Robin Öhrlund laddar för ny säsong: ”Aldrig tränat bättre än denna försäsong”

, ,

SOMMARLÄSNING En framtida storstjärna inom svensk bandy. Ja, så beskrivs inte sällan IFK Vänersborgs mittfältare Robin Öhrlund. De egna supportrarnas publikfavorit som gillar att göra den där lilla extra dragningen på isen.
— Jag vill underhålla de som går och tittar, säger den 21-årige supertalangen till Bandyfeber.

”Det här är en spelare vi kommer ha nytta av från dag ett, och på lång sikt kommer han att bli en viktig pusselbit för oss.”

Orden kom i samband med ett pressmeddelande när IFK Vänersborg lyckades knyta till sig den då 19-årige Robin Öhrlund inför säsongen 2016/17.
Ett kap.
Då som nu är ÖSK-fostrade Robin Öhrlund en av landets mest lovande spelare.

Men vi måste gå tillbaka i tiden. Backa bandet för att förstå varför IFK Vänersborg var så ihärdigt intresserade av Öhrlund.
Någonstans tar historien vid och den började verkligen ta fart i allsvenskan och Örebro SK.
Moderklubben där han som liten grabb visade på talang för bandy.

En ung Robin Öhrlund visade tidigt på isen att han hade farten, tekniken och blick för spelet.
Men att det blev bandy var inte självklart.

— Jag kombinerade bandyn med hockeyn och fotbollen fram tills jag var 14-15 år. Fick första knäskadan genom fotbollen och då var jag 13. Sen fick jag min andra knäskada när jag var 15. Så då la jag av med fotbollen och hockeyn precis innan vi skulle spela TV-pucken kommer jag ihåg, säger Öhrlund.

Därefter blev det bara bandy.

Örebro SK Bandy var en bra plats att starta bandykarriären som fostrat många bra bandyspelare.
Den anrika föreningen, grundad 1908, har spelat 63 säsonger i Sveriges högsta division och blev svenska mästare 1955, 1957, 1958, 1965 samt 1967.

Foto: Lennart Eriksson. Robin Öhrlund är fostrad i ÖSK Bandy. En klubb som fått fram många tongivande bandyspelare.

Elitseriesspelare som Jesper Eriksson, Erik Säfström och Robin Sundin är bara några av spelarna som fostrats i ÖSK.
Vi kan också lägga till Robin Öhrlund.
Stolt, naturligtvis, att också få skriva ÖSK som moderklubb.
Här blev det tre givande säsonger för Öhrlund där första säsongen i A-laget var säsongen 2012/13.

— Första året jag kom upp och spelade kontinuerligt var nog när jag var 16 år. Då spelade jag med Adam Wijk och Erik Wallman kom jag ihåg som för övrigt blev som en liten farsa för mig under tiden som jag slussades in i A-laget det året. Vi hade ganska bra lag då. Det var ju väldigt speciellt första året sådär och få kliva in i seniorsammanhang på rätt bra nivå som allsvenskan är, säger Robin Öhrlund.

Men det skulle inte dröja länge innan ÖSK fick problem med bland annat spelarflykt. Inför säsongen 2014/15 var det överhuvudtaget inte säkert att det gick att ställa ett allsvenskt lag på isen.

— Då var det rätt stökigt och Micke Bratt blev klar för ÖSK som tränare och han fick med sig en del unga spelare till Örebro. Det var väl egentligen ett hopplock av unga spelare runt om i Sverige som inte riktigt slog sig in i elitserieklubbarna. Örebro är ju ganska bra då det är en väldigt bra och attraktiv stad att bo i.

Robin Öhrlund valde att stanna och under hela tiden i ÖSK fortsatte han att utvecklas i positiv riktning. Under sin sista säsong i klubben, 2015/16, var han högst delaktig i att ÖSK till slut lyckades förnya sin allsvenska status, trots att Öhrlund drabbades av tunga skador.

— Vi mötte Derby, Åby/Tjureda och Mölndal. Det var oerhört tajt och vi lyckades krångla oss ur. Vi avslutade mot Derby hemma och då var det vinna eller försvinna som gällde. Det ser jag nog som min viktigaste match hittills faktiskt. Hade vi inte vunnit den så skulle det nog kunna vara så att bandyn inte skulle leva vidare i Örebro.

Illa kunde det ha blivit i alla fall. Öhrlund minns bland annat att det var tal om träningsrinkar för hockeyn i bandyhallen om laget skulle trilla ur allsvenskan.
Men det hela redde ut sig till slut.

— Så det kvalet och den matchen rankar jag oerhört högt faktiskt. Väldigt starkt av de unga gänget vi var. Det var en stor lättnad i omklädningsrummet efteråt från spelare och folk från föreningen. Någon ledare där som sa att det nog var den viktigaste matchen sedan ÖSK spelade senaste finalen, säger Öhrlund.

Robin Öhrlund menar att han fick ta stort ansvar under tiden i ÖSK. Något som gett honom de rätta verktygen för högre nivåer.

— Jag hade väldigt mycket ansvar att säga till om även fast jag var så pass ung. Just den biten är jag tacksam över idag att jag fick möjlighet att spela seniorbandy tidigt på en bra nivå och ta ansvar och pressen direkt i ung ålder.

Som stekhet junior var det givet att elitserieklubbarna hade koll på supertalangen.
IFK blev laget som drog vinstlotten.

Vilka andra klubbar var ute efter din signatur?

— Vill nog inte gå ut så specifikt vilka klubbar det var men kan säga att det var fem olika slutspelslag som jag förde dialog med.

Robin Öhrlund menar att den storsatsning IFK Vänersborg gjorde inför den aktuella säsongen, med ryska värvningar i form av Sergej Lomanov Jr, Nikita Ivanov samt Pavel Bulatov, hade en del i hans beslut att skriva på för IFK.

— Givetvis var ryssvärvningarna något som lockade. Att träna och spela med Lomanov såg jag som en otrolig möjlighet, men även Bulatov och Ivanov. Jag lärde mig saker av alla tre på olika sätt skulle jag säga och så fick jag en ny polare i Ivanov också, säger han.

Foto: Patrik Karlsson. Robin Öhrlund under sin första säsong i IFK.

Men det var också enligt Robin Öhrlund främst de utvecklingsmöjligheter i IFK som lockade.
Det var helt enkelt en förening i balans han kom till.

— Det var en välmående förening. Uppbackningen runt laget var väldigt bra med allt från material till sommarträningsmöjligheter. Det kändes direkt när jag hälsade på i Vänersborg att här har spelarna det bra och man behöver inte fundera på så mycket annat utan du fokuserar på din träning och det runt om fixar andra. De lade fram en väldigt bra lösning på allt.

Det ska också sägas att det blev en fin möjlighet för Öhrlund att få något av en nystart i bandykarriären.
Sista säsongen i ÖSK blev skadefylld och han kom inte tillbaka förrän i mitten av januari då det blev rehab. Anledningen var skador på både korsband och menisk vilket innebar att han bara spelade ungefär en månad i allsvenskan.

— Jag kände att det blev ett bra steg att ta för Vänersborg var inte någon toppklubb rent sportsligt men det runt om var väldigt bra. Det var viktigare för mig då att det runt om fungerade bra och möjligheten till rehab, att jag skulle få bra hjälp om mina knän började krångla, säger Öhrlund och fortsätter:

— Det viktigaste för mig då var att jag måste få speltid eftersom jag hade fått två säsonger förstörda på grund av skadorna, så där kände jag att i IFK där kan jag nog slå mig in ganska fort och få stort ansvar så småningom.

Robin Öhrlund visade direkt att han var beredd att göra sitt yttersta för laget. Första säsongen i IFK gjorde han knappast bort sig när han väl fick chansen i en hårdsatsande förening.

— Den får godkänt, glimtade till ibland men inget wow sådär men på slutet i sista matcherna i serien och kvartsfinalserien mot Villa (0–3 i matcher) tyckte jag att jag var bättre. Där hade jag mina bästa matcher den säsongen. Men det var väldigt lärorikt. IFK hade satsat hårt och pressen var ganska stor på laget och supportrarna ville ha mer än kvart.

Ja, väl i kvartsfinal mot antagonisten Villa blev det en riktig käftsmäll.
0–3 i matcher där IFK inte kunde rubba Lidköpingsgänget.
Utåt sett var det närmast kaos i klubben med i alla fall ett par missnöjda spelare.
Men Robin Öhrlund menar att turbulensen inom laget inte påverkade lagets prestation på ett större plan mot Villa.

— Alltså vi hade ju inte övertygat tidigare under serien heller och då var alla med och det var lite lugnare, så nej det tycker ja inte. Utfallet hade nog blivit detsamma. Villa var bättre helt enkelt.

För lugnt var det knappast efter nyår i IFK och redan då började oroligheterna. Stjärnförvärvet Nikita Ivanov, som värvades från Dynamo Moskva, fick stå åt sidan i januari i lagets 10–5-seger mot SAIK och även i nästkommande mötet med Tellus.

Dåvarande IFK-tränaren Magnus Nordin, som tog över laget tillsammans med Anders Uhlin före jul efter att Stefan Karlsson sparkats, gick sedan ut och förklarade att Nikita Ivanov både var ineffektiv och spelade mer för sig själv än laget.

Håller du med om den ganska fräna kritiken när du minns tillbaka?

— Ja, men så var det, det blev så ju längre säsongen gick och tillslut agerade tränarna. Men det finns ju alltid två sidor av sånt där. Jag är rätt säker på att Nikita tyckte att vi skulle spela på ett annat sätt som han kände fungerade bättre för honom medan Uhlin (Anders, IFK-tränaren) och Nordin valde att plocka bort honom istället.

— Men sen så är han en fantastisk spelare att titta på, väldigt sevärd. Allt som allt med den satsningen blev inte som tänkt och även så med Nikita och det ligger inte bara på ryssarna som kom eller bara på tränarna och resten av laget utan det har alla en del i, säger Öhrlund.

Foto: Patrik Karlsson. Nikita Ivanov hamnade i skottgluggen under sin tid i IFK Vänersborg. Men likväl en mycket sevärd spelare enligt Robin Öhrlund.

Lägg därtill Felix Pherson som enligt IFK ”spred oro i truppen” inför tredje kvartsfinalen. Att det sedan gick som det gick mot Villa i kvartsfinalen försvårades säkerligen av de omständigheterna samt problemen med att få ut det bästa av ryssförstärkningarna.
När säsongen var över försvann de tre ryska stjärnorna — inte helt oväntat.

Kvar var emellertid Robin Öhrlund, som inte hade några planer på en flytt.
Precis innan julafton i vintras förlängde han kontraktet (2+1) med IFK Vänersborg efter ett färskt guld med P21-landslaget.
21-åringen trivs ypperligt i staden och kusten på sommaren.
Med tanke på den ganska digra skadehistoriken vill Robin Öhrlund inte röra på sig i dagsläget.

— Jag har spelat till mig en plats i laget så jag är med och driver spelet och är en viktig spelare för föreningen och jag känner att jag kan utvecklas mer i IFK. Jag får väldigt bra förutsättningar och det var väldigt avgörande när jag till slut valde att förlänga avtalet.

Robin Öhrlund

Foto: Måns Johansson. Robin Öhrlund i ett elitseriemöte med Tillberga i vintras.

Den gångna säsongen gick Robin Öhrlund från klarhet till klarhet och tog ytterligare kliv.
IFK Vänersborg som lag tog sig till slutspel men där blev det respass mot SAIK efter 0–3 i matcher.

— Nöjda var vi inte men vi kände att vi hade gjort bra insatser och gett dom en rejäl fight. Sen spelade vi inte ut dem på något sätt men vi försvarade oss otroligt bra och lyckades förvalta de chanser vi skapade framåt, säger Öhrlund.

Nu ska det också sägas att IFK inte lade sig platt i kvartsfinalen.
Laget kämpade väl i första matchen — och i tredje matchen förlorade man på straffar efter en mållös förlängning.

— Det kändes som om de var lite trötta på oss. Men de skapade bra chanser den matchen och de hade någon boll på mållinjen i förlängningen kommer jag ihåg, så de var ju värda till slut att gå vidare med den spets de har.

Med en ny säsong i sikte får IFK klara sig utan veteranbacken Richard Wallin Kamperin, Mathias ”Pumpen” Johansson och Robin Mohlén.

Niclas Nyqvist, närmast från Boltic, är emellertid på pluskontot under årets Silly season.

— Wallin är väl den som jag rankar som det största tappet med tanke på hans IFK-hjärta och den rollen han hade i laget, säger Öhrlund, som ändå ser positivt på truppen.

— Väljer istället att framhäva vikten av att vi ändå behållit stora delar av truppen som ett stort plus, vilket inte IFK lyckats göra de tidigare två säsongerna. Så det tror jag blir plus för oss att det är samma gubbar i stort sett och kan fortsätta utveckla truppen.

Och att du är kvar är något som glädjer IFK-supportrar. Känner du av det när du lirar på isen?

— Det gör jag absolut. Det började väl egentligen den säsongen som var här nu. Det var första gången jag kände det. Väldigt kul så klart och det är en stor del till varför jag gillar att spela. Jag vill underhålla de som går och tittar. Jag vill att dem kommer ihåg ”den” dragningen jag gjorde eller ”den” passningen.

Det är inte alltid lag har den filosofin nuförtiden utan är defensivt inriktat och kanske ingen publikfriande bandy. Håller du med om det?

— Ja det gör jag. Jag vet ju inte riktigt hur det var förr, haha…  Så gammal är jag inte, men man har ju hört lite hur det var förut och idag är det mycket mer disciplinerat. Nivån och jämnheten idag är väl bättre men underhållningsvärdet har väl sjunkit lite så.

Jocke Hedqvist har berättat för mig att han ser dig som en framtida storspelare. Vad säger du om de orden?

— Ja, nä men han fjäskar ju bara för att han ska få några extra passningar i vinter. Haha, nej men känns ju väldigt bra. Han kan ju sin bandy så det tar jag åt mig av. Väldigt smickrande.

Han nämnde också att du efter mycket tjat förstått att du måste träna hårt även under sommaren. Har du legat på latsidan tidigare?

— Haha, lat skulle jag inte säga. Har ju haft två svåra knäskador och var väldigt ung när det kom så jag har ju kört väldigt mycket rehab och det har varit det viktigaste att få i ordning på det. Jag spelade ju i Örebro då och inget negativt om ÖSK, men det finns andra resurser och mer uppbackning rörande fysträningen i Vänersborg. Jag har fått bra hjälp i Vänersborg med de bitarna.

Kanske har ändå Jocke Hedqvists ord fått effekt hos unge Robin Öhrlund…

— Det har växt fram hos mig att det är där jag behöver lägga extra krut och jag har insett att det krävs mer. Sen så är det inte jättekul alla gånger, men vill man vara bra på vintrarna får man kämpa sig igenom sommarträningen och verkligen ta vara på den tiden och jobba med kvalitet.

Vi är trots allt på väg mot en ny säsong. Trots att högsommaren är i full form så är förhandsspekulationerna igång om vilka lag som är starkast på papperet.

Robin Öhrlund menar, som många andra, att Villa ska ha favoritstämpeln till SM-guldet.

— Absolut! Inget snack, så är det. Den utmärkelsen ska de ha. Bra silly och är redan ett bra ihopspelat lag.

Det är ingen hemlighet att ni är bittra rivaler – svider det att grannen, åtminstone på papperet just nu, förfogar över ett så pass bra lag?

— Nej, bara för att man har ett bra lag på papperet betyder inte det att det kommer gå jättebra. Det fick vi erfara. Jag skulle påstå att vi var närmare att ta oss vidare detta året mot SAIK än året innan mot Villa. Man ska få ihop det också. Tycker snarare att det är bra för bandyn och det är kul att det satsas. Lidköping kanske får sitt guld nu.

Hur bra kommer Robin Öhrlund vara i vinter?

— Har kunnat träna på bra och har aldrig tränat bättre än denna försäsong, så det bådar gott så jag säger bättre än förra året.

Mattias Bladh

IFK klart för slutspel: ”Nu kan man njuta av helgen”

, ,

IFK Vänersborg är definitivt klart för slutspel. Detta efter hela 9–1 hemma mot Kalix.
– Riktigt skönt, säger IFK-anfallaren Mikko Lukkarila till Bandyfeber.

Seger var en förutsättning samtidigt som Broberg var tvunget att förlora hemma mot Edsbyn på fredagskvällen.
Och för IFK Vänersborg infriades de förutsättningarna och därmed står det klart att det blir slutspel, även om det återstår en bortafajt mot Edsbyn.

– Så klart är det riktigt skönt. Nu kan man njuta av helgen, säger IFK-anfallaren Mikko Lukkarila.

Matchen blev en ensidig historia. IFK hade 4–1 i halvtid och Kalix lyckades aldrig komma tillbaka målmässigt.
Då förstår ni att andra halvlek inte blev särskilt spännande…

– Ja, vi vinner rättvist idag. Sen var vi väldigt bra. Vi skulle nog ha gjort 5-6 mål till.

Lukkarila var på hugget mot Kalix. Satte 2–1 i sjunde minuten, 5–1 på hörna i 56:e minuten och 6–1 mindre än två minuter senare.

– Skönt och göra tre så klart, men jag missade två frilägen så nöjd är jag inte, säger Lukkarila.

Men du kanske sparar det till slutspelet?

– Hoppas det sitter då.

Vilket lag tror du väljer er i kvartsfinalen?

– Nja, säkert ettan.

Det blir i så fall med största sannolikhet SAIK. Inför sista omgången har ”Stålmännen” – som då möter Motala på bortaplan – två poäng ned till tvåan Edsbyn, samtidigt som laget har hela tjugo plusmål på ”Byn”.

Oavsett är Mikko Lukkarila och IFK berett på vilket motstånd det än blir.
Han tror att laget har mer rent spelmässigt att ge.

– Jag tror vi har rätt mycket faktiskt. Det ska bli kul, säger Lukkarila.

Mattias Bladh

Vänersborg–Kalix 9–1 (4–1)

Målen: 1–0 (2) Emil Viklund (Juho Liukkonen), 1–1 (7, hörna) Simon Viklund (Anders Englund), 2–1 (7) Mikko Lukkarila (Joakim Hedqvist), 3–1 (30) Olle Berglund (Juho Liukkonen), 4–1 (35) Johan Koch (Robin Lundqvist), 5–1 (56) Mikko Lukkarila (Robin Lundqvist), 6–1 (58) Mikko Lukkarila (Johan Koch), 7–1 (60, hörna) Joakim Hedqvist (Robin Lundqvist), 8–1 (86) Emil Viklund (Robin Mohlén), 9–1 (90) Johan Koch.
Hörnor: 12–6.
Utv: Vänersborg: 1×10, Kalix: 1×10.
Domare: Adam Jokinen.
Publik: 1328.

Ingen nerv hos slutspelsjagande IFK: ”Tabelläget är häftigt”

, ,

Sju matcher kvar att spela och IFK Vänersborg har just nu hand om sista slutspelsplatsen. IFK-anfallaren Joakim Hedqvist ligger dock inte sömnlös över det osäkra läget.
– Häftigt att man fightas rejält om platserna till slutspelet, säger han till Bandyfeber.

Det har minst sagt gått upp och ner för IFK Vänersborg den här säsongen.
Åtta vinster, ett kryss och tio förluster är statistik men också en slags sanning om hur spelet stämt för IFK i elitserien 2017/18.

Segrar mot bland annat VSK har blandats med förluster mot ett på papperet sämre motstånd.
Senast blev det poängtapp hemma mot Tellus (4–4) vilket kunde ha blivit förlust sett till spelet.

– Tycker att Tellus är ett lurigt lag, spelar smart. Men vi var inte tillräckligt ödmjuka i söndags och det är inte okej, säger IFK-anfallaren Joakim Hedqvist.

Hedqvist har förstås koll på det osäkra tabelläget. Endast en poäng skiljer ned till Broberg (IFK har emellertid en match mindre spelad) och som det ser ut så blir det en fajt med Söderhamnslaget i de återstående matcherna innan slutspelet tar vid.

– Vi visste att vi skulle slåss för slutspel. Vi hade en tuff försäsong och jobbade oss upp från källaren.
Tycker att vi presterat okej så här långt. Några poäng för lite har vi, men vi jobbar fortfarande mot vårt mål och slutspel.

Joakim Hedqvist ser positivt på utmaningen att hålla sig på rätt sida om slutspelsstrecket.

– Vi jobbar hela tiden med vårt och vill vinna varje match. Tabelläget är häftigt att man fightas rejält om platserna till slutspelet, säger han.

Finns det en oro över att ni riskerar missa slutspel?

– Klart man inte vill missa slutspel.

Spelar IFK slutspel i år?

– Vår målsättning är slutspel.

IFK möter härnäst Västerås på bortais under onsdagen.

Mattias Bladh

IFK starkast i mötet med Tillberga: ”Vi är nöjda”

, ,

IFK Vänersborg tog säsongens sjunde seger i hemmamötet med Tillberga. Och tre av målen gjorde notoriske målskytten Joakim Hedqvist.
– Men spelmässigt behöver vi upp några nivåer, säger Hedqvist till Bandyfeber efter 6–2-vinsten.

I fredags hela 8–1 och på onsdagskvällen lyckas IFK Vänersborg ta en ny tvåpoängare när laget ställdes på nytt mot Tillberga.

– Vi är nöjda med 2 poäng. Men spelmässigt behöver vi upp några nivåer, säger Joakim Hedqvist.

Tar vi det från början var det målsnålt första 45. Enda målet svarade Mikko Lukkarila för i den 27:e minuten.

– De backade hem och gjorde det väldigt svårt för oss.

IFK fick en riktig smakstart i andra när Joakim Hedqvist satte 2–0 efter knappa två minuters spel.

– Gäller och avsluta på distans när lagen backar hem. Skönt att se den gå i mål, säger Hedqvist.

Men Tillberga kom tillbaka. Två gånger om för med tjugo minuter kvar att spela stod det plötsligt 2–2.

Nu redde ändå hemmalaget ut det då Joakim Hedqvist satte 3–2 på hörna i den 78:e minuten. Fem minuter därpå utökade Robin Lundqvist ledningen till 4–2.

– Ja, där avgjordes matchen. Starkt av oss, säger IFK-anfallaren.

Ja, då var saken klar för Tillberga lyckades aldrig hämta sig från underläget.

Till slut, stabila 6–2 efter Joakim Hedqvist hittat nätet för tredje gången i matchen på tilläggstid.

Åtta och 14 poäng efter halva serien. Nöjd med det?

– Nja, vi tycker väl att vi skulle tagit fyra poäng till. Men som lag så har vi gjort en bra resa.

Mattias Bladh

IFK Vänersborg–Tillberga 6–2 (1–0)

Målen: 1-0 (27) Mikko Lukkarila (Robin Öhrlund), 2-0 (47) Joakim Hedqvist (Emil Wiklund), 2-1 (58) Jimmy Jansson (Emil Kaup), 2-2 (72) Robin Andersson (Jimmy Jansson), 3-2 (79) Joakim Hedqvist (Richard Wallin-Kamperin), 4-2 (84) Robin Lundqvist (Emil Wiklund), 5-2 (95) Joakim Hedqvist, 6-2 (96) Mikko Lukkarila (Robin Öhrlund).
Hörnor: 8–3.
Utv, IFK: 3×10. Tillberga: 3×10.
Domare: Daniel Labe.
Publik: 1 034.

Kyllönen rena väggen när IFK slog VSK: ”Gick helt okej”

, ,

En riktig laginsats – plus en IFK-målvakt i lysande slag.
Kimmo Kyllönen var stundtals rena väggen när Västerås besegrades med 3–2.
– Vi sliter och krigar så jävla bra, säger Kyllönen till Bandyfeber.

En av de stora IFK-hjältarna i det svåra hemmamötet med VSK var odiskutabelt målvakten Kimmo Kyllönen.
En och annan VSK-spelare lär möjligen drömma mardrömmar natten till lördagen…

– Det gick helt okej. Men jag kan inte vara helt nöjd med min insats. Jag borde ta deras andra mål. Det var ett bra skott av Simon (Jansson) och bollen kom lite konstigt, men ändå. Det borde man ta. Annars gick det bra. Det är de två poängen som gäller, säger Kimmo Kyllönen.

IFK tog ledningen i sjunde minuten genom Joakim Hedqvist. Målet var riktigt tjusigt när han plockade ned Zitonis lyft och rakade in den i luften bakom Andreas Bergwall.

VSK kvitterade till 1–1 i 18:e minuten vilket stod sig till halvtid.

Klockan stod sedan på 59 minuter innan Joakim Hedqvist pangade in en hörna vid stolproten. Ledningen stod sig i tretton minuter när VSK, inte helt oförtjänt, kvitterade till 2–2.

– Det var en jämn match. Båda lagen hade sina chanser. Vi sliter och krigar så jävla bra så det känns så jävla bra att få priset i slutet.

Jo, IFK skulle få sista ordet.

För med sex minuter kvar av ordinarie tid gjorde Emil Viklund en otrolig soloprestation och satte segermålet inför en smått euforisk hemmapublik.

– Det känns lite så att det kunde ha slutat lite hur som helst, men vi hade kanske lite tur med oss ikväll (läs: fredag) också. Men vi har haft mycket otur så kanske det var dags att ha lite tur också, säger Kyllönen.

En annan IFK-spelare som ska nämnas är Joakim Hedqvist. Det blev två baljor från den hårdskjutande anfallaren mot VSK.

– Jag är nöjd med lagets insats. Vi gör allt tillsammans idag. Skönt och bidra med två mål naturligtvis, säger han.

Hedqvist menar att en stor nyckel till triumfen var hur laget följde matchplanen.

– Tycker vi gör en otrolig laginsats. Vi följer vår plan till hundra procent –  så stolt över laget, säger han.

Mattias Bladh

IFK Vänersborg–Västerås SK 3–2 (1–1)

Målen: 1–0 (8) Joakim Hedqvist (Alexander Zitoni), 1–1 (19) Ted Bergström, 2-1 (60) Joakim Hedqvist (Robin Lundqvist), 2-2 (73) Simon Jansson (Mikael Olsson), 3-2 (85) Emil Viklund (Kimmo Kyllönen),
Hörnor: 10–7
Utvisningar: Vänersborg 5×10, Västerås 4×10
Domare: Christoffer Aidesjö
Publik: 1 381

IFK tog ny seger: ”Bjöd inte på mycket”

, ,

Två segrar på tre dagar. IFK Vänersborg avancerar i tabellen efter 6–2 borta mot Sirius.
– Vi gör en bra bortamatch, säger IFK-anfallaren Mikko Lukkarila till Bandyfeber.

I fredags 7–0 mot IFK Motala. På söndagen en ny fullpoängare mot Sirius.
Segern mot Uppsalalaget gör att IFK Vänersborg går upp på en sjunde plats i tabellen

– Så klart jätteviktigt med två poäng, säger IFK-anfallaren Mikko Lukkarila.

IFK tog ledningen med 2–1 efter första 45.
Möjligen aningen tacksamt då Sirius var nog så bra som gästerna.

– Vi var inte bra första halvlek. Skönt att ha 2–1 in till pausvilan, säger Lukkarila.

IFK var desto mer effektiva i andra halvlek och kontrollerade händelserna. Emil Viklund ökade på till 3–1 innan Joakim Hedqvist pangade in 4–1 i 74:e minuten.

– Ja, det lossnade lite där – skönt, säger Lukkarila.

Mikko Lukkarila stängde i praktiken matchen med sitt 5–1-mål med tio minuter kvar.

– Där hade jag nog lite tur att bollen gick in.

Till slut stabila 6–2 när Emil Viklund hittade målet på övertid på hörna.

– Vi gör en bra borta match. Bjöd inte på mycket och hade en stark defensiv, säger Lukkarila.

Mattias Bladh

Sirius-IFK Vänersborg 2–6 (1–2)

Målen: 0–1 (18) Robin Mohlén, 0–2 (44) Joakim Hedqvist, hörna, 1–2 (45) Teemu Määttä, 1–3 (68) Emil Viklund, 1–4 (74) Joakim Hedqvist, 1–5 (80) Mikko Lukkarila, 2-5 (89) Jakob Jenefeldt, 2–6 (90+3) Emil Viklund, hörna.
Utvisningar, Sirius: 1×10 min.
Vänersborg: 1×10 min.
Hörnor: 11–10.
Domare: Keijo Hyvärinen.
Publik: 522.

 

 

IFK föll stort mot Villa: ”Tur vi har ny match imorgon”

, ,

Hela 1–8 (0–4) i baken. IFK Vänersborg föll klart i träningsmatchen mot Villa.
– Vi var bra med 20-30 minuter i första – sen var det kaos kan man säga, säger IFK–anfallaren Mikko Lukkarila till Bandyfeber.

Nej, det var inte mycket som stämde när IFK fick vända hem med en storförlust borta mot Villa på fredagskvällen.

Efter första 45 så stod det 0–4 på matchtavlan. Villa tog tag i taktpinnen efter dryga kvarten, pressade IFK som hade svårt att hitta ytor att spela på.

– Vi var bra med 20-30 minuter i första – sen var det kaos kan man säga. Vi åkte inte skridskor, dålig delaktighet.
Sen var Villa jättebra, säger IFK-anfallaren Mikko Lukkarila.

När hemmalagets fixstjärna Johan Esplund pangade in femte Villa-målet fyra minuter in i andra halvlek var det godnatt för IFK.
Till slut 1–8 där Mathias Johansson ”tröstmålade” för IFK.

– Vi tappade oehört mycket boll på mitten. Där är Villa för bra och fick kontringslägen. Skönt att det är ny match imorgon (läs: lördag), säger Lukkarila.

Ja, då väntar Tillberga på bortais. Räkna med ett revanschsuget IFK Vänersborg då.

Mattias Bladh

Villa–Vänersborg 8–1 (4–0)

Målen: 1–0 Tim Persson (16), 2–0 Nikolai Jensen (37), 3–0 Martin Karlsson (41), 4–0 Jesper Eriksson (42), 5–0 Johan Esplund (50), 6–0 Nikolai Jensen (58), 7–0 Christoffer Norin (61), 7–1 Mathias Johansson, hörna (80), 8–1 Joel Broberg (85). Hörnor: 8–6 (3–1).
Utv, Villa: 1×10. Vänersborg: 2×10.
Domare: Niklas Skoog. Publik: 865.

Eriksson: Ett nygammalt IFK Vänersborg – men vem är Olle Berglund?

, ,

KRÖNIKA Frågan var inte om IFK Vänersborg skulle kunna stå emot Baikal Energy, utan snare huruvida laget överhuvudtaget skulle inkassera något mål i protokollet.
IFK Vänersborg har de senaste veckorna haft sparsamt med speltid och det var ingen av de drygt 400 personerna på läktaren som hade hoppats på några större sensationer när laget igår (torsdag) gästades av det ryska storlaget.

Tendensen att övertolka en träningsmatch är alltid överhängande, men tillåt mig ändå yppa några reflektioner gällande ”det nya IFK Vänersborg”.
I vintras fanns det en svidade kritik gentemot situationen med tre ryska världsstjärnor varvid övriga i laget kunde betraktas som passiva deltagare. Igår fanns Lomanov JR representerad i Arena Vänersborg. Dock inte på isen, utan i form av en matchtröja som kunde införskaffas till halva reapriset.

Det var heller ingen som ryckte på ögonbrynen att det i motståndarlaget fanns en viss Nikita Ivanov. Resten är historia. Och låt det förbli så, för numera är det andra tider och IFK:s lagbygge ser, tro det eller ej, mycket spännande ut.
Wiklund – en ödmjuk stjärna och lagspelare.
Att Emil idag fortsatt bär blåvitts färger är ett tecken på hans lojalitet och IFK Vänersborg skall vara glada att han inte försvann inför denna säsong. Numera axlar Emil Wiklund det ansvar som han med respekt förtjänar. Nummer 21 tenderar att skapa ett lugn i laget och det finns någonting stort i hans sätt att inkludera alla i spelet.

Och spelet då? Jo, det finns naturligtvis mycket att önska, men att IFK Vänersborg har börjat bygga ”det kollektiva försvaret” är tydligt. Under gårdagens match visades prov på att även ryska storstjärnor kan detroniseras med enkla medel. Det syns även tydligt att IFK i år kommer utnyttja sina fartspelare varvid Robin Lundqvist, med bravur, kan omnämnas i detta sammanhang.

Och så till frågan om vem Olle Berglund egentligen är. Olle kom till IFK Vänersborg under 2015 och har fått sparsamt med speltid och har stundtals varit utlånad till Blåsut. Under de två första säsongerna förde han en anonym tillvaro, varvid framförallt skridskoåkning och fysiken saknades. I år skulle jag däremot vilja presentera honom som lagets stora utropstecken tillsammans med Robin Öhrlund.

Linus Eriksson

IFK Vänersborg föll med flaggan i topp: ”Mycket bra match”

, ,

IFK Vänersborg förlorade hemma mot Baikal på torsdagen. Matchen slutade 3–4(1–2)
– Tycker att vi gör en bra laginsats, säger IFK-anfallaren Joakim Hedqvist till Bandyfeber.

Efter dryga halvtimmen stod det 0–2 på matchtavlan. Men IFK kom tillbaka, i 38:e matchminuten reducerade Jocke Hedqvist till 1–2.
Åtta minuter in i andra halvlek kom tunga 1–3 när Alexander Egorychev satte dit bollen.

Hemmalaget gav dock inte upp utan kom tillbaka starkt. Nio minuter senare satt 2–3 genom Emil Wiklund och 3–3 via Olle Berglund.
– Vi har många lägen i andra att gå ifrån med ett par mål, säger Hedqvist.

Baikal skulle dock få sista ordet när Pavel Dubovik vispade in 3–4 i 79:e matchminuten.
Men ändå en mer än godkänd insats av Vänersborg.
– Mycket bra match från vår sida, säger Joakim Hedqvist.

Mattias Bladh

IFK och Broberg mot ryskt motstånd: ”Ser fram emot en fartfylld match”

, , ,

IFK Vänersborg ställs mot ryska Baikal och Broberg mot storlaget Neftyanik. Där har ni dagens försäsongsmatcher.

Inför mötet med Baikal har IFK Vänersborg en seger mot Gripen i bagaget.
Noterbart är att Juho Liukkonen och Mikko Lukkarila står över matchen på grund av skador. Även Joakim Johansson kan komma att stå över.

– Läget är bra. Vi ser fram emot en fartfylld match, säger IFK-anfallaren Joakim Hedqvist till Bandyfeber.

I Broberg blir det alltså en riktigt tuff uppgift då man mötet ryska mästaren Neftyanik i Göransson arena.
I Broberg är i nuläget alla tillgängliga och inga rapporterade skade- eller sjukdomsbekymmer.

Mattias Bladh