Bilder på bandyhallen i Gubbängen

, ,

I över tio år har bandyklubbar kämpat för en bandyhall i Stockholm. I måndags slog drömmen in när Gubbängens skridsko- och bandyhall invigdes.

Stockholm har äntligen fått sin första inomhushall för skridsko och bandy på Gubbängens IP.
Med pompa och ståt invigdes bygget, som kostat 157 miljoner kronor, i måndags.

Hallen tar in uppemot 2 000 stående åskådare och kommer att användas av AIK, Tellus samt G/T 76 som hemmaplan.
Hammarby kommer fortsättningsvis spela sina hemmamatcher på Zinkensdamms IP men träna i den nya hallen.

Pavel Bulatov — därför valde han Hammarby

,

På torsdagen presenterade Hammarby sitt sista nyförvärv inför kommande säsong: ryske stjärnförsvararen Pavel Bulatov, närmast från Dynamo Moskva.
37-åringen kommer med en stor förhoppning om att laget ska gå hela vägen i vinter.
— Jag hade inte återvänt till en klubb i Sverige om jag inte känt att vi har potentialen att vara med och utmana om guldet, säger han till Hammarbys hemsida.

Det kommer bli fler än en rysk spelare i Hammarbytröjan i vinter.
Ivan Lebedev, Alexander Egorychev, Klim Tarasenko och nu försvararen Pavel Bulatov.
Den ryske försvararen har bland annat sju VM-guld på meritlistan och kommer närmast från Dynamo Moskva.

Nu blir det åter en vända på svensk mark i Hammarby. 37-åringen har tidigare representerat IFK Vänersborg säsongen 2016/17.
Och Pavel Bulatov är entusiastisk över att få spela i Sverige och elitserien igen.

— Min fru gillade förslaget om ett nytt äventyr i Sverige så det vara bara att tacka ja när frågan dök upp. Bajen är ju en klubb med en fin bandyhistoria och har riktigt hängivna fans, det har inte undgått någon. Atmosfären på Zinken är riktigt häftig måste jag säga och något jag längtar nästan mest till, alla mäktiga matcher med fin inramning, säger Bulatov till Hammarbys hemsida.

Sin personliga målsättning i sin nya klubb är glasklar.
Gå hela vägen.

— Om jag ska ha en komplett meritlista så måste jag ta ett SM-guld. Jag hade inte återvänt till en klubb i Sverige om jag inte känt att vi har potentialen att vara med och utmana om guldet, så är det bara.

Mattias Bladh

Hammarby värvar rysk anfallare

,

Alexander Egorychev. Så heter Hammarbys senaste nyförvärv, som närmast ansluter från ryska Baikal Energy.

Hammarby presenterade övergången officiellt på onsdagsförmiddagen. 28-årige anfallaren Alexander Egorychev har, bland annat, två VM-guld på meritlistan.

—Hammarby är en förening med starka traditioner som har vart med där uppe i toppen många år nu och har väldigt många fans. Det ska bli en ära att spela för Bajenpubliken i vinter på Zinken, säger Egorychev till klubbens hemsida.

Totalt har den hårdskjutande Egorychev spelat 331 matcher i den ryska ligan, inklusive cupspel, där han noterats för 338 poäng.
Förutom spel i Baikal Energy har han också representerat Jenisej.

Mattias Bladh 

”Jag känner mig grönvit”

, ,

Han var en av nyckelfigurerna bakom värvningen av Jonas Claesson och var med och bidrog till att bygga upp Hammarby som en stor maktfaktor i svensk bandy.
Tidigare ordföranden och Lidköpingsbördige Kenneth Kvist kommer alltid ha en plats i historieböckerna i föreningen.

Det är lördagen den 11 mars 1995. Spelplats: Västanfors IP i Fagersta.
Hammarbys ordförande, Kenneth
 Kvist, vrålar ut sin glädje på västgötska när Hammarbys matchhjälte, Conny Rydqvist, snyggt sätter 3–2 på ett frislag.
Målet blir helt avgörande och ”Bajen” är åter i allsvenskan. 
16 års väntan är över efter den försmädliga degraderingen till division 1 1979.

Stockholm har äntligen ett lag i bandyns finrum igen och Kenneth Kvist har på sina två år på ordförandeposten bidragit till att Hammarby lyft.
Sedan dess har Stockholmsklubben stannat i högsta serien, vunnit två guld och varit i ett antal finaler.

En framgångssaga för Hammarby som kanske aldrig hade hänt, eller i alla fall fördröjts, om det inte vore för just bandyfrälste vänsterpartisten Kenneth Kvist från Lidköping vars brinnande engagemang för politiken förde honom hela vägen till Stockholm och invald i riksdagen. 

Han jobbade från 1971 som sekreterare för Vänsterpartiets riksdagsgrupp och blev sedan, bland annat, partisekreterare 1985-1993 och riksdagsledamot 1994-2002 för Stockholms läns valkrets.
Politiken var en sak men bandyn fanns förstås hela tiden med honom vilket grundlades tidigt i barndomen.
Det är svårt att undvika en sån sak om man växer upp i bandytokiga Lidköping.

Visserligen blev det inte mycket bandyspelande själv för Kenneth vars hjärta klappade för Villa.
Men pappa Åke lirade i flertalet klubbar runtom i Lidköping. Däribland BK Wiking — Lidköpings äldsta bandyklubb —, Sjödalens IK och Wästerlund (två klubbar, som för övrigt slogs samman 1968 när Lidköpings AIK bildades för att försöka utmanövrera Villa i stan).
Och icke att förglömma var han också med och grundade Kållandsö Goif — sedermera Kållands BK 1971 när föreningen gick samman med Tolsjö BK.

Kenneth Kvist, Hammarby, ordföranden

Kållandsö GoIF år 1935. Pappa Åke syns i bakre raden, tredje man från höger i ljus keps.


När så Kenneth flyttade till Stockholm 1971 för att jobba på Vänsterpartiets partikansli, så fanns det med andra ord en hel del bandy i både kropp och själ.
Resten är historia, som det brukar heta, och Kvist skulle komma sätta stort avtryck i Hammarby bandy.
Och för den delen på hela Stockholmsbandyn.

49 år senare bor Kenneth Kvist kvar i Stockholm med frun Mirjaliisa, som varit med på hela resan.
Och det är på många sätt självklart att det blev så i slutändan för skarabôrgaren ifrån Lidköping.
Närheten till ”Zinken” och se sitt kära Hammarby är förstås också ett stort plus.

Kenneth Kvist är 76 år idag. ”En gammal gubbe” som han, för övrigt, nämnde vid något tillfälle.
Vilket han inte ger det minsta intryck av.
I så fall vill jag också vara en gammal gubbe.
Har han lika stort intresse för Hammarby bandy 2020?

En ickefråga.
Hade inte fingrarna krånglat emellanåt så hade garanterat Kvist varit på plats vid varje hemmamatch.
Nu blir det ändå tre-fyra gånger per säsong, som han är på plats.

— Problemet är blodcirkulationen i fingrarna, lätt att fingrarna blir så kalla att det gör ont. Så är det riktigt kallt så blir det Bandyplay vid datorn. Jag följer varenda match i princip, HIF alltid men ofta även Villa.

Vi vrider tillbaka klockan till 1977. Kenneth Kvist hade då blivit 33 år gammal. Förutom att jobba inom politiken så drog det i bandyhjärtat.
Åldern var ju inget problem för att börja spela och nog tusan skulle han väl hitta en bandyplan även i storstan?

— Men det var för mycket skaderisker. Jag spelar ju flöjt och saxofon och var rädd om fingrarna.

Men något behövde göras. Den saken var klar. Fokusera enbart på politiken var inget alternativ.

— Det var ett stressigt liv, ett stillasittande liv. Jag kände att jag måste göra nåt som tvingade mig vara i någorlunda trim och då blev jag bandydomare.

Vilket han gjorde med bravur. Klättrade så småningom upp till förbundsdomare (dåvarande division 2) och blev prisad som bäste distriktsdomare i Stockholm 1985 och division 2-domare 1986.

— Sen fick jag frågan om jag ville vara med i Stockholms bandyförbunds styrelse en bit in i 80-talet. Då var jag med i några år och knöt lite kontakter. 

Jo, det ena ledde till det andra och Kenneth Kvists namn fick bevisligen spridning inom bandyn i Stockholm.
I slutet av 1992 uppvaktade Hammarby Lidköpingssonen rejält och erbjöd posten som ordförande i föreningen. Ett ”Bajen” som då harvade i näst högsta serien (division 1).

— Det blev faktiskt så sen att Hammarby bjöd in min fru och mig till en match för att få ett besked om jag ställde upp. Jag hade tänkt tacka nej till uppdraget. Men vid entrén köpte vi några ringlotter och i halvtid meddelades lottdragningen. Vi vann 6,5 kilo bajonskinka. Då sa min fru till mig: ”Ett gott omen. Tacka du ja för den nya partiledningen verkar inte vara så intresserad av dina tjänster och något måste du ju göra…”. 

Och tackade ja, det gjorde Kenneth Kvist som slutade som partisekretare i januari 1993. I ett möte i en lånad arbetsbod på 3×4 meter (!) på Zinkensdamm lade Kvist fram sin vision för sex styrelsemedlemmar: satsa på ungdomsverksamheten, få fram ett damlag och nå Allsvenskan.
Hammarby gav tummen upp och klubben hade fått en ny ordförande.

Men det var knappast något dukat bord som väntade i Hammarby.
Med små ekonomiska medel och ständiga misslyckanden i kval till Allsvenskan fick inte direkt riksmedier — eller en bred publik — att vallfärda till ”Zinken”.

Det skulle snart förändras radikalt.
Under Kenneth Kvists ordförandeskap de första två åren lyckades Hammarby få bukt på en sviktande ekonomisk sits — även om sponsorer var mer än svårflörtade.

— Det var en del företag som sa: ”Kom igen när ni ligger i högsta ligan”. Vi uppvaktade många företag och en del sa nej på en gång. Bättre det för en del kunde man ringa 50 gånger och tjôta med. De gillade prata länge men blev inget.

De första värvningarna var att få ”hem” Hammarbykillar som prövat allsvenskt spel som Conny Rydqvist och Thomas Johansson.

Kvist fick reda att den forne landslagsmålvakten Thomas Fransson var ledig för tränaruppdrag. Fransson hade då tränat Selånger men hade tidigare fört upp Borgia två gånger om till Allsvenskan.

— En väldigt bra värvning. Våra tränare ville sluta och jag tyckte nog att om vi ska ta det där steget, så krävdes det lite annorlunda bandytänk än vad som jag såg inom Stockholmsbandyn. Vi ville ha en kraft utifrån med bra och lång erfarenhet av elitbandy.

Första säsongen kvalade sig Hammarby kvar i Allsvenskan.
Och nu skulle det bli en historisk Silly season för ett ”pånyttfött” Hammarby.
Från de regerande mästarna VSK plockades Andreas Westman, Jonas Holgersson samt Mikael Larsson in.
Tre stjärnspelare på ett bräde.
Kenneth Kvist hade all anledning att le när spelarna var helt klara för Hammarby.

Men hur gick det egentligen till?

— En av våra spelare som gick på GIH hade pratat med Andreas Westman som också gick på GIH i Stockholm. Andreas hade sagt att det är ”jävla jobbigt att pendla till Västerås varenda jävla dag för att träna och spela bandy” och att ”Andreas vill att du ringer honom”.

I ungefär samma tankespår gick GIH-studenten Jonas Holgersson. 
Och Mikael LarreLarsson jobbade i ganska närbelägna Södertälje på Scania. Den senare ringde själv upp Kvist.
De ville alla tre komma till ”Bajen” under förutsättningen att laget klarade sig kvar i högsta serien vilket de också lyckades med.
Västerås? 
Grönvitt var förstås inte lika glada och stretade inledningsvis emot.

— Vi förhandlade ganska mycket med Västerås. De blev väl först lite sura men insåg grejen, och att Hammarby inte behövt vara särskilt aktivt som värvare. Det var ju mest på spelarnas egna initiativ och av sociala skäl.

Tre stjärnor och Hammarby var klara?
Icke.
Innan transferfönstret stängde släpptes den gigantiska bomben: landslagsstjärnan tillika Vetlanda-anfallaren Jonas Claesson hade skrivit på för ”Bajen”.
Allsvenskans stora skyttekung som säsongen 1995/96 gjorde 58 mål vilket då var nytt rekord, ett mål mer än Villaikonen Mikael Arvidssons tidigare rekord från 1983.
Claesson var förmodligen världens bästa anfallare vid den här tidpunkten.
Vetlanda bandyklubb visste förstås om värdet av landslagsstjärnan.

— De ansåg att vi värvat världens bästa bandyspelare och det var ju svårt att få fram värvningssumman. Med Hammarbyfamiljen, lojaliteten och solidariteten lyckades vi få hjälp. Dessutom kom det in företagare: ”Åh, fan en sån världsstjärna”. Vi fick en skjuts i sponsorsarbetet.

Jonas Claesson blev Hammarbys femte nyförvärv våren 1996. Även finske målvakten Pasi Isoranta skrev på för klubben.

Jonas Claesson, Hammarby, Kenneth Kvist

Foto: Hans Fridén. Jonas Claesson gjorde totalt sex säsonger i Hammarby där han öste in mål.

Jonas Claesson, Hammarby, Kenneth Kvist

Foto: Hans Fridén. 362 mål närmare bestämt. Ofta fick motståndarna ta till oschyssta metoder för att försöka stoppa målmaskinen.

Jonas Claesson, Hammarby, Kenneth Kvist

Foto: Hans Fridén. Jonas Claesson avslutade sejouren i Hammarby efter säsongen 2001/02.

Jonas Claesson, Hammarby, Kenneth Kvist

Foto: Hans Fridén. 2019 blev Jonas Claesson invald i Hammarby Bandys Hall of Fame.



Kaffet eller annan dryck lär ha smakat extra fint på Söder när Hammarby laddade för säsongen 1996/97.
Kvala för att hänga kvar var inte längre något att tänka på. Nu var det enbart slutspel som gällde efter spelarförstärkningarna.
Och alltmer syntes nu Hammarby i TV-rutan.

— Det var så mycket intresse och de var tvungen att börja visa mera bandy också. Blev en hype kring det där och traditionen fanns ju.

Allt medieljus gav också effekt på ett annat plan.
Hammarby fick fler besök än vanligt av yngre förmågor på ”Zinken”.

 Det kom småkillar som aldrig sett bandy för att träna på allmänhetens åkning. I början på 90-talet hade det där bara varit hockeyklubbor men nu blev det mera bandyklubbor och bandybollar, så där var det något som hände med bandytraditionen.

Kenneth Kvist hymlade inte om att han på sikt ville se stjärnfyllda Hammarby etablera sig i allsvenskan och utmana om en plats i SM-finalen fram till år 2000, vilket han också framförde till styrelsen.
Ekonomin såg bättre och bättre ut vilket gjorde att målsättningen var realistisk.

Bandy, Hammarby, Kenneth Kvist

Foto: Hans Fridén. Kenneth Kvist på ”Zinken” 2002.



För Hammarbys blev det respass i kvarten de följande tre åren alltmedan Jonas Claesson var kungen på tronen som bäste målskytt i svensk bandy.
Fjärde året — SM-final mot SAIK där det dock blev förlust med 5–8.

Oavsett nederlaget mot ”Stålmännen” var det givetvis en otrolig framgång för Hammarby och för stockholmsbandyn.
Och det var bara början för Södergänget, som skulle komma att spela totalt sju (!) SM-finaler på 00-talet.
Förlusten år 2000 fylldes på med ytterligare fem svidande finalförluster men obestridligen seglade Hammarby upp som en stor maktfaktor i svensk bandy.

Finns det något som kan kallas poetisk rättvisa inom idrotten så slog gulddrömmen till slut in 2010 när Bollnäs besegrades med 3–1.
En final där snön fullkomligt vräkte ner och stundtals omöjliggjorde något ordnat spel.

SM-guld, Hammarby, Kenneth Kvist, SM-guld

Foto: Benjamin Thorén. Äntligen SM-guld. 2010 besegrade Hammarby Bollnäs i en snöig tillställning på Studenternas IP.

bandy, SM-guld, Hammarby, Kenneth Kvist

Foto: Benjamin Thorén. På sedvanligt vis sprang de egna supportrarna in på isen för att fira SM-guldet.


Kenneth Kvist minns så klart tydligt de ljuva minnena när SM-guldet äntligen var i hamn. 

— Det var väldigt spännande. Minns att vi åkte dit min fru och jag med bilen och det var ju ett äventyr bara åka dit i snöovädret som var. Minns att jag tänkte: ”Kan inte det här sluta snart så vi kan börja spela”. När snön bedarrade så hade nog Hammarby en snabbare förmåga att slå om spelet från lyrbandyn och det chansartade spelet. 

Firade du efteråt?

— På den tiden var det slottet och banketten i Uppsala. Var roligt att vara där som segrare i stället för som förlorare. Naturligtvis ljusa minnnen.

Vid den här tidpunkten var inte längre Kenneth Kvist ordförande utan verkade som ideellt arbetande VD i Hammarby Bandy AB. En post han innehade till årskiftet 2013.

För övrigt ett år där Hammarbys andra och hittills senaste SM-guld bärgades efter 9–4 i finalen mot SAIK.
Detta inför makalösa 38 474 personer på Friends arena.

— Det var en höjdare. Fantastisk bandymatch.

SM-guld, Hammarby, Kenneth Kvist

Foto: Stefan Bertolotti. Hammarby andra SM-guld 2013 kom inför hela 38 474 åskådare.



Vi skriver 2020 igen. En oigenkännelig tid i coronavirusets spår. Ekonomiskt har Hammarby likt praktiskt taget alla bandyföreningar drabbats hårt av pandemin.
Blir det ens någon säsong? 
Ingen kan svara på det just nu.
Med förhoppningsvis viruset i schack i vinter kommer Zinkensdamms IP åter lysa upp.

I Gröndal håller Kenneth Kvist koll på läget.
Ränderna går aldrig ur hos mannen som en gång var med och byggde fundamentet till det Hammarby vi känner till idag.

— Jag känner mig grönvit. Hammarby är en väldigt fin förening. Unikt i sammanhållning och finns ett ”go”.

Ingen tvekan om att ditt hjärta är stort för Hammarby bandy?

— Nä, så är det. En ära att ha fått vara med och bidra med lite positivt för Hammarby IF.

Rune Ask, Leffe Fredblad, Åke ”Plutten” Andersson, Fransson, Elis Sahlin, Bo Lundholm, Stefan Karlsson, Jonas Claesson, Stefan Erixon, P-O Steen, Håkan Nygren, Sonny Lööf — listan kan göras betydligt längre.
Alla har de betytt mycket för Hammarby bandy på olika sätt.

Klart är att Kenneth Kvist också betytt en hel del för föreningen.
Villaiten som en gång reste till Stockholm, fick huvudstaden att andas bandy på nytt och blev grönvit.

Mattias Bladh

Klart: Publikfavoriten tillbaka i Hammarby

,

Landslagsmannen Christoffer Fagerström är tillbaka i Hammarby. Det meddelar ”Bajen” på fredagsmorgonen.
— Det känns lite som att komma hem, säger han till klubbens hemsida.

Christoffer Fagerström behöver egentligen ingen närmre presentation. I vintras spelade stjärnan i Bollnäs likt Daniel Mossberg, som presenterades av Hammarby under torsdagen.

Men nu blir det en återkomst i Hammarby. 27-åringen spelade som bekant två raka säsonger för klubben innan flytten till Hälsingland och gjorde stor succé poängmässigt.
Något som gjorde att ”Fager” blev något av en publikfavorit på ”Zinken”

— Det känns jättebra. Väldigt skönt att det är klart. Jag trivs väldigt bra i Stockholm och det känns lite som att komma hem, säger Christoffer Fagerström till klubbens hemsida.

— Jag hade bra år här tidigare, trivdes med Hammarby. Jag älskar att spela Zinken, det är min drömarena. Jag gillar Hammarbysupportrarna väldigt mycket. Det är därför jag är här igen. Jag vill vinna SM-guld med Hammarby.

Viktor Karlsson på Hammarbys sportkontor:

— Vi har väldigt höga krav på Fagerström och vi är övertygade om att han kommer att leva upp till förväntningarna.

Kontraktet är skrivet på två år (1+1).

Mattias Bladh

”Vi ska slå AIK”

,

Ryktena stämde. På torsdagen presenterades storstjärnan Daniel Mossberg som nyförvärv i Hammarby.
— Fansen törstar efter framgång och jag lirar alltid för att vinna titlar, säger Mossberg till klubbens hemsida.

Det har spekulerats ett tag om att Daniel Mossberg, en av elitseriens allra största profiler, skulle vara på väg till Hammarby.
Något som intensifierats de senaste dygnen efter diverse uppgifter till Bandyfeber.

De uppgifterna visade sig vara korrekta.
På torsdagen blev den meriterade 39-åringen, med bland annat fyra SM-guld på meritlistan och närmare hundra landskamper, officiellt klar för Stockholmsklubben.
”Mossan” kommer närmast från Bollnäs där det blev en säsong.

Och lita på att Mossberg är laddad inför kommande säsong i sin nya omgivning.

— Först och främst ska vi bli bättre än förra säsongen, jag tror ingen Hammarbyare är nöjd med en tionde plats. Jag hoppas ju självklart att jag kan leverera, hungern för bandyn finns där fortfarande annars skulle jag inte fortsätta, säger Mossberg till klubbens hemsida.

— Fansen törstar efter framgång och jag lirar alltid för att vinna titlar så jag hoppas att inte göra dom besvikna. Sedan ska vi slå AIK också, det har jag förstått är väldigt viktigt för alla grönvita.

Kontraktet är skrivet på två år (1+1).

Lebedev stannar i Hammarby: ”Trivs jättebra”

,

Hammarbys Ivan Lebedev har skrivit på ett nytt kontrakt som sträcker sig över kommande säsong. Det meddelade klubben under onsdagen.
— Det känns jättefint att fortsätta i Hammarby, säger Lebedev till klubbens hemsida.

Ivan Lebedev har hunnit avverka tre säsonger i Hammarbytröjan.
Nu blir det minst en fjärde säsong i Stockholmsklubben för 33-åringen.

— Förra säsongen kändes lite sådär, det blev delade känslor, vi hade många skador och så. Jag vill bara kolla framåt, nu kollar vi alla framåt. Förra säsongen är historia, säger Lebedev till klubbens hemsida.

— Nästa säsong är mitt mål att visa till 100% vad min potential är. Vi spelar för publiken och då gäller det direkt att visa vad vi kan och det är mitt stora mål att göra det.

Ivan Lebedev har blivit pappa för andra gången och har blivit rotad i Stockholm. Hela familjen söker permanent uppehållstillstånd i Sverige och Lebedev hoppas få ett positivt besked till hösten.

— Vi känner oss så välkomna i Stockholm och på Zinken. Hälsa tack till alla som stöttar oss och jag är riktigt taggad på säsongen som kommer, jag ska träna stenhårt.

Viktor Karlsson på Hammarbys sportkontor är belåten över att Ivan Lebedev skrivit på ett nytt kontrakt.

— Det var aldrig något snack om att Ivan ska vara kvar. Ivan har blivit en viktig kugge i Hammarby Bandy, där han förutom att han spelar med a-laget också hjälpt till på ungdomssidan. Nu över sommaren assisterar han bland annat i fysträning för ungdomslag, säger han.

Mattias Bladh

Folkesson lämnar Hammarby — klar för moderklubben ÖSK

,

Simon Folkesson lämnar Hammarby av sociala skäl. Ytterhalven vänder nu hemåt för spel med moderklubben Örebro SK.
— Det var ett väldigt svårt beslut, men familjeskälen blev till slut avgörande, säger Folkesson till Hammarbys hemsida.

Ytterhalven Simon Folkesson värvades till Hammarby från VSK inför den föregående säsongen.
Men nu är det klart att det inte blir en fortsättning i ”Bajen”.
28-åringen flyttar i stället hem till Örebro där det kommer bli spel i moderklubben ÖSK, som lirar i allsvenskan.

— Det var ett väldigt svårt beslut, men familjeskälen blev till slut avgörande. Jag har verkligen trivts på Zinken och i vårt boende på Södermalm så jag har våndats över att behöva lämna, säger Folkesson till Hammarbys hemsida.

Notervärt är att Simon kommer få spela ihop med lillebror Robin i ÖSK.

Simon Folkesson spelade senast i ÖSK säsongen 2011/12. Ytterhalven har, förutom den ettåriga sejouren i Hammarby, representerat Broberg och VSK. I den senare klubben blev det bland annat två SM-guld.

Mattias Bladh

Bucht lämnar Hammarby — flyttar hem till Karlstad: ”Det var dags”

,

Jacob Bucht lämnar Hammarby efter en säsong i klubben. Nu vänder 33-åringen hemåt till Karlstad av sociala skäl.
— Ja, det var dags att ge någonting tillbaka till familjen, säger Bucht till Hammarbys hemsida.

Jacob Bucht värvades inför den föregående säsongen till Hammarby från Västerås.
Men det blir ingen fortsättning i Stockholmsklubben i vinter.
På tisdagen kom beskedet att Bucht flyttar hem till Värmland och Karlstad.

— Ja, det var dags att ge någonting tillbaka till familjen. De har följt med mig till Göteborg, Västerås och Stockholm så det var dags att vända hemåt, säger Bucht till Hammarbys hemsida.

I Karlstad faller tankarna naturligtvis på Boltic.
Jacob Bucht utesluter inte att det kan bli spel med den anrika bandyföreningen framöver.

— Nej, jag har inte hört någonting men visst är jag fortfarande sugen på bandy, Boltic har ett lovande lag så vi får se, avslutar Jacob till klubbens hemsida.

Officiellt: Milerud klar för Hammarby: ”Det är här jag hör hemma”

,

Efter två säsonger i Bollnäs vänder Kasper Milerud hemåt till moderklubben Hammarby. Övergången bekräftades officiellt under måndagsmorgonen.
— Jag har saknat Hammarby, jag har saknat Zinken och jag längtar efter att få spela inför hemmapubliken, säger Kasper Milerud till klubbens hemsida.

Offensive mittfältaren Kasper Milerud är tillbaka på Söder och i moderföreningen Hammarby efter två säsonger i ekonomiskt krisande Bollnäs.

— Det känns hur bra som helst, jag är hemma på Söder. Jag har saknat Hammarby, jag har saknat Zinken och jag längtar efter att få spela inför hemmapubliken, säger Kasper Milerud till klubbens hemsida.

Kasper Milerud kommer därmed göra sin totalt åttonde säsong i Hammarbytröjan i vinter. I skrivande stund har 25-åringen gjort drygt 200 matcher för Stockholmsklubben.

Och det är en glad Milerud, som vänder hemåt.

— Jag känner att föreningen har tagit flera steg i rätt riktning och jobbar för att bli en stormakt i bandyn, och man gör det genom att ett steg i taget. Det här en långsiktig satsning som jag vill vara med på och ser fram emot, säger han.

— Det känns hur bra som helst, jag är hemma på Söder. Jag har saknat Hammarby, jag har saknat Zinken och jag längtar efter att få spela inför hemmapubliken.

Förutom Kasper Milerud så har Hammarby redan värvat Klim Tarasenko. Båda två är fostrade i Hammarby och tillhör den framgångsrika årgången som är födda 1995.

— Jag hoppas och tror att jag och Klim kommer komplettera varandra. Det funkade ju på juniornivå. Att spela med Klim igen efter tio år är såklart jättekul. Vi har vunnit mycket tillsammans och att båda nu ska spela för Bajen igen, och dessutom få träna i den nya bandyhallen, det ska bli grymt. Jag vet att alla Bajenungdomar längtat efter en hall hur länge som helst och att föreningen äntligen ska göra entré där känns underbart.

Hammarby har ännu inte varit särskilt aktivt på värvningsfronten och har dessutom ingen tränare för tillfället.
Kasper Milerud är dock inte orolig över det.

— Jag har förståelse för att det tar tid med spelarförhandlingar, men den plan som presenterats för mig är något jag tror på. Sen känner jag att jag vill hem nu, jag vill till Hammarby, det är här jag hör hemma och jag går gärna bland de första när det kommer till att skriva kontrakt, säger Milerud, som redan nu längtar efter kommande säsong och visa upp sig för hemmapubliken.

— Hammarby får tillbaka en spelare som är bättre än sist jag var i klubben. Min senaste säsong i Bajen var riktigt bra, och den vill jag försöka överträffa. Jag kommer alltid kämpa hundra procent och göra allt för Bajen.

Kontraktet är skrivet på tre år.

Mattias Bladh