälte klubben trogen till våren 2013.
Med undantag för en och en halv säsong då han åt borsjtj och blinier borta i österland.
Han fick vara med om Bajens första SM-guld.
En minnesvärd historia mot Bollnäs där ingen på Studenternas såg vad som hände då ett ymnigt (minst sagt) snöfall förstörde festen.
Han fick också vara med om lagets andra (och senaste) guld.
Kanske den mäktigaste inramningen en bandymatch i Sverige någonsin haft.
Vi var runt 39000 som såg Bajen och Saik göra upp om pokalen.
Och ni vet väl vem som gjorde matchen sista mål?
Ett mål som fick supportrar att bli galna av glädje och domaren tyckte det var bäst att blåsa av matchen trots att en liten tid återstod.
Stefan ”X-et” Erixon och Olle i vild galopp över isen på Friends Arena efter bruten hörna.
Jag rös då.
Jag ryser nu.
Det jag kommer berätta för mina barnbarn om denne bandysportens gentleman är hans fantastiska skridskoåkning och hans klubba med teleskopskaft.
De äro tusenden, de forwards som trott på framgång då de sett en ensam målvakt i Kalix tröja, börjat fila på snygg målgestoch en klatschig floskel till väntande journalist då en lång klubba dykt upp och petat undan bollen.
En lång klubba tillhörande Olov Englund.
Den störste idrottsmannen från Kalix genom alla tider.
Så tyvärr Gunnar Lundh.
Dina insläppta bollar då du vaktade AIK:s bur mot Brasiliens VM-lag en gång i början av sextiotalet, de räcker inte att konkurrera ut din granne Olov.
Tack för allt Olov.
Och lycka till med allt i framtiden.
Stefan Wikström